Under 2024 växer svensk ekonomi åter igen men arbetslösheten ökar till 8,4 procent. Inflationsmålet är i hamn och styrräntan sänks med 1,25 procentenheter, även om den exakta tajmingen för sänkningarna under året är osäker. Stigande realinkomster bidrar till att hushållens konsumtion ökar med 1,5 procent. Antalet påbörjade nya bostäder faller till låga 20 000. Trots sänkta bolåneräntor stiger bostadspriserna med måttliga 4 procent. Detta är några av slutsatserna i prognosen för 2024 i årets andra nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

SBAB sänker listräntorna för bolån med bindningstider på 3 månader och 1 år med 0,10 procentenheter respektive 0,05 procentenheter. Det ger en listränta på 4,92 procent för lån med 3-månaders bindningstid (rörliga bolån). Samtidigt höjs räntorna för lån med bindningstider på 2 år och längre. Räntejusteringarna är framför allt en anpassning till marknadsräntornas rörelser, vilka påverkar bankens upplåningskostnader. Förändringarna träder i kraft idag onsdag den 24 april.

SBAB har beslutat om ett uppdaterat grönt obligationsramverk i enlighet med de senaste principerna från ICMA och med utgångspunkt från de begrepp och definitioner som återfinns i EU-taxonomin. Med det uppdaterade ramverket vill SBAB fortsätta driva på utvecklingen och omställningen mot mer energieffektiva och klimatsmarta bostadsfastigheter.

94 procent av SBAB:s nya bolånekunder valde rörlig ränta i mars. Endast 3 procent valde att binda sina lån och resterande del valde att dela upp lånet och kombinera bunden och rörlig ränta. Hushållen lockas inte att binda räntan trots att den bundna räntan nu är lägre än den rörliga. Det tyder på att man förväntar sig att den rörliga räntan kommer att sjunka påtagligt men det kan också finnas psykologiska skäl. De som inte band räntan före eller i början av ränteuppgången har fått betala ett högt pris och vill kanske inte därtill missa en potentiell nedgång. En känsla som stundom kan ha trumfat att det egentligen vore ekonomiskt rationellt att binda räntan.

Förmarknaden för bostäder växer när allt fler objekt läggs ut som ”snart till salu”. Enligt en ny undersökning bland landets storstadsmäklare drivs utvecklingen främst av att säljarna vill prova marknaden men endast är beredda att flytta om de får ett riktigt bra bud. Att säljarna kan minimera tiden mellan köp och försäljning uppges vara ytterligare ett skäl. Ett annat att det är ett sätt för mäklarna att knyta till sig osäkra säljare. Vinnarna tycks därmed vara säljare och mäklare. Köpare däremot får jobba hårdare då det krävs en mer aktiv insats nu för att hitta en ny bostad.

SBAB/Booli:s indikator Bomarknadstempen för mars visade fortsatt stigande temperatur på bostadsmarknaden. Liksom i februari drevs temperaturökningen i huvudsak av kortare försäljningstider. Läget är dock sammantaget alltjämt kyligt i Sverige som helhet liksom i alla tre storstadsområdena. Ett fortsatt mycket stort utbud och många återpubliceringar av annonserna gör att den normala vårvärmen på bostadsmarknaden låter vänta på sig. Villamarknaden är något mindre kall än den för lägenheter.

Ett lättskött hus nära vattnet som går att utnyttja året runt. Ja, så ser önskelistan ut för fritidshus enligt en ny undersökning från SBAB. Intressant nog finns vissa könsskillnader i prioriteringarna. Män värderar modern standard med diskmaskin och vattentoalett högre än kvinnor, de sätter även högre värde på att huset ligger avskilt och privat. Kvinnorna däremot, prioriterar närheten till sin vanliga bostad och en trädgård, högre än män.

Bostadspriserna steg med 1,9 procent i mars i Sverige som helhet. Det var tredje månaden i rad med stigande priser. Lägenhetspriserna steg med 1,2 procent och villapriserna med 2,2 procent. För första gången sedan årsskiftet uppvisar nu också den underliggande trenden en lite mer tydlig uppgång. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för mars.

Sveriges storstadsmäklare tror på en starkare efterfrågan på bostäder under årets andra kvartal. Senast optimismen var i närheten av så stor var inför det första kvartalet av 2020, före pandemin. Dessutom tror nästan hälften av mäklarna på stigande bostadspriser vilket är den högsta andelen på tre år, enligt SBAB:s undersökning Mäklarbarometern. De främsta skälen till våryran på bostadsmarknaden är sannolikt ett uppdämt behov av att flytta och en tro på en lägre styrränta.

Inflationen fortsatte att sjunka i februari. De globala faktorer som drog upp inflationen i Sverige har utvecklats åt rätt håll vilket talar för fortsatt fallande inflation framöver. Inhemska faktorer i form av ökande arbetslöshet, och – relativt omvärlden – måttliga löneökningar och större räntekänslighet, bör väga tyngre än oron för kronkursen sett till frågan om Riksbanken kan sänka räntan före ECB eller inte. Styrräntan bör sänkas i maj och ytterligare fyra gånger i år. Den rörliga bolåneräntan väntas sjunka under 4 procent till januari nästa år och ner mot 3,3 procent på två års sikt. Givet nuvarande räntesättning och prognos över räntor med olika bindningstider är räntebindningsvalet långt ifrån givet.

SBAB sänker listräntorna för bolån med 0,05 procentenheter med bindningstider på 3 månader och 1 år. Skälet till räntesänkningarna beror främst på att SBAB vill erbjuda konkurrenskraftiga räntor på bolån. Förändringarna träder i kraft idag tisdag den 19 mars.

Försäljningen av nya bostäder går alltjämt mycket knackigt och bostadsbyggandet tvärdyker. Den genomsnittliga försäljningstiden för de bostäder som ändå säljs ligger på över ett år. Byggkostnader, som på tre år har ökat med över 30 procent, utgör en stor del av problemet. Andelen prissänkta nya bostäder ligger kvar på höga nivåer. Om man bortser från behovet av nya bostäder och tittar på efterfrågan på nya bostäder med hänsyn tagen till hushållens faktiska betalningsmöjligheter, var det under kvartal fyra förra året i stort sett balans i förhållande till utbudet för nya bostäder inom samtliga boendeformer för Sverige som helhet, visar SBAB Booli Housing Market Index (HMI). Däremot finns stora lokala och regionala variationer, med exempelvis ett överskott på nya bostadsrätter i Västra Götalands län.

SBAB och Booli:s indikator Bomarknadstempen för februari visar ett litet vårtecken på bostadsmarknaden drivet av en viss nedgång i försäljningstiderna. Trots detta lilla vårtecken är läget dock sammantaget fortsatt kyligt i Sverige som helhet liksom i alla tre storstadsområdena. Ett skäl till det är att det redan stora utbudet av bostäder fortsätter att öka drivet av bland annat flera återpubliceringar.

Bostadspriserna steg med 1,2 procent i februari i Sverige som helhet. Därmed har priserna stigit bägge de inledande månaderna på året. Lägenhetspriserna steg med 0,9 procent och villapriserna med 1,4 procent. Den underliggande trenden, där bland annat normala säsongseffekter tagits bort, pekar dock liksom i januari på mer eller mindre stillastående priser under februari. Det är alltså för tidigt att peka på ett rejält trendbrott i bostadspriserna efter höstens röda siffror. Detta visar SBAB Booli Housing Price Index (HPI) för februari.

En ny sammanställning från SBAB visar att det kostar mellan 127 000 och 144 000 kronor om året att äga ett genomsnittligt fritidshus som köptes under 2023, i någon av landets tre mest populära fjällkommuner. Om stugan används fyra veckor om året motsvarar det en kostnad på mellan 32 000 och 36 000 kronor i veckan. Hyrs huset ut under delar av året kan kostnaden minska till mellan 20 000 och 24 000 kronor per vecka. En positiv värdeutveckling kan göra investeringen mer lönsam men det är långt från självklart. Det senaste två åren har till exempel priserna på fritidshus i Malung-Sälen minskat med drygt 20 procent.

Svensk ekonomi mjuklandar. BNP står och stampar samtidigt som arbetslösheten ökar måttligt. Inflationsmålet är i praktiken uppnått och Riksbanken sänker därför räntan till 2,75 procent. Löner som ökar mer än inflationen gör att hushållens köpkraft tar ett litet glädjeskutt efter två tunga år. Hushållens konsumtion börjar återigen växa så smått efter att ha krympt i närmare två års tid. Bostadspriserna ökar med ett par procent. Den rörliga bolåneräntan sjunker till 3,3 procent till januari 2026. Ett kraftigt nedpressat bostadsbyggande bidrar till den låga BNP-tillväxten och en ökad bostadsbrist. Det är några av slutsatserna i prognosen för 2024 i årets första nummer av Bomarknadsnytt som publiceras i dag.

Bostadsägarnas optimism om bostadsprisernas utveckling ökar sett till skillnaden mellan hur många som tror på stigande respektive fallande bostadspriser på ett års sikt. 42 procent tror på stigande priser på ett års sikt och främsta skälet till detta anges vara sjunkande räntor. 9 procent tror på fallande priser och 40 procent tror på stillastående priser på samma tidshorisont. Bostadsägarna är generellt sett mer optimistiska om prisernas utveckling jämfört med bostadsspekulanter och de som hyr. Om elpriserna stiger tror 71 procent att det kan påverka bostadspriserna negativt. Detta visar SBAB:s mätning av drygt 1100 bostadsägares prisförväntningar (Housing Price Expectations – HPE) för årets första kvartal.

En ny sammanställning från SBAB visar att fjällveckan under sportlovet kostar en genomsnittlig månadslön före skatt, det vill säga cirka 38 000 kronor. Genom god planering är det dock möjligt att hålla nere kostnaderna. SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik ger sina fem bästa tips för en billigare skidresa.

SBAB och Booli:s indikator Bomarknadstempen för januari visar inga som helst tecken på tjällossning. Läget är likartat i Sveriges tre storstadsområden. Det som bidrar mest till den låga temperaturen är mycket långa annonstider. Det tar i dag ungefär tre gånger så lång tid att sälja en bostad jämfört med för bara ett par år sedan.

Enligt SBAB:s undersökning Spartempen sparar drygt var femte person mindre nu jämfört med för sex månader sedan. Var fjärde person anser dessutom att de inte har en tillräckligt stor buffert för oförutsedda händelser. Samtidigt är skillnaderna stora. Nästan 1 av 10 har mer än en miljon sparat på bankkonton.