DO stämmer flygbolag för diskriminering

Händelsen rör en man som skulle flyga med Malmö Aviation (nuvarande Braathens Regional Aviation AB), från Landvetter till Stockholm i juli 2015. När mannen satt på planet kom två väktare fram till honom och uppmanade honom att ta sina saker och följa med dem för att göra en förnyad och mer omfattande säkerhetskontroll.

Enligt flygbolaget har kabinpersonalen uppfattat det som att mannen hade en koppling till en annan passagerare längre fram i planet som man bedömt skulle kontrolleras på grundval av dennes beteende.

Eftersom båda männen hade svart hår och helskägg och det enligt DO:s bedömning inte fanns någon annan tillräckligt god förklaring till att sammankopplingen skedde, talar mycket för att den hade sin grund i likheterna i utseende.

– DO anser att mannen blev sammankopplad med den andre mannen på grund av sitt utseende och att han därmed blev utsatt för diskriminerande etnisk profilering, säger Anna Rosenmüller Nordlander, processförare på DO.

Ett problem i ärendet är att den så kallade Montrealkonventionen − som är ett internationellt avtal om lufttransporter och som är en del av svensk rätt och EU-rätten − begränsar möjligheterna att driva sådana här skadeståndsmål mot flygbolag. DO vill därför att domstolen ska begära ett förhandsavgörande hos EU-domstolen för att avgöra om talan ändå ska tillåtas.

– DO anser att det finns skäl att ifrågasätta om den begränsning som konventionen innebär håller. I grunden handlar det om i vilken utsträckning man kan begränsa skyddet för mänskliga rättigheter i samband med flygtransporter, säger Anna Rosenmüller Nordlander.

I och med frågans vikt anser DO att det är värt att försöka få till stånd en prövning i EU-domstolen trots risken att tingsrätten avvisar talan.

ANM 2017/1260

Fakta
Med direkt diskriminering avses att någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med någon av diskrimineringsgrunderna, till exempel etnisk tillhörighet (1 kap. 4 § 1 DL).

Enligt artikel 29 i den så kallade Montrealkonventionen får en talan om skadestånd föras endast på de villkor och inom de gränser som fastställs i konventionen, vilket handlar om skador för dödsfall hos passagerare, skador på bagage, skador på gods samt vid förseningar. En skadeståndstalan på andra grunder kan med andra ord vara utesluten.

EU är part till Montrealkonventionen och tillämpningen av konventionen i svensk rätt regleras i lagen om lufttransporter. Det innebär att artikel 29 gäller som lag i Sverige mellan ombordstigning och avstigning i samband med flygresor.

Det är dock inte helt klart hur frågan om hur Montrealkonventionens bestämmelser om skadestånd förhåller sig övriga delar av EU-rätten, så som skyddet för grundläggande rättigheter.