Välfärdsutmaning 2020 presenterad: Så högt blir välfärdstrycket på kommuner och landsting om Reepalu-utredningen genomförs

Av Almegas granskning framgår att kommunerna och landstingen i Sverige skulle behöva öka kapaciteten i egen regi på följande sätt i respektive välfärdskategori fram till och med år 2020 om utredningens förslag genomfördes och häften av alla privata välfärdsplatser genom det försvann:

73 593 kommunala förskoleplatser.

167 269 kommunala grundskoleplatser.

72 735 kommunala gymnasieplatser.

6 197 832 läkarbesök i landstingets regi.

8 821 232 besök i andra personalkategorier i landstingets regi.

15 682 nya platser i kommunala äldreboenden.

38 531 nya platser i kommunal hemtjänst.

6 705 nya platser i personlig assistans i offentlig regi.

Siffrorna baseras på SCB:s prognoser för befolkningstillväxten, kombinerat med en försiktigt beräknad effekt av konsekvenserna av regeringens välfärdsutrednings förslag, där hälften av alla platser i privat välfärd försvinner.

Välfärdsutredningen (den s.k. Reepalu-utredningen), har lagt förslag om att införa en vinstbegränsning för privata välfärdsföretag – vilket i många fall skulle betyda ett direkt vinstförbud. Förslaget ligger just nu på regeringens bord. Revisions- och konsultföretaget PWC har bedömt utredningens förslag och kommit fram till att omkring 80 procent av välfärdsföretagen skulle tvingas till en osund ekonomi om förslaget förverkligades.

Därför har Almega i sin granskning vägt in både det ökade välfärdsbehovet till följd av befolkningstillväxten, och två olika scenarion där man antagit att hälften respektive samtliga välfärdsplatser hos privata utförare skulle försvinna.

Huvudscenariot i rapporten är scenariot där omkring hälften av välfärdsplatserna försvinner.

- Förmodligen är huvudscenariot i rapporten något försiktigt, men redan det scenariot skulle leda till oerhört dramatiska konsekvenser för på många håll i landet. Att landstingen skulle kunna öka sin kapacitet med 6,2 miljoner läkarbesök i egen regi, och att kommunerna samtidigt skulle kunna skapa 167 000 nya gymnasieplatser, 73 000 nya förskoleplatser och 72 000 nya platser i den kommunalt drivna grundskolan inom tre år förefaller helt orealistiskt. Speciellt i en situation där det skulle bli en ännu hårdare kamp om att rekrytera rätt personal till många välfärdsverksamheter över hela landet, säger Anna-Karin Hatt.

Enligt SCB väntas den svenska befolkningen växa med 454 000 personer fram till år 2020. I prognosen ingår så väl invandring som ordinarie befolkningstillväxt.Det leder i sig till ett ökat behov av förskola, grundskola, sjukvård och olika typer av äldrevård. Skulle Välfärdsutredningens förslag genomföras och många privata aktörer försvinna skulle det addera kraftfullt till en redan utmanande situation:

- Att göra en stor kapacitetsökning i exempelvis den kommunalt drivna gymnasieskolan är en sak, men att samtidigt öka den offentligt producerade välfärden på nästan alla välfärdsområden och i alla län i en situation då det råder personalbrist är dömt att misslyckas, säger Anna-Karin Hatt.

Att regeringens Välfärdsutredning inte innehåller någon konsekvensanalys som visar vad det föreslagna vinsttaket skulle innebära för välfärdstrycket mot kommuner och landsting menar Almega är en stor brist som inneburit att makthavare tagit ställning för förslaget i blindo.

När Vårdföretagarna via Demoskop undersökte kommunpolitikers beredskap att ta över ansvar från privata vårdföretag så framkom att det egentligen inte finns pågått några förberedelser.

- Man underskattar konsekvensen av Reepalu-utredningen och ytterst är det givetvis regeringens ansvar att ge en så korrekt bild som möjligt av vad det är man föreslår och vad som i så fall krävs för att hantera den situationen. Det har man inte gjort i den här utredningen, säger Anna-Karin Hatt.