18 miljoner i satsningar på psykisk hälsa – men asylsökande och nyanlända prioriteras inte

Psykisk ohälsa är ett växande problem som i hög utsträckning drabbar kvinnor. Idag bygger 45 % av sjukskrivningar på psykiatriska diagnoser och för utsatta kan psykisk ohälsa innebära så mycket som tjugo år mindre i förväntad livslängd ställt mot genomsnittet. Arbetet kring den nya satsningen lyfter tidigare problem med kortsiktighet och brist i kommunikation till de som skall driva processerna på riktigt: personalen ute på avdelningarna.

-  Tillgängligheten till den offentliga öppen- och slutenvården inom psykiatrin måste förbättras. Den här satsningen är ett välkommet steg på vägen. Det är viktigt att prioritera noggrann uppföljning och långsiktiga målsättningar, och inte minst att arbetet drivs tillsammans med professionen genom hela processen, menar Saima Jönsson Fahoum, Vänsterpartiets representant i HSN.

Dessvärre saknas en del grupper när pengarna fördelas. I satsningen på psykisk ohälsa har regeringen öronmärkt 40 miljoner nationellt till tidig prevention av psykisk ohälsa hos asylsökande och nyanlända barn och unga. I förslagen som lagts på bordet i HSN fanns ingen satsning alls på denna utsatta grupp - trots att det under höst och vinter rapporterats om ett flertal unga som valt att avsluta sina liv.

-  De satsningar som finns listade är överlag positiva. Det vi hade velat se är tillägg till de stärkta anslag och satsningar på kompetensförstärkning och ökad jämlikhet i öppenvården som finns i beslutet. Vi vill ha direkta satsningar på de asylsökande och nyanlända också, så som det är tänkt i överenskommelsen, avslutar Saima Jönsson Fahoum.

”Stöd till riktade insatser inom psykisk hälsa” innebär årliga satsningar inom området och beslut om 2019 års satsningar kommer att fattas nästa år.