109 kyrkor i Göteborgs stift delar på 62 miljoner för bevarandet av kulturarvet

När Svenska kyrkan och staten fick förändrade relationer år 2000 kom parterna överens om att kyrkan ska få ersättning för vården av Sveriges största sammanhållna kulturarv. Ersättningen är ett stöd till och en kompensation för det ansvar som Svenska kyrkan tar för kyrkobyggnader, kyrktomter och kyrkliga inventarier.

Det kyrkliga kulturarvet ska bevaras, används och utvecklas. Kyrkornas kulturhistoriska värden ska vårdas och bevaras. Därför ställs höga kvalitetskrav på reparationer, underhåll och förändringar. Den grundläggande principen är att Svenska kyrkan och kulturmiljövården i dialog ska söka lösningar som balanserar bevarande med förändringsbehov så att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Ersättningen utgör bara en del av finansieringen, en egeninsats krävs också av församlingarna för att projekten ska kunna genomföras. I genomsnitt står församlingarna själva, genom de tillhörigas medlemsavgifter, för halva kostnaden.

Årets fördelning omfattar totalt 153 ansökningar och 201 åtgärder i 109 kyrkor i Göteborgs stift som får ersättning. Se bilaga över samtliga beviljade projekt i Göteborgs stift.

Här följer några av de projekt i Göteborgs stift som får KAE:

Bokenäs gamla kyrka är en av Bohusläns bäst bevarade och äldsta medeltida kyrkor, uppförd under den norska tiden. Den har ett mycket högt kulturhistoriskt värde genom sin höga ålder och få genomgripande förändringar både exteriört och interiört. Bokenäsets kyrkan får 2,5 mkr för att göra utvändig restaurering av fasad, fönster och tak.

Fuxerna, Västerlanda och Åsbräcka kyrkor i Lilla Edets pastorat får 258 tkr för att installera nya brandlarm. Att ha väl fungerande brandlarm är ett viktigt förebyggande arbete för ett långsiktigt bevarande.

Bergsjöns kyrka i Göteborg får 3,1 mkr för takomläggning samt renovering av fönster och invändiga ytskikt. Bergsjöns kyrka är en av våra moderna kyrkor som är skyddade genom särskilt beslut. 

Stråvalla kyrka i Halland får 422 tkr för fasadrenovering samt mögelsanering och konservering av inredning och inventarier. Förutom konservering av inventarier och fast inredning ingår även konservering av medeltida kalkmålning som är mycket värdefulla.

_   

Kontakt: Stiftsantikvarie Elin Lif, elin.lif@svenskakyrkan.se  031-771 30 20

Kyrkoantikvarisk ersättning (KAE) är statens sätt att kompensera Svenska kyrkan för de resurser som krävs att bevara och göra vårt arv tillgängligt för allmänheten.

_

Ytterligare information om några av de kyrkor som fått KAE, hämtat från Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.

Bokenästes gamla kyrka är uppförd under 1100-talet. Kyrkan övergavs som ordinarie församlingskyrka 1901, och sedan dess har inga moderniseringar skett, endast reparationer.

Byggnadens medeltida konstruktion och planlösning (med kvarvarande triumfbåge) är mycket välbevarad, med undantag av förstorade fönster, och den är en särdeles god representant för den medeltida absidkyrkan. 

Exteriört har kyrkan inte ändrats sedan 1836, då de sista nya fönstren upptogs, och består av den medeltida stenkyrkan med tillägg av vapenhus i sten från 1653, klocktorn av trä från 1704, och tegeltak sedan 1749. Taklaget är inte medeltida, 1627-28 fick kyrkan nya takstolar. Kyrkan representerar därmed en medeltida kyrka som genomgått de inte ovanliga förändringarna under 1600-1800-tal med vapenhus eller klocktorn samt förstorade fönster, men den har samtidigt inte genomgått några ombyggnader orsakade av den allmänna befolkningstillväxten under 1700-1800-tal.” Utdrag ur Bebyggelseregistret RAÄ.

Bergsjöns kyrka byggdes som en fristående men integrerad del av centrumanläggningen Rymdtorget i stadsdelen Bergsjön som började byggas 1967. Kyrkan invigdes 1974 och ritades av arkitekt Bo Cederlöf som också ritat den intilliggande skolan med stadsdelsbibliotek, den ursprungliga centrumbyggnaden och ett närliggande bostadshus. En gångväg följer kyrkans västra fasad och leder från spårvagnshållplatsen till ett större bostadsområde. Kvällstid lyser kyrkans glasade entréhall upp gångstråket. Bergsjöns kyrka är en av våra moderna kyrkor som är skyddade genom särskilt beslut.

Kyrkobyggnaden är uppförd i två våningar och källare i suterrängplan. Intill finns ett friliggande klocktorn. Byggnaden inhyser kyrkorum och församlingshem med expedition. Kyrkan består av ett uppskjutande huvudparti som omsluts på tre sidor av en lägre glasad entrégång. Kyrkan är uppförd i betong och i huvudpartiet täcks fasaden med röd jalusipanel i trä mellan de synliga betongpelarna. Byggnadskroppen kröns av ett sargtak i koppar. Exteriören är välbevarad sedan byggnadstiden.

Kyrkorummet har en nära kubisk form och är traditionellt orienterat med korväggen i öster men utan avgränsning mellan kor och långhus. Såväl väggar som tak är klädda med furupanel. Väggpanelen har monterats i släta geometriska mönster bland annat bildas stiliserade pilastrar som ger intryck av att bära takbjälkarna av betong. Rummet kröns av ett sänkt innertak i kassettverk med dold belysning. Taket hänger i bjälklaget högt över golvet med ett litet avstånd från väggarna där de högre sittande lanterninfönstren ger ljus runtom hela rummet.

Kyrkorummet är medvetet gestaltat och präglas av enkelhet och enhetlighet. Altare, dopfunt, predikstol, bänkar och orgel är samtida med kyrkan och är tidstypiskt tillverkade i furu med enstaka accenter i svart järn. Huvuddelen av den fasta inredningen ritades av C. E. Ekström, vid Bo Cederlöf arkitektkontor. Kyrkorummet är i det närmaste oförändrat sedan byggnadstiden

Stråvalla kyrka är medeltida och består av ett rektangulärt långhus med rundat korparti med rak östvägg. De huvudsakliga mursträckningarna är medeltida. Kyrkan förlängdes österut 1768-70 och fick då den nuvarande koravslutningen. Sakristian vidbyggdes i norr 1870-72 efter ritningar av arkitekten Otto August Mankell. Huvudingången i väster från samma tid kröns av en fronton. Fasaderna är vitputsade och genombryts av rundbågiga fönsteröppningar. Kyrkan kröns av ett tegelklätt sadeltak. Exteriören har en huvudsaklig 1700-talsprägel. Karaktärsskapande är murarnas oregelbundna struktur. 

Interiören präglas av målningar på väggar och tak samt av den enhetliga fasta inredningen som i huvudsak tillkom 1872. Orgelfasaden i nyklassicistisk stil härrör från 1850-52, då kyrkans första orgel anskaffades och läktaren ombyggdes. På långhusets nord- och sydvägg finns en senmedeltida arkadomsluten kalkmålningssvit från 1500-talets början. Målningarna är en av de största sviterna av medeltida kalkmålningar i Halland. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv från 1787 som under 1700-talets slut dekorerades med takmålningar i rokokostil av okänd kyrkomålare. Apostlamålningar på läktarbröstningen härrör troligen från 1600-talets mitt. Vid en renovering 1964 framtogs vägg- och takmålningarna som övermålats 1872. En ny bänkinredning insattes, läktarunderbyggnaderna tillkom och den dåvarande dopfunten, sammanfogades av fragment av en medeltida kalkstensfunt. I koret finns ett glasfönster från tiden kring sekelskiftet 1900 samt medeltida träskulpturer. Interiörens nuvarande färgsättning tillkom 1997-98.

Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister
https://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/sok/search.raa