Andelen behöriga lärare ökar något i både grundskolan och gymnasieskolan jämfört med föregående läsår. Högst andel behöriga lärare finns i förskoleklassen medan de anpassade skolformerna har fortsatt låg andel behöriga lärare. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2023/24.

15-åringar presterar sämre i matematik och läsförståelse i Sverige, i övriga Norden samt i de flesta andra OECD-länder. Det visar den internationella kunskapsmätningen PISA 2022. I naturvetenskap presterar de svenska 15-åringarna på samma nivå som i föregående mätning 2018. Trots resultatnedgången ligger Sverige fortfarande på en högre nivå än OECD-genomsnittet i alla tre ämnesområden.

Hur är svenska 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?

Hur är svenska 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med eleverna i Norden och OECD-länderna?

Svenska åttondeklassare har mycket goda kunskaper i demokrati- och samhällsfrågor och ligger i toppskiktet i den internationella undersökningen ICCS 2022. Jämfört med 2016 har dock kunskapsresultaten i Sverige sjunkit, vilket också gäller för många av de övriga deltagarländerna. I Sverige har spridningen ökat mellan de högst och lägst presterande eleverna.

Hur står sig svenska åttondeklassares kunskaper om demokrati och samhälle i jämförelse med elever från andra länder? Hur är deras syn på demokrati, människors lika värde samt intresse för att delta i framtida val? Hur har elevers kunskaper, attityder och engagemang förändrats över tid? Svaren ges i den internationella undersökningen ICCS 2022.

Hur står sig svenska åttondeklassares kunskaper om demokrati och samhälle i jämförelse med elever från andra länder? Hur är deras syn på demokrati, människors lika värde samt intresse för att delta i framtida val? Hur har elevers kunskaper, attityder och engagemang förändrats över tid? Svaren ges i den internationella undersökningen ICCS 2022.

Idag är det brist på gymnasialt yrkesutbildade inom flera områden på arbetsmarknaden. Samtidigt tar det tid för många ungdomar och vuxna att få ett jobb efter sin gymnasiala utbildning. Om inte utbudet förändras riskerar den bristande matchningen att förvärras ytterligare. Men för att förändringar i utbildningsutbudet ska få effekt krävs också fler insatser, från fler aktörer. Det är slutsatserna i en ny rapport från Skolverket.

Andelen niondeklassare som är behöriga till gymnasieskolans nationella program är i princip oförändrad. 85,2 procent av eleverna som gick ut grundskolan i våras blev behöriga, jämfört med 85,0 procent år 2022. Det visar Skolverkets nya statistik.

De flesta skolor fungerar bra och svenska elevers kunskaper ligger generellt sett på en god nivå. Men skillnaderna mellan elevgrupper och skolor ökar och alla elever får idag inte samma möjlighet att lyckas i skolan. Det visar Skolverkets bedömning av läget i skolväsendet. I rapporten lyfts ett antal områden som är särskilt angelägna att prioritera för att vända utvecklingen.

Skillnaderna i läsförståelse i årskurs 4 ökar mellan elevgrupper och mellan skolor. Svenska elever från resursstarka hem presterar på samma nivå som i föregående mätning 2016, medan läsförståelsen bland resurssvaga elever sjunker. Sammantaget sjunker svenska elevers resultat. Sjunkande resultat ses även för Norden och flertalet länder i EU/OECD. Svenska elever presterar dock fortfarande över genomsnittet för de deltagande länderna. Det visar den internationella kunskapsmätningen PIRLS 2021.

Hur är svenska elevers läsförståelse i årskurs 4? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med andra EU- och OECD-länder? Imorgon tisdagen den 16 maj klockan 10 presenterar Skolverket de svenska resultaten av den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. Presskonferensen sker på plats i Skolverkets lokaler.

Hur är svenska elevers läsförståelse i årskurs 4? Och hur står sig deras kunskaper i jämförelse med andra EU- och OECD-länder? Tisdagen den 16 maj klockan 10 presenterar Skolverket de svenska resultaten av den internationella studien PIRLS 2021 som mäter fjärdeklassares läsförmåga och attityder till läsning. Presskonferensen sker på plats i Skolverkets lokaler.

Både i grundskolan och i gymnasieskolan är andelen behöriga lärare på nästan samma nivå som föregående läsår. Inom grundskolan är sju av tio lärare behöriga och inom gymnasieskolan är drygt åtta av tio lärare behöriga. Det visar Skolverkets statistik över pedagogisk personal i skolan läsåret 2022/23.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger ett gemensamt kontor i Luleå idag. Etableringen skapar möjlighet till bättre samarbete och mer dialog mellan myndigheterna och skolhuvudmän om vad som behövs för att fler barn och elever ska utvecklas och nå målen i skolan.

Skolväsendets fortsatta digitala utveckling handlar om två saker. Det första är att rusta elever med en digital kompetens. Det andra är att använda digitala verktyg och läromedel för att öka kvaliteten i undervisningen. Detta lyfter Skolverket fram i förslaget till ny nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet som myndigheten lämnar till regeringen i dag.

Trots att svensk skola i stort har stått stark genom pandemin har frånvaro, restriktioner och undervisning på distans i flera fall gjort att barn och elever inte fått de kunskaper de normalt skulle ha fått. Ämnena matematik och moderna språk tycks ha påverkats särskilt och elever som redan hade utmaningar i skolan har många gånger fått det ännu tuffare. Det är några av slutsatserna i Skolverkets slutredovisning som idag lämnats över till regeringen.

Sju procent av eleverna i årskurs 6 kan inte simma 200 meter. Jämfört med 2014 har andelen simkunniga minskat med två procentenheter. Det visar en uppföljning som Skolverket har gjort.

Under flera år har andelen elever på nationella program i gymnasieskolan som tagit examen inom tre år ökat stadigt. Nu har ökningen stannat av. På de högskoleförberedande programmen minskar andelen elever med examen inom tre år för första gången medan den fortsätter att öka på de flesta yrkesprogrammen.

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) inviger sitt andra gemensamma kontor idag. Först ut i landet var Härnösand, och nu är det dags för Malmö. Det skapar möjlighet till bättre samarbete och mer dialog mellan myndigheterna och skolhuvudmän om vad som behövs för att fler barn och elever ska utvecklas och nå målen i skolan.