Tysk-Svenska Handelskammaren

Sverige borde samarbete mer med Tyskland för energismartare bostäder

Dela
Ett ökat samarbete med Tyskland, som på många sätt ligger i framkant inom hållbart bostadsbyggande men också är i skriande behov av energismarta lösningar, skulle öka våra länders konkurrenskraft globalt och bidra till att kunna nå regeringens utsläppsmål till 2020.

Sverige har bra förutsättningar på energiområdet. Kanske så bra, att vi i någon slags självbelåtenhet låter bli att utnyttja ny teknik för effektivisering och besparing? I Tyskland, som i rask takt nu ska avveckla kärnkraften, är det ett överlevnadsvillkor att lika snabbt hitta teknik som kompenserar för bortfallet. Men det är inte kol som ska ersätta kärnkraften.

Det är inte heller fossil gas som ska bära upp den tyska industrin och värma bostäderna. Visst kommer dessa energikällor vara kvar. Men, snabbare än på något annat håll i världen, tar nu Tyskland tekniken i sin tjänst för att åstadkomma ett hållbart samhälle byggt på förnybara energiresurser och energieffektivisering.

Tyskland har en tradition av dyr el och därför sitter energisparsamhet i ryggraden på tyskarna - man släcker när man lämnar ett rum, sänker temperaturen inomhus, sätter solceller på taket och hämtar jordvärme från tomten. Lantbruken producerar biogas på gården, för att nämna några exempel. Man är uppfinningsrik för att traditionen är sådan att man måste ta vara på sig själv, spara, tänka långsiktigt och ha en buffert. Energieffektivitet kommer att bli än mer viktigt för tyskarna. Energieffektivisering - av industrin, av bostäder samt av fordonsflottan - blir en av lösningarna för att kunna ersätta kärnkraften som stängs av till år 2022 samt kunna nå uppsatta utsläppsmål. Politik, forskning och industri samspelar nu för att hitta lösningar på energiomställningen.

När Världsnaturfonden i en rapport från 2009 jämförde olika energisatsningar i G 20-länderna fick Tyskland bästa betyg för landets målmedvetna satsning på energieffektivt byggande och förnybar energi. Medan Sverige, okänt för de flesta, är ett av de länder som förbrukar mest energi per invånare.

Sverige och Tyskland är stora handelspartners till varandra, men det gäller märkligt nog inte handelsutbytet av teknik och tjänster för energieffektivare bostäder och hållbart byggande i lika stor utsträckning.  Detta trots att delegationer med svenskar från byggbranschen, myndigheter, kommuner och arkitektkontor återvänder från studieresor till Tyskland med en övertygelse att vi kan lära mer av vårt grannland.

Freiburg, en stad i sydvästra Tyskland och något av prototyp för ett hållbart samhälle, är ett av resmålen. Där bor många i så kallade passivhus. Tjock isolering och värmeväxlare drar ner energibehovet till ett minimum. Och med solpaneler på taken kan faktiskt många av dessa hus leverera elektricitet ut i så kallade smarta elnät.

Om Sverige ska lyckas nå målet till år 2020 att minska koldioxidutsläppen med 40 procent och energianvändningen med 20 procent är vårt råd att fler svenska företag och samhällsplanerare vågar börja samarbeta med utländska företag för att använda för Sverige ny, men beprövad teknik i sina byggprojekt. Myndigheter kan genom energikrav skapa incitament för att påskynda processen men ansvariga upphandlare måste också ta sitt ansvar och tänka långsiktighet och hållbarhet i större utsträckning.

Det handlar inte bara om teknik utan också om kunnande och erfarenheter. Tyska lösningar för att förkorta renoveringstiden av byggnader med två tredjedelar kan ge stora kostnadsfördelar. Tyskland kan också erbjuda inspiration när det gäller finansiering.  Efter murens fall har en gigantisk återuppbyggnad ägt rum och den hade inte varit möjlig utan innovativa finansieringslösningar. Den tyska statliga exportkreditnämnden KfW Bankengruppe är ett sådant exempel. Den främjar inte bara exportaktiviteter (som Sveriges motsvarighet till SEK) utan har också fått ansvar för att genom finansiering främja åtgärder och investeringar inom förnybart och energieffektivisering.

Svenska företag kan ha mycket att vinna genom att alliera sig med tyska företag. Våra länder har likartad näringslivsstruktur, hög standard och starkt ingenjörskunnande och kan därigenom mycket väl gemensamt bli konkurrenskraftiga på andra marknader.

Ralph-Georg Tischer, vd för Tysk-Svenska Handelskammaren

Foto: Lågenergihus i Tyskland / Johannes Gerstenberg

 

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Tysk-Svenska Handelskammaren
Tysk-Svenska Handelskammaren
Box 27104
102 52 Stockholm

+46-8-665 18 00http://www.handelskammer.se

Med uppdrag att utveckla affärerna mellan Tyskland och Sverige

Tysk-Svenska Handelskammaren grundades 1951 och är den enda bilaterala handelskammaren för Tyskland och Sverige. Nätverket består av över 1200 tyska och svenska medlemsföretag och organisationen har sitt huvudsäte i Stockholm, med lokalkontor i Malmö och i Göteborg. Som medlemsorganisation med uppdrag att utveckla handeln mellan Tyskland och Sverige hjälper kammaren tyska och svenska företag att hitta varandra, göra affärer, etablera verksamhet samt stödja dem i verksamheten när de redan är på plats. Tjänsterna som erbjuds av de drygt 60 medarbetarna stäcker sig från marknadsetablering till skatt, juridik och redovisningstjänster. 

Som en del av den tyska utlandshandelskammarorganisationen AHK samarbetar Tysk-Svenska Handelskammaren med de regionala handelskamrarna, IHK, i Tyskland. Tysk-Svenska Handelskammaren är också del av Team Sweden för Tyskland.

Följ Tysk-Svenska Handelskammaren

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Tysk-Svenska Handelskammaren

World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye