Miljözonerna, ett dyrt slag i luften

Motormännens Riksförbund har lämnat sitt remissvar på Transportstyrelsens förslag om miljözoner för lätta fordon. Transportstyrelsens uppdrag var att utreda om befintliga miljözoner för tunga fordon kan utökas till att gälla även för personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar. Transportstyrelsens förslag innebär två nya klasser av miljözon, klass 2 och klass 3. I klass 2 förbjuds dieselbilar som inte uppfyller utsläppsklass Euro 6 och bensin-, biogas- och etanolbilar som inte uppfyller Euro 5. I miljözon klass 3 förbjuds samtliga lätta motorfordon som inte drivs helt med el eller vätgas. Euro 6 blev obligatorisk för nya bilar under 2015 och Euro 5 blev obligatorisk för nya bilar 2011. Inget undantag för boende inom zonerna föreslås och kommuner ska införa zonerna i de tätbebyggda områden som anses lämpliga. Koppling till höga halter av luftförororeningar saknas helt.

Transportstyrelsens egna beräkningar visar att vid ett införande 2020 endast i Stockholms stad kommer över 100 000 hushåll i och kring staden att få se sina bilar förbjudna inom tullarna, dygnet runt, året om. Stockholmshushållens kostnader för bilbyten beräknas till minst 9,4 miljarder kronor. Samtidigt sparar samhället genom hälsovinster motsvarande 0,33 miljarder över tio år. Utredningens beräkningar visar dessutom att effekten av miljözonen är mycket liten efter 2025, för att vara helt utplånad 2030. Andra konsekvenser, till exempel för företag och samhällsekonomi, har inte utretts av Transportstyrelsen.

–  Det är märkligt att Transportstyrelsen egna kalkyler inte har fått dem att fundera över andra alternativ. Riktade förbud mot äldre dieselbilar när det finns risk för överskridna gränsvärden för luftföroreningar, i kombination med ett tydligt stöd till de renaste fordonen efter norsk modell, kan ge en snabbare sänkning av föroreningshalterna samtidigt som hushåll och företag kan byta upp sig i den takt som fungerar bäst utifrån ekonomi och transportbehov, säger Motormännens VD Fredrik Daveby.

För att påverka koldioxidutsläppen har det svenska fordonsskattesystemet i många år premierat snåla dieselbilar. Dessa kan dessutom tankas med hållbart producerad biodiesel. Bland de bilar som Transportstyrelsen vill förbjuda finns även de som klassats som miljöbilar med femårig skattebefrielse. Utsläppsnivåerna av kväveoxider från dieselbilarna vid verklig körning är dock ofta betydligt högre än de nivåer som fordonstillverkarna har uppgett i samband med typgodkännande. Transportstyrelsen och dess europeiska motsvarigheter har länge känt till detta utan att agera mot fordonstillverkarna.

- Ansvaret för höga värden av kväveoxid i vissa stadsmiljöer vilar tungt på tillverkarna, politikerna och kontrollmyndigheterna. Kostnaderna för trixandet förs nu över på konsumenterna, som tvingas köpa mer eller mindre nya bilar inför kommunernas godtyckliga förbud, avslutar Fredrik Daveby.