Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

2018 fick Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i uppdrag av regeringen att stödja de aktörer, i första hand kommuner, som arbetar med unga som varken arbetar eller studerar. Myndigheten lämnar nu in en slutrapport om det treåriga uppdraget. - Andelen unga som varken arbetar eller studerar är alltjämt hög och förväntas stiga i spåren av coronapandemin. Att stå utanför arbetsmarknaden leder till stort individuellt lidande och stora samhällskostnader. Därför är det viktigt att skapa goda förutsättningar för unga att etablera sig i studier eller i arbete, säger generaldirektör Lena Nyberg. I Sverige finns cirka 145 000 unga 16–29 år (2019) som varken arbetar eller studerar. Somliga av dessa befinner sig utanför arbete och studier under en kortare period medan andra blir kvar i denna situation under flera år. Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepresenterade bland unga som varken arbetar eller studerar. Att inte ha e

I Sverige finns cirka 150 000 unga (16-29 år) som varken arbetar eller studerar. De kan behöva hjälp från exempelvis skola, hälso- och sjukvård, arbetsförmedling samt socialtjänst för att bryta utanförskapet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har tillsammans med flera nationella myndigheter samt Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, utrett hur stöd och insatser kan samordnas. - Andelen unga som varken arbetar eller studerar har, oavsett konjunktur, legat på samma höga nivå under lång tid. Det krävs ett långsiktigt och sammanhållet samarbete på nationell nivå för att vända utvecklingen. Förebyggande arbete i tidig ålder kan också göra stor skillnad för att en ung person ska få rätt förutsättningar att klara sig bra i livet, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF. Enligt MUCF:s registerdata från 2018 befinner sig cirka 150 000 unga mellan 16-29 år i ett utanförskap. Personer med funktionsnedsättningar, utrikes födda och personer med psykisk ohälsa är överrepres

Många unga har goda levnadsvillkor. Men det finns skillnader mellan olika grupper av unga, och det finns områden av ungas liv där levnadsvillkoren behöver förbättras. • Arbetslösheten bland unga ökar som en konsekvens av pandemin. • En stor andel unga, framförallt tjejer, upplever symptom på psykisk ohälsa. • Unga upplever en ökad otrygghet i skolan. • Unga är underrepresenterade bland förtroendevalda på alla nivåer. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Pandemin och dess restriktioner har påverkat ungas liv i stor utsträckning, till exempel genom en ökad arbetslöshet, förändrade förutsättningar för studier och svårigheter att utöva fritidsaktiviteter. Flera undersökningar visar också att vissa grupper haft svårare att ta till sig undervisningen på distans. Det gäller exempelvis nyanlända unga, unga som studerar på gymnasiesärskola, unga med funktionsvariationer och de som tillhör socioekonomiskt svaga grupper. MUCF har i uppdrag av reger

Arbetslösheten bland unga (16-24 år) steg från 2019 till 2020, från 8,4 till 11,4 procent. Andelen unga som varit arbetslösa i mer än 90 dagar ökade från 5,1 till 6,3 procent under samma period. Det visar ny statistik från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. - Vi befinner oss i en lågkonjunktur och en pandemi som kommer att påverka vårt samhälle många år framöver. Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap, säger generaldirektör Lena Nyberg. Myndigheten samlar statistik och information på ungidag.se för att kunna följa ungas levnadsvillkor i Sverige. Här finns statistik om arbete och boende, ekonomisk och social utsatthet, fysisk och psykisk hälsa, fritid, inflytande, representation och utbildning. Statistiken kommer bland annat från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Folkhälsomyndigheten. Nu presenterar MUCF färsk statistik om unga arbetslösa. Den visar bland annat att: Andelen ung

I dag finns närmare 150 000 unga som varken arbetar eller studerar (uvas) i Sverige. En ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, visar att var tionde ung person någon gång hamnar i den här situationen. På mucf.se finns statistik över utvecklingen för åren 2007–2018 uppdelade på kommun, län och för hela riket. - Statistiken är viktig för att beslutsfattare på olika nivåer ska kunna välja rätt och väl avvägda åtgärder och insatser för unga som varken arbetar eller studerar, säger Sofia Zere, avdelningschef på MUCF. MUCF presenterade i veckan rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar” där myndigheten har följt 70 000 unga som var uvas år 2004 till dess att de är 29 år. Den visar bland annat att unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar (uvas) riskerar att hamna i utanförskap en stor del av sitt ungdomsliv. Störst risk hamna utanför Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohäls

Unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar (uvas) riskerar att hamna i utanförskap en stor del av sitt ungdomsliv. Unga som hoppar av gymnasiet, lever med psykisk ohälsa, sjukdom eller en funktionsnedsättning löper störst risk att aldrig etablera sig på arbetsmarknaden. Två av tre unga med psykisk ohälsa har fortfarande inte ett arbete vid 29 års ålder. Det visar en ny rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF. Rapporten "Ett långvarigt utanförskap. Olika utmaningar för unga som varken arbetar eller studerar" presenteras i dag, den 2 december, på de digitala "MUCF-dagarna 2020". Temat för dagen är "Unga utanför arbetsmarknaden" och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark inledningstalar och ger regeringens syn på unga och utanförskap. I Sverige finns närmare 150 000 unga mellan 16 och 29 år som varken arbetar eller studerar. MUCF-rapporten följer unga personers etableringsprocesser över tid från år 2004. Ungefär 70 000 unga som då stod utanför stu

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har analyserat hur coronakrisen påverkar ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. I analysen utgår myndigheten från hur unga drabbades efter finanskrisen 2018-2010, och då särskilt unga som varken arbetar eller studerar. - Coronakrisen kan leda till att fler unga hamnar i en situation med ett långvarigt utanförskap. Det är viktigt att rikta insatser och vidta åtgärder för unga som varken arbetar eller studerar. Sådana insatser leder till besparingar för samhället på lång sikt och att det minskar de ungas personliga lidande och ekonomiska utsatthet, säger generaldirektör Lena Nyberg. En av fyra av de unga som lämnade uvas-gruppen för arbete eller sysselsättning mellan åren 2004-2007 hamnade under lågkonjunkturen 2008 åter utanför arbete och studier. Drygt hälften av 16-19-åringarna i 2004 års uvas-grupp var utan arbete och studier när de fyllde 29 år, för 20-24 åringarna var det drygt en av tre. MUCF har även intervj

Åren 2016–2018 fördelade Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, nästan 52 miljoner kronor i bidrag till projekt för unga som varken arbetar eller studerar. I en ny rapport redovisas hur pengarna använts och vad projekten resulterat i. MUCF lyfter också framgångsfaktorer och pekar på de utmaningar som projekten haft. - Antalet unga som nåtts har varit begränsat men det är tydligt att bidraget har haft stora positiva effekter för de unga som deltagit. Alla unga som går från utanförskap till sysselsättning är en stor vinst för individen och samhället, både ekonomiskt och mänskligt, säger generaldirektör Lena Nyberg. 2016 fick myndigheten i uppdrag av regeringen att fördela statsbidrag till samverkansinsatser för unga som varken arbetar eller studerar (uvas).Beslutet grundade sig på utbildningsdepartementets strategi Vägar framåt – strategi för unga som varken arbetar eller studerar, från november 2015. Syftet med åtgärderna var att förbättra möjligheterna för dessa ungdo