– Myndigheterna som fördelar coronastödet registrerar oftast inte könsuppdelade uppgifter. Precis som med andra samhällsproblem behövs kunskap om hur jämställdheten påverkas, annars riskerar vi att försämra situationen. Tyvärr går inte det när vi inte kan analysera bidragen ur ett jämställdhetsperspektiv, säger Ingrid Osika Friberg, senior utredare på Jämställdhetsmyndigheten.

Inställda evenemang och restriktioner gjorde att kultursektorn har fått stora inkomstbortfall under covid-19-pandemin. För att begränsa effekterna har regeringen skjutit till drygt sex miljarder kronor i krisstöd. Kulturrådet, Svenska Filminstitutet och andra statliga aktörer har fördelat stödet till konstutövarna.

– Det mönster vi kan se är att fördelningen är jämställd, och det är positivt utifrån det mål som riksdagen beslutat om. Men vi kan inte veta säkert när det är oklart hur 89 procent av pengarna fördelats mellan kvinnor och män. När det till exempel gäller Kulturrådet har de i uppdrag att låta jämställdhet genomsyra all verksamhet, så det är förvånande att de inte kan leverera statistik som gör det möjligt att göra jämställdhetsanalyser, säger Ingrid Osika Friberg.

Jämställdhetsmyndigheten har gått igenom krisstödet i sin årliga rapport om resultaten av det statliga jämställdhetsarbetet, som nu lämnats in till regeringen.

– Vi konstaterar att de myndigheter som fördelar bidrag behöver börja utveckla metoder för att analysera jämställdhetsaspekterna. Sådana metoder behöver även fungera när kulturarbetet är organiserat i bolagsform, säger Ingrid Osika Friberg.

Fakta: Coronastödet till kultursektorn

Totalt har de bidragsgivande organisationerna fått drygt sex miljarder kronor att fördela. En del av medlen återstår att fördela och följa upp.

Kulturrådet: 3,5 miljarder

Krisstöden har givits dels för inställda eller uppskjutna kulturevenemang, dels till särskilda behov inom kulturområdet. 3,7 procent (121 miljoner) har varit möjligt att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv. Där har 47 procent fördelats till kvinnor och 53 procent till män, vilket räknas som en i princip jämställd fördelning. I jämförelse med Kulturrådets ordinarie bidragsgivning har en något större andel av stödet gått till män.

Svenska Filminstitutet: 947 miljoner

Krisstöden har till största delen gått till bolag som biografer, distributörer och produktionsbolag, men även till filmprojekt som drabbats av pandemin. 23 procent (216 miljoner) har varit möjligt att analysera ur ett jämställdhetsperspektiv. Ett sätt att analysera är att titta på vilka som är producenter för filmprojekten. Ur det perspektivet har filmprojekt fått stöd på ett jämställt sätt. Fördelningen har också varit mer jämställd än Svenska Filminstitutets ordinarie stödverksamhet.

Konstnärsnämnden: 667 miljoner

Samtliga stipendier och bidrag har kunnat analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. 49 procent har fördelats till kvinnor och 51 procent till män, vilket räknas som en i princip jämställd fördelning. Andelen män som sökt krisstipendier har varit något högre än vid ordinarie stipendier.

Sveriges författarfond: 100 miljoner

Hela stödet kan analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv. 57 procent av medlen har fördelats till kvinnor medan 43 procent har tilldelats män. Det räknas som en i princip jämställd fördelning. Fördelningen motsvarar i stora delar hur fördelningen av ordinarie stipendier sett ut tidigare år.

Nämnden för hemslöjdsfrågor: 2,1 miljoner

Två extra utlysningar av medel till professionella utövare av slöjd och hantverk fördelades, både med statligt krisstöd och nämndens egna medel. 69 procent av de fördelade medlen gick till projekt med kvinnor som projektledare och 31 procent till projekt med män som projektledare. Stödet har i högre utsträckning fördelats till kvinnor än innan pandemin.