Välkommen till Via TT - det enkla pressverktyget

En stor andel av de barn som föds mycket tidigt behöver intensivvård som kan vara smärtsam. Men vården lyckas inte ge smärtlindring i full utsträckning. Det visar den hittills största kartläggningen av smärta i neonatalvården som nu publiceras i tidskriften Pain.

Förändringar i moderkakan kan öka risken för att barn utvecklar astma och allergier. Det visar ny forskning från Örebro universitet. – Vi barnläkare borde intressera oss mer för moderkakans möjliga betydelse för barnet efter födseln, säger forskaren Maria Lodefalk.

Värmeböljor i Subsahariska Afrika förväntas bli vanligare på grund av klimatförändringar. En ny studie från bland annat Karolinska Institutet, publicerad i Nature Medicine, visar ett oroande samband mellan höga temperaturer under den sista veckan av graviditeten och ökad risk att barnet dör tiden runt förlossning.

Barnmorskor har en unik kompetens och räddar många liv. De är avgörande för att kvinnor och barn ska hålla sig friska och överleva graviditet och förlossning och de hjälper också till med preventivmedel för att undvika oplanerade graviditeter. Nu beslutar Sida om stöd till tre organisationer som på olika sätt bidrar till att barnmorskor kan hjälpa miljontals kvinnor.

Vården under graviditet och förlossning kan förbättras på flera områden, inte minst i samband med dödfödsel. Enligt en studie, ledd från Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, behöver föräldrar involveras mer i beslutsfattande om förlossning och få bättre information om dödfödsel inom vården. Även när det gäller bemötandet från vårdgivare finns förbättringspotential.

Från den 15 januari erbjuds alla gravida i Uppsala län ett tidigt ultraljud mellan graviditetsvecka 11 och 13. Syftet med ultraljudsundersökningen, som är kostnadsfri, är att bedöma hur långt graviditeten har gått, hur många foster det finns och att tidigt kunna se allvarliga fosteravvikelser.

Att barn inte växer som de ska under graviditeten och att vara liten är ett relativt vanligt fenomen som det finns flera orsaker till. Vissa barn är små för att föräldrarna är små. Andra barn blir mindre än förväntat för att moderkakan inte utvecklas optimalt. I dag är kunskapen om när det är bäst att förlösa kvinnorna bristfällig. En forskargrupp vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en stor europeisk studie som syftar till öka kunskapen om när det är optimalt att förlösa små barn.

Varför vill man föda barn helt utan kontakt med vården? Och vad händer om något går snett? Frågorna utforskas i en ny dokumentär där SvD följer influencern Yoga girl under hennes omdebatterade graviditet. Dokumentären innebär också startskottet för podden Blendas satsning på serier i flera delar.

Många blivande föräldrar drömmer om en sista resa på tu man hand innan barnet anländer, en så kallad babymoon. Men det finns saker man bör kolla upp lite extra så att man undviker att resan får personliga eller ekonomiska konsekvenser.

Barnmorskor upplever sitt arbete som meningsfullt men uppger ofta att de saknar inflytande över den höga arbetsbelastningen. Många väljer också att byta bana. Anna Dencker, vid Göteborgs universitet, tilldelas 3 153 000 kronor för att undersöka hur arbetsmiljön påverkar barnmorskors hälsa och beslut att lämna yrket.

Globalt har coronapandemin påverkat kvinnors sexualitet och reproduktion på många sätt. En studie ledd från Akademiska sjukhuset visar dock att pandemin endast marginellt påverkade svenska gravida kvinnors beslut att göra abort. 13 procent uppgav att pandemin påverkat abortbeslutet. Bidragande faktorer var till exempel att de inte ville vara utan sin partner på undersökningar under graviditeten och vid förlossningen, de var oroliga för sin egen samt fostrets hälsa samt att pandemin påverkade deras ekonomi.

Behandling av allvarliga förstadier till livmoderhalscancer, CIN3, kan orsaka problem vid senare graviditeter bland kvinnor i fertil ålder. En ny registerstudie från Karolinska Institutet visar ökad risk för ett antal graviditetskomplikationer efter sådan behandling, men att riskerna har minskat över tid och att den ökade risken för spädbarnsdöd helt försvunnit. Studien, som omfattar ett stort antal födslar i Sverige över en 46-årsperiod, har publicerats i Annals of Internal Medicine.

Socialdemokraternas partikongress har idag tagit flera beslut om hur framtidens välfärd ska stärkas. Kongressen är eniga om att sjukvården behöver mer personal, bättre arbetsmiljö och kortare köer. Kongressen har även fattat flera beslut som syftar till att stärka trygghetssystemen och öka pensionerna bland annat genom höjd pensionsavgift.

De flesta gravida och nyblivna mammor i Örebro län känner sig nöjda och trygga med vården under graviditeten, vid förlossningen och tiden efter förlossningen. Till exempel skulle nio av tio rekommendera sin förlossningsavdelning och lika många säger sig vara trygga med barnmorskan på mödrahälsovården.

Gravida kvinnor och flickor riskerar att drabbas för livet av skador som uppkommer i samband med deras förlossningar eftersom så många föder hemma istället för inom sjukvården. Orsaken till att många gör valet att föda hemma är en bristfällig infrastruktur när det kommer till hälso-och sjukvård, kulturella sedvänjor och höga sjukhuskostnader. Det konstaterar Amnesty International i en ny rapport.

Forskare vid Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten har undersökt hur det går för nyfödda barn vars mammor testat positivt för sars-cov-2 under graviditet eller förlossning. Resultaten visar att barn till test-positiva mammor i större utsträckning föddes för tidigt, men det var ytterst få nyfödda som smittades med covid-19. Studien, som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA, stöder de svenska rekommendationerna att inte separera mamman från barnet vid födseln.

Hur kan den svenska mödra- och barnhälsovården ta hand om och ge stöd till ensamstående kvinnor som genomgår spermie eller embryodonationsbehandling samt deras barn? Det ska en studie vid bland annat Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet utvärdera. För att kunna besvara frågan kommer forskarna att fokusera på kvinnornas hälsa och sociala situation, men även barnets hälsa, anknytning och utveckling över tid.

De problem som könsstympade kvinnor ofta möter i samband med att de föder barn i Sverige kan bero på att de ingår i en grupp som får sämre förlossningsvård än andra. Det konstaterar Jämställdhetsmyndigheten i en ny rapport och föreslår att frågan utreds.

I en ny studie som publiceras i den ansedda tidskriften JAMA har forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset undersökt sambandet mellan ett positivt SARS-CoV-2-test under graviditeten och komplikationer hos mamma och barn. Närmare två av tre gravida som testades positivt saknade symtom på covid-19 och forskarna fann inte någon högre förekomst av förlossningskomplikationer eller ohälsa hos barnet vid födseln. Däremot var havandeskapsförgiftning vanligare hos infekterade kvinnor.

Övervikt och fetma är ett ökande hälsoproblem bland gravida. Tidigare studier har visat att gravida kvinnor med bukfetma föder stora barn. Nu vill forskare på Akademiska sjukhuset ta reda på om barnets hälsa även påverkas på andra sätt. I förlängningen kan det behövas mer riktade förebyggande insatser, exempelvis att man mäter fettfördelningen hos överviktiga kvinnor i samband med ultraljudsundersökningar.