Svenska elever bättre i PISA
– Det är ett glädjande trendbrott som vi hoppas kan ge elever, lärare och rektorer råg i ryggen. Förra veckan presenterade vi förbättrade resultat i en annan internationell undersökning, TIMSS. Sammantaget stärker det våra slutsatser att eleverna har mer kunskaper i dag, säger Mikael Halápi, vikarierande generaldirektör på Skolverket.
Tydligast förbättring i läsförståelse och matematik
PISA är en internationell studie som mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Mellan den första PISA-studien år 2000 och den förra studien 2012 hade Sverige den största resultatförsämringen av alla länder. I PISA 2015 har den trenden brutits och nu är resultaten tillbaka på samma nivå som 2009.
- Läsförståelse. Eleverna presterar i snitt 500 poäng. Det är en förbättring med 17 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat är högre än OECD-genomsnittet.
- Matematik. Eleverna presterar i snitt 494 poäng. Det är en förbättring med 16 poäng jämfört med PISA 2012. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
- Naturvetenskap. Eleverna presterar i snitt 493 poäng. Det är en uppmätt förbättring med 9 poäng sedan PISA 2012 men uppgången är inte statistiskt säkerställd. Sveriges resultat ligger på OECD-genomsnittet.
– Vi har i dag inget färdigt svar på vad förbättringarna beror på. Det blir en uppgift för oss och forskarsamhället att analysera. Samtidigt vet vi vad som bidrar till en bra skola. Det handlar om att utveckla undervisningen, få fler att bli lärare och ge rätt förutsättningar till skolan. Vi har fortfarande en bit kvar till toppresultaten i PISA-studien som gjordes år 2000, säger Mikael Halápi.
Bättre läsförståelse bland lågpresterande
I läsförståelse är det framförallt de lågpresterande eleverna som står för den största resultatförbättringen. I matematik har både lågpresterande och högpresterande elever blivit bättre. I naturvetenskap syns en förbättring endast bland de högpresterande eleverna.
Familjebakgrunden har fått ökad betydelse för resultaten
I PISA mäts likvärdighet med sju likvärdighetsindikatorer. Jämfört med PISA 2006 har fem av dessa försämrats och ingen förbättrats. Till exempel har elevens familjebakgrund fått ökad betydelse för resultaten i naturvetenskap. När PISA-undersökningarna började år 2000 var Sverige ett av de länder som hade bäst likvärdighet. Idag ligger Sverige på en genomsnittlig OECD-nivå.
– I den här undersökningen ser vi tecken på att skolan blivit sämre på att kompensera för elevens sociala bakgrund. Det är en oroande utveckling som våra politiker behöver ta på allvar, säger Mikael Halápi.
Mer om PISA
PISA är en förkortning av Programme for International Student Assessment. Det är en internationell undersökning som organiseras av OECD (Organisation for Economic Cooperation and Development). Totalt deltog 72 länder eller regioner i PISA 2015, däribland alla 35 OECD-länder. Ungefär 540 000 15-åriga elever testades totalt i PISA 2015. I Sverige deltog knappt 5500 elever från 202 skolor. De flesta eleverna gick i grundskolans årskurs nio. PISA har tidigare genomförts år 2000, 2003, 2006, 2009 och 2012.
Titta på presskonferensen i efterhand
Kontaktuppgifter
För frågor om PISA kontakta Eva Lundgren, ansvarig för PISA i Sverige 08-527 331 64 eller Anders Auer, huvudförfattare svenska PISA-rapporten 08-527 333 17.
För frågor till vikarierande generaldirektör Mikael Halápi kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00.
Dokument
Länkar
Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Många elever får inte den hjälp de behöver i skolan24.4.2025 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
En tredjedel av eleverna uppger att de inte får tillräckligt med hjälp i skolan när skolarbetet känns för svårt. Av lärarna är det många som också upplever begränsade förutsättningar för att ge tillräckligt stöd och stimulans till alla elever. Det visar den tredje delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.
Skolverket trycker och distribuerar ersättningsprov till skolorna13.3.2025 10:08:03 CET | Pressmeddelande
Ersättningsproven för årskurs 9 och gymnasieskolan, samt ersättningsprovet i engelska för årskurs 6, trycks och distribueras till skolorna. Skolverket lättar även på reglerna kring ersättningsproven för årskurs 6 i svenskämnena den närmaste tiden vilket gör det möjligt att skriva ut eller kopiera upp proven några dagar före provdagen. De beskeden kommer Skolverket med idag.
Skolverket stänger ner provtjänsten för nationella prov för våren 20257.3.2025 16:01:37 CET | Pressmeddelande
Flera fel har uppdagats med provplattformen där digitala nationella prov skulle ha genomförts från och med mars i år. Skolverket har därför beslutat om att stänga ner provtjänsten för våren 2025. Eleverna kommer därför att använda ersättningsprov istället.
Många elever upplever bristande studiero i skolan6.3.2025 08:01:00 CET | Pressmeddelande
Endast hälften av eleverna i grundskolan och gymnasieskolan upplever att de i allmänhet kan koncentrera sig på lektionerna. Det visar den andra delrapporten i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan.
Färre förskollärare på förskolor med störst behov10.2.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Segregationen, det vill säga uppdelning av barn med olika socioekonomisk- och migrationsbakgrunder, är hög inom förskolan. Barn från mindre gynnsamma socioekonomiska förhållanden tycks påverkas mer negativt av segregationen i förskolan. Samtidigt är tillgången till utbildade förskollärare lägre på förskolor med störst behov. Huvudmän behöver därför ta ett större ansvar för likvärdigheten och fördela resurser mer kompensatoriskt. Det visar Skolverkets rapport om segregation och likvärdighet i förskolan.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum