Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Idéburna Skolors Riksförbund och Sveriges Lärare publicerar en rapport som avslöjar myter om skolan.

Vinstjakten i svensk skolan får stora konsekvenser. En ny RUT-rapport visar att friskolor har lägre lärartäthet, lägre lärarlöner och mindre utbildad personal än kommunala skolor. Samtidigt som friskolor pressar sina personalkostnader för att öka vinstmarginalerna är skolpengen utformad på ett sätt som överkompenserar friskolor för kostnader de inte har. Bara det senaste året har de fyra största skolkoncernerna gjort överskott på drygt 1,3 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 2 200 lärare i grundskolan.

För att fler elever ska lära sig svenska och nå målen i skolan bör svenska som andraspråk kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare. Dessutom behövs tydligare regler, kompetensutveckling och mer stöd till både lärare och rektorer. Det är några av Skolverkets förslag till regeringen om hur ämnena svenska och svenska som andraspråk kan förbättras.

Skolan ska vara en plats för elevers lärande och utveckling – och här spelar även fritids en stor och bidragande roll. Fritidsverksamheten har dessutom en stark inverkan på elevernas känsla av trivsel, trygghet och arbetsro under skoldagen. Nu satsar Sigtuna kommun på fler utbildade fritidslärare.

Rekordmånga elever (totalt 450 000) röstade vid skolvalet till riksdagen 2018 och till EU-parlamentet 2019. Valdeltagandet ökade med 16 respektive 47 procent jämfört med skolvalen 2014, visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Men det finns stora skillnader i landet. Skolor med yrkesprogram och särskolor arrangerar sällan skolval. Friskolor arrangerar skolval i betydligt lägre grad än kommunala skolor. De första skolvalen till riksdagen anordnades i slutet av 1960-talet och 1998 började valresultaten att sammanställas nationellt. Sedan 2002 har MUCF, på uppdrag av regeringen, samordnat skolval till riksdagen på grund- och gymnasieskolor och sedan 2014 även till Europaparlamentet. Vid Skolval 2018 och 2019 samarbetade MUCF med Skolverket, Valmyndigheten, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Europeiska ungdomsparlamentet Sverige och Ung media Sverige. Flera andra organisationer genomförde olika projekt om demokratifrågor. Alla högstadie- och gymn

Andelen behöriga lärare i grundskolan minskar från 70,5 till 70,1 procent jämfört med förra läsåret. I gymnasieskolan ökar den från 81,4 till 81,6. Det visar Skolverkets nya statistik över pedagogisk personal i skolan. Statistiken finns även nedbruten på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.

Endast fyra av tio av personalen i fritidshem har pedagogisk högskoleexamen. Skillnaderna mellan kommunerna är stora, visar Skolverkets statistik för läsåret 2017/18. Statistik på läns- och kommunnivå bifogas.

Över hälften av lärarna som har nyanställts det senaste läsåret saknar pedagogisk högskoleexamen. Det innebär att andelen obehöriga lärare i skolorna fortsätter att öka. Det visar Skolverkets statistik för läsåret 2016/17 som även finns nedbruten på läns-, kommun- och skolenhetsnivå.