Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

Hållbara arbetsförhållanden i praktiken och hälsopåverkan vid elektrifiering av transportsektorn. Det är ämnena för två av de åtta projekt som beviljats sammanlagt 28 miljoner kronor av Afa Försäkring i årets andra anslagsomgång.

Hela 40 procent av Region Norrbottens avfall återvinns. Det gör Region Norrbotten till landets tredje bästa region när det kommer till just avfallsåtervinning.

Svenskt Ambulansflyg summerar en första arbetsvecka med en mjuk uppstart i norra Sverige enligt samarbetsavtal med en tidigare leverantör. Operativ driftstart inleddes måndag den 15e november.

Forskare vid Karolinska Institutet, Umeå universitet, och Bonns universitet har identifierat en ny grupp molekyler som har antibakteriell effekt mot många antibiotikaresistenta bakterier. Eftersom molekylernas egenskaper lätt kan förändras kemiskt är förhoppningen att kunna utveckla nya, effektiva antibiotika med få biverkningar. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

De senaste åren har Akademiska sjukhuset testat flera olika tekniker för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester och multiresistenta bakterier. 2019 genomfördes ett pilotförsök med ozonrening på sjukhusområdet inom ramen för en studie. Resultaten visar att tekniken fungerar, men med för låg effekt och för stora driftsproblem för att kunna implementeras på sjukhuset. Däremot är man öppen för att pröva andra tekniska lösningar.

Multiresistenta bakterier och brist på nya antibiotika är en utmaning inom dagens sjukvård, där antibiotikabehandling många gånger är en fråga om liv och död. Fokus för ett nytt forskningsprojekt på Akademiska sjukhuset är hur användningen av antibiotika kan optimeras, för ökad klinisk effekt, mindre biverkningar och lägre risk för resistensutveckling.

Vinnova satsar ytterligare 36 miljoner på den nationella kraftsamlingen Genomic Medicine Sweden (GMS) som möjliggör en mer individanpassad vård. Den nya tekniken gör att fler patienter kan få rätt behandling i rätt tid och samarbetet mellan sjukvård, näringsliv och akademi bidrar till att stärka Sveriges position som ett attraktivt land för innovation och klinisk forskning.

Bakterier som är multiresistenta mot antibiotika, så kallade superbugs, har hittats i fläskkött från livsmedelsaffärer i Brasilien och Spanien. Ett symtom på att antibiotika överanvänds för att kompensera låg välfärd i grisuppfödning och bidrar till antibiotikakrisen, skriver djurskyddsorganisationen World Animal Protection i en rapport som släpps idag.

Forskare vid bland annat Akademiska sjukhuset medverkar i ett europeiskt forskningsprojekt som syftar till att finna nya kombinationsbehandlingar mot infektioner orsakade av multiresistenta bakterier när inget enskilt antibiotikum räcker. – Antibiotikaresistens är ett växande problem inte minst globalt. Kombinationsbehandling kan vara ett sätt att få ut mer av befintliga preparat i väntan på nya antibiotika, säger Thomas Tängdén, infektionsläkare och forskare vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Forskarna kommer först att göra en screening av ett stort antal antibiotikakombinationer i laboratorium och därefter djurförsök för att testa de mest lovande kombinationerna. Projektet har beviljats drygt 20 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet och motsvarande institutioner i andra länder. Totalt är sex centra i Belgien, Frankrike, Holland och Sverige involverade. – Vi kommer att studera effekten av olika kombinationer mot multiresistenta så kallade gramnegativa bakterier,

Svårt brännskadade som vårdas på sjukhus behöver ofta starka, breda antibiotika som förändrar tarmfloran och ökar risken att drabbas av infektioner orsakade av resistenta bakterier. I mitten av december inleds en studie på brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset, en av de första i sitt slag i världen som fokuserar på sambandet mellan antibiotika, resistenta bakterier, tarmflora och nyttan av behandling med avföringstransplantation hos denna patientgrupp.

Akademiska kan bli det första sjukhuset i Sverige som använder ozon för att rena avloppsvatten från antibiotika och multiresistenta bakterier. I december startar ett pilotprojekt för att testa den nya tekniken.

Neonatalvården på Akademiska sjukhuset anses som föregångare utomlands. I Polen har verksamheten stått modell för en neonatalavdelning på ett kvinnobarnsjukhus som ska byggas i Ruda, och fler liknande satsningar är på gång. Den 14-15 februari spelas ett program in av polsk tv om vården i Uppsala. – Sjukvården i Polen genomgår en dynamisk förändring. Det som väckt polackernas intresse är framförallt den familjecentrerade vården av nyfödda barn, som bland annat innebär att föräldrarna inte separeras från barnen och att föräldrar bär barnen nära kroppen så mycket det går, den så kallade kängurumetoden, säger Uwe Ewald, barnläkare och tidigare verksamhetschef för neonatalvården. När Akademiska sjukhuset införde familjecentrerad vård 2004, i samband med att neonatalenheten byggdes om, sågs man som pionjärer inte bara i Sverige utan även i övriga norden och Europa. Sedan dess har många svenska och nordiska kliniker följt efter. Sjukhuset har haft besök av delegationer från exempelvis de balt

Forskare vid Karolinska Institutet presenterar i en studie i FASEB journal en ny princip för att bekämpa bakterieinfektioner i kroppen - alltså ett nytt slags antibiotika. Den nya antibiotikamekanismen bygger på att man selektivt blockerar cellernas så kallade thioredoxinsystem, ­­som för vissa bakterier är helt avgörande för tillväxt. Sjukdomar som forskarna hoppas kunna behandla i framtiden är till exempel magsår, TBC och MRSA.

Rutinerna för screening av multiresistenta bakterier inom neonatalvården skiljer sig åt mellan landstingen. Man screenar för olika bakterier och med olika intervaller. Även när det gäller hygienrutiner finns stora olikheter. Vid ett regionmöte på Akademiska sjukhuset den 14 november enades företrädare om regler för bland annat besök, hantering av bröstmjölk och sondmatning. – Att rutiner för screening och hygien skiljer sig är förvirrande både för vårdpersonal och berörda familjer. Vår målsättning är att nå ökad samsyn kring detta för att minska förekomsten av infektioner och spridning av resistenta bakterier, säger Erik Normann, verksamhetschef för neonatalvården på Akademiska sjukhuset. Utbrott av resistenta bakterier är vanligare inom neonatalvården än på andra intensivvårdsenheter. En orsak är långa vårdtider. För tidigt födda barn vårdas i genomsnitt 30 dagar (ofta flera månader) jämfört ett fåtal dagar för vuxna intensivvårdspatienter. Detta i kombination med hög användning av an

Kvinnor som fött barn komplikationsfritt på Akademiska sjukhuset ska få lämna BB tidigare. Från oktober ska nyblivna mammor med friska bebisar få åka hem redan sex timmar efter förlossningen. Ett syfte är att minska risken att bli smittad av multiresistenta bakterier, ett ökande problem inom sjukvården. – Tidigare hemgång berör endast kvinnor som haft helt okomplicerade förlossningar. Kvinnor som fött tvillingar, förlösts med kejsarsnitt eller fått komplikationer i samband med förlossningen berörs inte av detta, säger Bo Sultan, verksamhetschef för kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset. Bo Sultan betonar likavårdsprincipen, att man arbetar för ett likvärdigt omhändertagande av alla kvinnor i länet. Samarbetsprojekt med mödra- och barnhälsovården i länet pågår. – I Uppsala kommun har vi sedan tidigare ett gott omhändertagande vid tidig hemgång med BB-på-väg, återbesöksmottagning och amningshjälpen. Självfallet ska servicen vara densamma för nyblivna mammor i kommuner som Tierp, Öregrun

Spridningen av multiresistenta bakterier ökar på sjukhus, i samhället och i samband med resor. Enligt många experter är utvecklingen lika allvarlig, om än inte lika snabb, som för hiv och pandemier. Om 10-20 år riskerar vi att stå utan effektiv bot mot infektioner som det senaste seklet kunnat behandlas effektivt med antibiotika. Spädbarn och äldre multisjuka är några utsatta grupper. För att spegla utmaningarna arrangerar Akademiska sjukhuset ett seminarium. Tid: Torsdagen 8 oktober, 09.00-12.00 Lokal: Enghoffsalen, Akademiska sjukhuset, Ing 50 PROGRAM 09.00 Inledning Birgitta Lytsy, chef för vårdhygiensektionen, Akademiska sjukhuset 09.10 Utbrott på Akademiska - vikten av god vårdhygien och ett aktivt smittskyddsarbete Björn Ragnarsson, biträdande sjukhusdirektör Akademiska sjukhuset 09.30 Sjukhuset som smittkälla, om balansgången mellan livräddande insatser/antibiotika och ökad resistens Björn Olsén, infektionsläkare vid Akademiska sjukhuset och professor vid Uppsala universitet 10.

Akademiska sjukhusets åtgärder för att få bukt med spridningen av den multiresistenta bakterien Klebsiella pneumoiae ESBL har haft effekt. Sedan februari har antalet kliniska fall och smittbärare stadigt minskat, och sedan slutet av augusti har endast ett nytt fall påträffats. Det framgår av den rapport som Akademiska sjukhuset i Uppsala nu har lämnat till Socialstyrelsen. I oktober förra året anmälde sjukhuset utbrottet till Socialstyrelsen enligt Lex Maria och upprättade en åtgärdsplan. Den rapport som nu har lämnats in är en redovisning av vad som har hänt sedan dess. De viktigaste punkterna är att: förbrukningen av handsprit har ökat. följsamheten till sjukhusets hygienregler har ökat kraftigt i samtliga yrkeskategorier. antibiotikaförbrukningen har förändrats. antalet vårdplatser med egna hygienutrymmen har ökat. – På kort sikt var målet med åtgärdsplanen att förhindra smittspridningen av Klebsiella pneumoniae ESBL inom sjukhuset. Detta mål förefaller ha uppnåtts, även om enstaka

Akademiska sjukhuset har anmält utbrottet av multiresistenta Klebsiellabakterier på sjukhuset till Socialstyrelsen enligt Lex Maria. Sedan april 2005 har den antibiotikaresistenta bakterien Klebsiella pneumonia ESBL upptäckts hos cirka 160 patienter på Akademiska sjukhuset och sjukhuset har därför satt in extra åtgärder för att minska spridningen av bakterien. Bland annat har sjukhuset skärpt hygienreglerna och man utreder noga hur varje patient har smittats. – Akademiska sjukhuset har ambitionen att vara ledande inom området infektionskontroll, vilket bland annat innebär att vi noga följer våra kliniska infektioner och kategoriserar bakterierna. Detta kan vara anledningen till att vi har hittat den här bakterien bland våra patienter, säger Torbjörn Söderström, chefsläkare på Akademiska sjukhuset. – Eftersom vi inte kan utesluta att infektionerna är vårdrelaterade har vi nu gjort en Lex Maria-anmälan till Socialstyrelsen. Detta ingår i kvalitetsarbetet för en säker sjukvård och gör det