Idag presenterar Skogsindustrierna tillsammans med Fossilfritt Sverige skogsnäringens färdplan för fossilfri konkurrenskraft. Planen beskriver hur skogens förnybara råvara spelar en nyckelroll i omställningsarbetet för hela samhället, inte minst för branscher med betydligt större klimatbelastning i sin produktion.

Lars Idermark har valts till ny ordförande för branschföreningen Skogsindustrierna. Styrelsen består av 15 ledande företrädare för Sveriges massa- och pappersbruk samt sågverk. Till vice ordförande har Petra Einarsson, vd för BillerudKorsnäs, utsetts.

Med 16,4 miljarder kronor stod skogsindustrin för 23 procent av svensk industris investeringar under 2017. Och det samtidigt som svensk industri slog rekord i investeringar, enligt SCB:s investeringsenkät. – 2017 toppar fyra mycket tunga investeringsår på raken för svensk skogsindustri, säger Katrin Heinsoo, marknadsanalytiker på Skogsindustrierna.

Regeringen har idag fattat beslut om ändringar i trafikförordningen som ger Trafikverket möjlighet att peka ut vägar där det är tillåtet att köra lastbilar med 74 tons bruttovikt. - Vi är mycket glada över det här beslutet som kommer medföra effektiviseringar av skogsnäringens vägtransporter, vilket gynnar både klimatet och de svenska företagens konkurrenskraft, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna. Forskningsstudier visar att bränsleförbrukningen, koldioxidutsläpp och andra luftburna utsläpp minskar med i genomsnitt 10 procent per transporterat ton vid användning av lastbilar med bruttovikt på 74 ton. Trafiksäkerheten ökar dessutom eftersom det krävs färre fordon för att transportera samma mängd gods. - Vi ser nu fram emot att i dialog med Trafikverket verka för att det nya vägnätet (BK4) blir så stort som möjligt, avslutar Karolina Boholm. På webbsidan http://74ton.nu/ kan du läsa mer. Kontakt Lisa Alexandersson Publisher, Skogsindustrierna Tel: 08-762 72 31

Skogsnäringen har ett unikt samarbete och står bakom en gemensam forskningsagenda. Tillsammans har industri, forskning och akademi enats kring prioriterade åtgärder för att Sverige även fortsatt ska vara världsledande på skoglig innovation. De gemensamma målen är att öka tillväxten i hållbart brukade skogar, stärka konkurrenskraften, utveckla nya biobaserade produkter och att öka det industriella träbyggandet. Tillsammans ska dessa satsningar leda övergången till ett fossilfritt samhälle, men dubblerade investeringar i forskning krävs och ökat samarbete inom branschen är nödvändigt. Den 10 januari lanserades Skogsnäringens Forskningsagenda 4.0 och ca 200 personer från industri, akademi, forskning, stiftelser och politik samlades på IVA konferenscenter i Stockholm. Det imponerande programmet innehöll 20 starka namn inom branschen. - Allt vi idag gör av fossilbaserade material kommer vi i framtiden att kunna göra av träråvara, och för att komma dit behöver vi en gemensam forskningsagenda

Världsekonomin fortsätter att växa, men i modest takt. Vissa signaler tyder på en ökad allmän optimism, både globalt och nationellt, men gapet mellan uppskruvade konjunkturbarometrar och ”hårda data” består. Det konstaterar Skogsindustrierna i årets fjärde och sista rapport med titeln ”Så går det för skogsindustrin”.

Efter 28 månaders förhandlingar har EU nått en överenskommelse om regler för handeln med utsläppsrätter (EU ETS). Överenskommelsen måste dock formellt godkännas av EU-parlamentet och medlemsstaterna, vilket beräknas ske före jul. – Alla detaljer i överenskommelsen är inte kända ännu, men utifrån det jag tagit del av är det till största delen positivt för svensk skogsindustri, med två undantag, säger Anna Holmberg, energidirektör på Skogsindustrierna. Det ena undantaget berör de fåtal svenska sågverk och bioenergianläggningar som ingår i EU ETS och som idag har fri tilldelning av utsläppsrätter. – 2026 börjar den fria tilldelningen till dessa att fasas ut för att vara noll 2030. Därefter kommer dessa att behöva köpa de utsläppsrätter de behöver. Den fria tilldelningen som går till massa- och pappersbruken kommer dock inte att fasas ut, säger Anna Holmberg. Det andra undantaget gäller kompensationen till industrin för indirekta koldioxidkostnader, som uppstår när elproducenter för vidare

Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige har många bra förslag i sin debattserie i Dagens Industri om godstrafiken och hur den ska bli fossilfri. Men Karolina Boholm och Carina Håkansson har också några invändningar.

En fortsatt god världskonjunktur, låga räntor och efterfrågan på hållbara produkter och material gynnar svensk skogsindustri. Det konstaterar Skogsindustrierna i årets tredje rapport med titeln ”Så går det för skogsindustrin”. – Sammantaget håller Skogsindustrierna fast vid bedömningen från i somras att den svenska ekonomin växer med cirka 2,5 procent 2017 och strax under två procent 2018, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Skogsindustrierna. Den svenska ekonomin drivs framförallt av en mycket stark byggkonjunktur, i synnerhet bostadsbyggandet, men även näringslivet i övrigt växer på i god takt liksom exporten. – Att byggandet utvecklas så starkt är inte överraskande med tanke på att ränteläget varit extremt lågt under mycket lång tid. Bygginvesteringarna är sannolikt den sektor som är mest räntekänslig, säger Mats Kinnwall. I rapporten konstateras att sågverkens leveranser till byggbranschen fortsätter att öka. – Med effektiva processer inom prefabricering och byggande, och ett litet

Sveriges yta består av 70% skog och är vår största bioekonomiska tillgång. Nettoexportvärdet under 2016 låg på 125 miljarder kronor, samtidigt lades endast 4,2 miljarder på forskning och innovation. Trots detta är innovationstakten hög och det finns redan utvecklade produkter och material som kan ersätta de oljebaserade, men mer forskning krävs. Aktörerna inom skogsnäringen samarbetar på ett unikt sätt för att kartlägga vilken forskning som behövs för att lösa samhällsutmaningar och nå det fossilfria samhället. Onsdagen den 6 september möttes ett femtiotal representanter för att arbeta med den gemensamma forskningsagendan. Forsningsagendan är ett gemensamt ramverk för hela den svenska skogsnäringen, vars syfte är att driva bioekonomisk tillväxt för övergång till det fossilfria samhället. I agendan utpekas fyra prioriterade forskningsområden och 19 spetsområden som är kopplade till FN:s hållbarhetsmål. Under arbetsmötet samlades ett femtiotal representanter från näring, akademi och fors

När efterfrågan på förnybara och fossilfria produkter ökar i världen vill EU-kommissionen begränsa tillgången på hållbar skogsråvara. I september avgör parlamentet om man vill gå på samma linje. Då röstar de om regler för hur skog och mark i Europa ska bidra till att nå FN:s klimatmål, ett regelverk som går under förkortningen LULUCF. – EU-kommissionen vill att ett lands avverkningsnivå ska beslutas utifrån den historiska intensiteten i skogsbruket. Här bortser man helt och hållet från marknadsmekanismer, att det finns något som heter tillgång och efterfrågan. Idag ökar efterfrågan på hållbara material. Intresset för att bygga hus i trä är större än någonsin och modeindustrin vill tillverka kläder av skogsråvara, för att bara nämna ett par exempel. Utgår vi från historisk intensitet, stryper vi effektivt tillgången på skogsråvara och cementerar vårt beroende av fossila råvaror, säger Mårten Larsson, vice vd på Skogsindustrierna. Historisk intensitet innebär att ett lands avverkningsniv

Intresset för skogen och skogsnäringen är just nu stort inom både europeisk och svensk politik, inte minst kopplat till klimat- och energifrågor. Därför förstärker Skogsindustrierna sin organisation. Mårten Larsson, tidigare chef för den näringspolitiska avdelningen, går in i en ny roll med fokus på internationella skogsfrågor och på att skapa förutsättningar för en hållbar bioekonomi. Ny chef för den näringspolitiska avdelningen är Magnus Berg från Södra. – Jag kommer att intensifiera arbetet med att öka insikten hos EU:s lagstiftare om hur skogsnäringen kan bidra till att mildra klimatförändringarna. Ju mer förnybart material från skogen som ersätter ändliga, fossila råvaror desto snabbare kommer vi att nå våra klimatmål, säger Mårten Larsson. Frågan är högaktuell mot bakgrund av att EU just nu förhandlar om hur skogsbruk ska integreras i klimat- och energipolitiken. Magnus Berg kommer senast från Södra där han har varit medlemschef i 15 års tid. Dessförinnan arbetade han som sakkunn

Det går fortsatt bra för svensk skogsindustri. Produktion av pappersmassa, papper, förpackningsmaterial och sågade trävaror fortsätter att öka. Även försäljningen av grafiskt papper har ökat, för första gången på flera år. Det framgår av Skogsindustriernas rapport ”Så går det för skogsindustrin”. Rapporten, som ges ut fyra gånger om året blickar även framåt och i denna utgåva gästskriver Linda Eriksson, ansvarig för svensk skogspolitik på Skogsindustrierna, om branschens oro för den långsiktiga tillgången på skogsråvara. Enligt Skogsindustriernas rapport har produktionen av pappersmassa i Sverige en fortsatt positiv utveckling tack vare en god ordertillväxt på exportmarknaden. Den totala svenska massaproduktionen har ökat med sex procent till 5,2 miljoner ton. Av dessa har 3,4 miljoner ton använts inom företagen för deras egen pappersproduktion. Tillverkning av tidningspapper har vänt och hittills i år har det producerats 424.000 ton, en uppgång med nästan fyra procent. Även produktion

Redan 2025 kan Sverige ha kapacitet att bygga hälften av alla flerbostadshus i trä. Det skulle bidra till att möta byggbehovet och ge stora positiva effekter i form av kraftigt minskade koldioxidutsläpp från byggbranschen samt arbetstillfällen utanför storstäderna. Det konstaterar professor Staffan Brege, Linköpings universitet, i en framtidsprognos för svenskt industriellt träbyggande som han presenterar idag på Bioekonomiskt Forum. Sverige brottas idag med stora samhällsutmaningar inom byggande, klimat och en obalans mellan stad och land. För att klara det stora behovet av bostäder och lokaler måste Sverige öka takten i byggandet. Det krävs effektivare byggprocesser för att få bort långa ledtider, kvalitetsbrister, stigande kostnader och för att kompensera för brist på arbetskraft. Samtidigt är klimatfrågan akut. Sverige har en nollvision 2045 för utsläpp av koldioxid. Byggsektorn stod 2012 för lika stora utsläpp som personbilstrafik. Sedan dess har byggandet ökat dramatiskt. En konc

Så lite som två procent av alla skogliga transporter i Sverige kommer kunna ske med 74-tonsfordon om regeringens förslag för vägnät för dessa fordon går igenom. Det visar en färsk forskningsrapport från Skogforsk. – Ett större vägnät för 74-tonsfordon skulle ge större samhällsnytta och lägre utsläpp, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna. Att låta en lastbil lasta mer gods gör transporterna effektivare. Det ger minskade utsläpp, färre tunga fordon på vägarna och högre trafiksäkerhet. Därför vill Skogsindustrierna se ett stort vägnät där det är tillåtet att köra 74-tons lastbilar. Även Trafikverket har i ett regeringsuppdrag skrivit att de vill att hela det statliga vägnätet ska bli anpassat för 74 ton. Skogforsk har på uppdrag av Skogsindustrierna analyserat hur mycket rundvirke och flis som teoretiskt sett skulle kunna transporteras per år med 74-tonsfordon på de föreslagna så kallade BK4-vägarna. Analysen bygger på den mängd rundvirke och flis som transportera

Skogsindustrierna spår uppgång för massa, papper och trävaror 2017. Idag släpps årets första ”Så går det för skogsindustrin”, en rapport om det ekonomiska marknadsläget för pappers-, massa- och trävarubranschen. Efter ett generellt starkt 2016 blickar nu Skogsindustrierna framåt och utökar för första gången rapporten med en prognos för svensk skogsindustris förväntade utveckling det kommande året, baserad på den globala ekonomiska utvecklingen. I denna ”Så går det för skogsindustrin” är det även premiär för en fördjupning och trendspaning inom något av Skogsindustriernas fokusområden, där forskning och innovation är först ut med forskningschef Torgny Persson som resonerar kring varför skogsnäringen vinner på en forskning i världsklass. - För massa respektive papper tror vi på en uppgång på två procent, och för sågade trävaror en uppgång på tre procent. Det baserar vi i grunden på ökad kapacitet, säger Mats Kinnwall, chefekonom på Skogsindustrierna. Världen har nu hämtat sig från den in

Med anledning av att Finland 2017 firar 100 år som självständig stat kommer Sverige att överlämna en gåva som ska gynna ländernas forskningssamverkan inom skogsnäringen. Presenten består av ett forskningsprojekt med totalt tolv forskningstjänster som finansieras av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, Kempestiftelserna, Skogsindustrins forskningsstiftelse, Kungliga skogs- och lantbruksakademien samt Sveriges regering. Gåvan kommer att överlämnas av H.M. Konungen i samband med besöket i Helsingfors den 1 juni 2017. Finland och Sverige är ledande skogsnationer i Europa och världen, och skogsbruket och skogsindustrin utgör hörnstenar i ländernas ekonomier. Tillsammans har länderna mindre än 2 % av världens skogstillgångar men svarar ändå för närmare 10 % av produktionen av världens skogsrelaterade produkter. – Skogen är vårt gröna guld och ett gemensamt intresse för våra nationer. Vi hoppas att presenten ska stärka ländernas forskningssamverkan och gynna länderna på både lång och ko

Under onsdagen bjöd Transportföretagen in till ett samtal om det mycket omdebatterade förslaget om en vägslitageskatt – ett förslag som regeringen hunnit ta avstånd från innan det ens lanserats. På plats i den fullsatta salen i Näringslivets hus i Stockholm för att diskutera frågan var Karolina Boholm, transportdirektör för Skogsindustrierna. – Jag tror inte att det har undgått någon att Skogsindustrierna tycker att kilometerskatt är ett dåligt förslag, det är en skatt på avstånd, och vi tycker att hela idén borde förpassas till papperskorgen, säger hon. Regeringens utredare lade under tisdagen fram förslaget om vägslitageskatt, eller kilometerskatt som den kommit att kallas. Förslaget går i korthet ut på att svenska och utländska lastbilar över tolv ton ska beskattas på samtliga vägar i Sverige. 0,38–1,69 3,8-16,9 kronor per milkilometer beroende på lastbilens egenskaper. De lastbilar skogsindustrin använder hamnar främst i spannet 11,8-12,8 kr per milen. Samma regering som tillsatte

Idag presenterades utredningen om kilometerskatt. Skogsindustrierna har mycket länge argumenterat för att en kilometerskatt, även kallad vägslitageskatt, riskerar att bli en straffskatt på landsbygden och hota jobb och utveckling i alla delar av landet. Det är därför mycket välkommet att regeringen tagit avstånd från utredningen redan innan den presenterades. – Att regeringen tar avstånd från sin egen utredning redan innan den presenteras visar att vi och andra kritiker haft rätt, säger Karolina Boholm, transportdirektör på Skogsindustrierna. Även om regeringen nu väljer att lägga den utredning de själva beställt i pappersåtervinningen är frågan om kilometerskatt inte avgjord eftersom regeringen säger att den ska återkomma med ett eget förslag. Förslaget om skatt på avstånd har nu åter bytt namn. Ursprungligen hette det kilometerskatt, sedan har det bland annat fått heta lastbilsskatt och vägslitageskatt. Utredningens betänkande heter kort och gott Vägskatt. Det är en ärlig rubriksättn

Thomas Öhlund vid Mittuniversitetet tilldelas årets Kompetensutvecklingspris från Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond. Priset delas ut av HMK Carl XVI Gustaf den 25 april vid Skogsnäringsveckan i Stockholm. Thomas Öhlund, som är teknologie doktor inom tillämpad fysik, forskar inom området tryckt elektronik med inriktning mot pappersbaserade ytor. Dagens tillverkning av elektroniska produkter domineras av komplexa och kostsamma processer som kräver vakuum och miljöfarliga kemikalier. Ett nytt tillverkningsparadigm håller på att växa fram där funktionella material appliceras med bestryknings- och trycktekniker. Fördelarna är lägre kostnad och miljöpåverkan för existerande produkter, samt möjligheter till helt nya produkter. Storskalig tillverkning i effektiva rulle-till-rulle-processer av exempelvis solceller, av ytor som emitterar ljus eller som kan lagra energi har stor potential globalt. Priset gör det möjligt för Thomas Öhlund att tillbringa ett år vid Stanford University, Dep