Rapport: Utan statlig inkomstskatt skulle läkarna arbeta motsvarande 2 800 heltidstjänster mer varje år

Av rapporten framgår att den statliga inkomstskatten och värnskatten gemensamt står för 52 av 1 788 skattemiljarder av statens intäkter. Det är mindre än fem procent av skatteintäkterna.

Almegas beräkningar utgår från en vedertagen nationalekonomisk modell för elasticitet, som visar hur vi förändrar vårt beteende om skatterna förändras. Specifikt den modell som Uppsalaforskaren Jacob Lundberg använt för sina studier, och som visar hur arbetsutbudet skulle öka för olika lönenivåer om den statliga inkomstskatten avskaffades.

- Vi ser ju att den skatten bidrar med ytterst små intäkter till staten, så det är sannolikt att man skulle få in samma pengar eller kanske ännu mer på en lägre skattenivå. Helt enkelt eftersom fler skulle arbeta mer, företagen skulle ha råd att anställa fler och det beskattningsbara antalet arbetstimmar skulle öka om marginalskatterna var lägre, säger Anna-Karin Hatt.

I Almegas rapport har ett räkneexempel gjorts på yrkesgruppen läkare. Trots en försiktig beräkningsmodell så framgår att ett avskaffande av statlig inkomstskatt skulle tillföra arbetstid motsvarande 2 800 läkare till dagens 38 000 läkare.

- Det här kan appliceras på många andra yrkesgrupper också. Sannolikt är det många tiotusentals heltidsjobb som skattas bort helt i onödan. Det här är inte minst besvärande i tjänstesektorn och det nya näringsliv som nu växer fram, där kunskap och personal är en stor del av hela verksamheten. I dessa sektorer utgör skatten ett stort hinder. När dessa skatter är höga lönar det sig helt enkelt för dåligt för den enskilde att arbeta mer, utbilda sig eller ta på sig större ansvar på jobbet, säger Anna-Karin Hatt.

Håkan Eriksson, näringspolitisk expert hos Almega, är ansvarig för rapporten och menar att den statliga inkomstskatten ökar incitamenten att avstå löneförhöjningar för ledighet istället.

- Man tycker helt enkelt inte att en löneförhöjning som beskattas med 60 procent är speciellt attraktivt och tyvärr leder det till att mindre jobb blir gjort och kapaciteten i välfärden blir lägre. Det är så klart ett problem när välutbildad personal prioriterar att jobba mindre, säger Håkan Eriksson.

Rapporten bifogas som PDF.