Karin Troell, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), har bjudits in som en av 40-talet ledande forskare till ett internationellt, vetenskapligt möte om kryptosporidier. Mötet stöds av Bill & Melinda Gates Foundation, och hålls 29 november – 1 december på Tufts universitet i Massachusetts, USA. Kryptosporidier är en parasit som orsakar tarmsjukdom. Smittan sprids framförallt via förorenat vatten eller livsmedel. Parasiten rankas som nummer två, efter rotavirus, som orsak till diarré hos spädbarn i utvecklingsländer och har kopplats till ökad dödlighet.

I slutet av juli hittades för första gången vuxna fästingar av arten Hyalomma marginatum i Sverige. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har nu konstaterat ett 30-tal fall av vuxna Hyalommafästingar, från Skåne och upp till Dalarna. Bland dessa har ytterligare en ny art dykt upp: Hyalomma rufipes.

Utbredningen av en ny typ av kaningulsotsvirus (RHDV2) är stor i Sverige. Det nya viruset smittar dessutom harar och sjukdomen ser likadan ut hos unga och vuxna kaniner. Det visar Aleksija Neimanis i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) är en myndighet med en lång historia som verkar lite i bakgrunden av systermyndigheterna Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Men som smittskyddsövervakande och riskvärderande aktör på djurområdet, och med Sveriges största veterinärmedicinska labb, spelar SVA en mycket viktig roll. Inte minst för att myndighetens egen devis ”Friska djur – trygga människor” ska vara så sann som möjligt. – Vi är en lyhörd och ödmjuk expertmyndighet, med gott renommé både nationellt och internationellt, säger Jens Mattsson, som nu inlett sin andra period som generaldirektör vid SVA.

I sommar har tre stycken fästingar av arten Hyalomma för första gången påträffats i utvecklat, vuxet stadium i Sverige – utan att värddjuret haft utlandskontakt. I samtliga fall har fästingen påträffats på häst. Fyndplatserna är spridda: Nyköping i Södermanland, Koppom i Värmland och Landskrona i Skåne. Ett av fynden har konstaterats vara en underart kallad Hyalomma marginatum, flyttfågelsfästing. Den är känd från andra länder för att kunna bära på skadliga smittämnen.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med torkan fått många frågor om risken för att afrikansk svinpest ska följa med importerat foder till Sverige.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) ber nu om hjälp med att samla in fästingar från Norrland. Fästingen får gärna ha suttit på antingen tama eller vilda djur, eller människa. Alla fästingar som skickas in till SVA kommer att artbestämmas och därefter analyseras för att undersöka om de bär på smittor och i så fall vilka.

– I ett internationellt perspektiv är antibiotikaresistenta bakterier fortfarande ovanliga hos lantbruks- och sällskapsdjur i Sverige. Det visar den nya Swedres-Svarm-rapporten för 2017, säger Oskar Nilsson, ansvarig för resistensövervakningen vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Kaningulsot är en mycket smittsam och allvarlig sjukdom som drabbar framförallt kaniner, men även vissa arter av harar. Sjukdomen kan lätt överföras mellan tam- och vildkaniner. Vaccination måste ske årligen för att upprätthålla skyddet mot kaningulsot. Senaste stora utbrott var 2016.

Styrelsen för Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond för vetenskap, teknik och miljö har beslutat tilldela Oskar Nilsson, laboratorieveterinär vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), ett stipendium. – Jag är både glad och hedrad över stipendiet. Förhoppningsvis kan det bidra till att ytterligare förbättra vårt arbete med övervakning av antibiotikaresistens, säger Oskar Nilsson.

Selective androgen receptor modulators (SARM) är ämnen som hos människa ger muskeltillväxt likt anabola steroider, men som har betydligt mindre biverkningar. Ämnena kan därför användas som dopningspreparat, även för till exempel hästar. Annelie Hansson visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Uppsala universitet vilka nedbrytningsprodukter och kemiska strukturer som bör analyseras vid kontroll av hästar.

Två projekt som båda har betydelse för juverinflammationer hos kor har tilldelats medel vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Laborator Karin Artursson får 322 000 kronor för att studera vilka bakteriestammar av Staphylococcus aureus som cirkulerar bland svenska kor och hur dessa förändras över tid. Laboratorie­veterinär Charlotta Fasth får 78 000 kronor för att undersöka om den så kallade maldi-tof-tekniken kan användas för att skilja mellan olika typer av bakterier inom samma bakterieart. Forskningen har möjliggjorts av en donation på en miljon kronor av Elin Nicklasson i Väckelsång i Småland

Skånekatter ON, MAR 21, 2018 09:33 CET I Klippan har en grupp förvildade, till synes friska katter insjuknat svårt av lungmask. Av 33 smittade katter har 24 dött, eller varit så svårt sjuka att de har avlivats av djurskyddsskäl. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill nu få in avföringsprover från friska utekatter för att följa upp sjukdomens utbredning.

Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har på bara drygt två månader sedan årsskiftet påvisat 1 007 salmonellasmittade katter. Aldrig tidigare, ens på ett helt år, har så många katter konstaterats ha salmonella i Sverige. Samtidigt tycks nu äntligen allt färre katter insjukna i denna sjukdom.

Förbättrad djurhälsa kräver kunskap om utbredningen av smittsamma djursjukdomar. Kontroll av animaliska livsmedel och av antibiotikaförbrukning och -resistens är andra framgångsfaktorer. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) kommer tillsammans med Jordbruksverket, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Livsmedelsverket att driva ett femårigt projekt på temat friska djur och säkra livsmedel i Östafrika. Finansiär är Sida. – Syftet är att stärka samarbeten genom hela värdekedjan, inom och mellan de fem medverkande länderna; Burundi, Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda, säger projektledare Erika Chenais, SVA.

Ett fall av fågelinfluensa har upptäckts i Blekinge. Det är en skadad havsörn som dött hos viltrehabiliterare. Efter analys på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) visade den sig ha fågelinfluensa av typen H5N6. Denna typ av virus har inte påvisats i Sverige tidigare, men har rapporterats från några länder i Europa under vintern. Viruset har inte visat sig utgöra risk för människor till skillnad från det H5N6-virus som cirkulerar i Asien. Den skadade havsörnen togs om hand men dog hos viltrehabiliterare. Foto: Jens Mattsson/SVA. Bilden får fritt användas i anslutning till publicering av pressmeddelandet. – Detta är det första fallet av H5N6 i Sverige. Viruset har cirkulerat i Europa, och förutom på vilda fåglar har även några utbrott på tamfågel, inklusive enstaka kommersiella fjäderfäbesättningar förekommit. För att undvika spridning till fjäderfä är det viktigt att fjäderfäproducenter och hobbyfågelägare har goda smittskydds­rutiner och i möjligaste mån förhindrar kontakter mell

Det är fortsatt många katter som smittas av salmonella. Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har fram till månadsskiftet bekräftat 268 fall av salmonella på katt. Nu har också småfåglar med samma sjukdom kommit in till myndigheten. Fåglarna är trolig smittkälla för katterna.

SVA har hittills i år bekräftat 46 fall av bakterien salmonella på katt. Antalet fall har varierat mellan åren, förklarar Elina Lahti, veterinär och epidemiolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), men vi ser vanligtvis flest fall i mars. Katter som har diarré eller verkar hängiga kan ha smittats vid kontakt med småfåglar.

I slutet av november hittade myggforskare Anders Lindström, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) övervintrande myggor i en källare i Bohuslän. Det visade sig vara en mygga som normalt hittas betydligt längre söderut, i Centraleuropa.

Harpest eller tularemi kan infektera och smitta mellan ett stort antal djurslag, inklusive människa. Gete Hestvik visar i en avhandling vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för första gången att även muskulaturen hos harar kan innehålla den bakterie som orsakar harpest, Francisella tularensis, samt att brunbjörn, järv, vildsvin och rödräv i Sverige kan bära på antikroppar mot bakterien.