Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Unga använder nätet mer och allt fler uppger att de är missnöjda med sin egen medieanvändning. Det är några av slutsatserna i rapporten Ungar & medier 2019.

En ny studie från Statens medieråd visar att andelen unga som anmält hot och hat på sociala medier har ökat. - Resultaten är viktiga för att förstå omfattningen av problemet, säger Anette Novak, Statens medieråds direktör.

Unga med intellektuell funktionsnedsättning är mer utsatta för baksidorna av onlinelivet och har svårare att utnyttja det digitala informationssamhällets möjligheter. Det visar en ny rapport från Statens medieråd. Undersökningen är den första svenska kvantitativa kartläggning som gjorts på området.

I en ny undersökning rörande anmälningar av hat och hot på sociala medietjänster har Statens medieråd genomfört två statistiska datainsamlingar bland unga. — Anmälningar som gäller sexism eller sexuella trakasserier är den kategori som ökat mest. Men fler studier behövs, säger Ulf Dalquist, chef för forskning och omvärldsanalys vid Statens medieråd.

Unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar spenderar mer tid på nätet än unga utan diagnoser. De utsätts också oftare för mobbning, hot och sexuella inviter på nätet. För att hjälpa dem att utnyttja nätets alla möjligheter och rusta dem med försiktighetsåtgärder har riksförbundet Attention i samverkan med Statens medieråd tagit fram ett nytt webbverktyg: Koll på nätet.

För första gången finns nu en bok som diskuterar dold reklam riktad mot barn utifrån olika perspektiv: forskarens, journalistens, branschens och inte minst barnens. I den nya antologin 'Marknadsmässig kurragömmalek? Barn, unga och dold reklam' som ges ut i ett samarbete mellan Nordicom och Statens medieråd, presenterar 11 artikelförfattare sin syn.

Tiden som ägnas åt medieanvändning har ökat kraftigt bland barn och ungdomar det senaste decenniet. Det framgår av Statens medieråds undersökning Ungar & medier som kartlagt barns och ungas medieanvändning vartannat år sedan 2005. Årets undersökning visar bland annat att en fjärdedel av alla 4-åringar använder internet dagligen.

Barns medievanor varierar ofta i förvånansvärt stor utsträckning med demografiska faktorer. Föräldrars härkomst, utbildning och inkomst samt boendekommunens storlek har betydelse för barnens innehav, tillgång till och användning av smarta telefoner, surfplattor, datorer och tv-apparater.

Statens medieråd har flera experter på plats, tillgängliga för frågor, under Bokmässan i Göteborg den 24–27 september.

Spela datorspel är fult, läsa böcker är fint och datorspelande är dåligt för läsandet. Så låter det ofta i debatten. Men kanske kan litteraturen lära sig något av spel som fångar miljoner människor runt om i världen?

Vi lever våra liv alltmer online. Den med kommunikativa och digitala färdigheter får en maktposition och sätter dagordningen. Vad vi gör med medierna och vad medierna gör med oss är ämnet i Statens medieråds seminarium under Bokmässan i Göteborg.

Vad är näthat? Hur vanligt är det bland barn och unga? Vilka lagar gäller för nätet? Vad kan skolan göra? Vad kan man som förälder tänka på?

Framtidens medievanor – hur ser de ut? Vad gör man när det mest privata blir allmän egendom? Hur stoppar vi rekryteringen till IS online? Det är några av ämnena som experter från Statens medieråd är med och diskuterar under Almedalsveckan i Visby.

Svenska barns och ungas medieanvändning utvecklas mycket snabbt. Användningen av surfplattor och smarta mobiler går allt längre ner i åldrarna och det som förr var extrem frekvens av internetanvändning är numera det normala – gårdagens högkonsumenter är nu genomsnittsanvändare.

Nu pågår MIK-veckan, en vecka när barns och ungas medievardag uppmärksammas på olika sätt. Syftet med MIK-veckan är att väcka frågan om hur vuxna kan ta sitt ansvar och rusta barn och unga med medie- och informationskunnighet. Rykande färsk statistik från Statens medieråd, som släpps i detta pressmeddelande, visar att 95 % av 11-åringarna har en egen mobil, de allra flesta smarta mobiler med internet. De medievanor som förr var associerade med tonåringar kryper också allt längre ned i åldrarna, vilket reser frågor om ett ökat behov att stärka barn som mediekonsumenter.

Tisdagen den 7 februari kl. 14 bjuder Statens medieråd in till en spännande eftermiddag om datorspel. Datorspel är en av de mest populära medieformer bland barn och unga men inte lika vanligt bland föräldrar och andra vuxna. 92 % av alla 5–9-åringar och 67 % av alla 12–16-åringar spelar dator- eller tv-spel, medan 74 % av alla mammor och 52 % av alla pappor aldrig spelar vare sig dator- eller tv-spel. På seminariet den 7 februari kan en intresserad allmänhet uppdatera sina kunskaper och diskutera med experter!

De tre forskarna vid Karolinska institutet (KI) framhärdar i en ”slutreplik”18/1 på DN.se att Statens medieråds kartläggning av forskningen om våldsamma dator-spels effekter på spelarna är felaktig. Statens medieråd välkomnar ett fortsatt samtal kring barns medieanvändning och har tidigare bjudit in dessa forskare att medverka i referensgruppen för rapporten, men de har avböjt. Vi är förvånade över tonläget i debatten. Detta höga tonläge gynnar inte någon. Vi värnar om samma barn. KI-forskarnas argument blir allt ihåligare, och det börjar bli tröttsamt att förklara vad som egentligen står i vår rapport eftersom vi hela tiden måste försvara oss mot medvetna eller omedvetna feltolkningar.

Tre forskare från Karolinska institutet går till hårt angrepp mot Statens medieråd på DN debatt 12/1. Anledningen är att den rapport om våldsamma datorspel (VS) och aggression ”är ett hån mot flera decenniers seriös forskning och ett sorgligt resultat av förutfattade meningar i kombination med en brist på internationell utblick ”. Eftersom vi inte vill delta i någon slags pseudovetenskaplig pajkastning väljer vi att inte kommentera hur KI-forskarna kommit fram till dessa slutsatser, utan nöjer oss med att konstatera att de är felaktiga.

Blir man våldsam av att spela våldsamma datorspel? Statens medieråd har tittat på vad forskningen på området säger och lanserar i dag r apporten Våldsamma datorspel och aggression – en översikt av forskningen 2000–2011. Forskningen visar på ett statistiskt samband mellan våldsamma datorspel och aggression men lider av så allvarliga brister att den hittills inte lyckats leda hypotesen att våldsamma datorspel orsakar aggressivt beteende i bevis.

Statens medieråd och Mediekompass lanserar lärarmaterial och diskussionsforum om medier inför skolstarten