Debatt: Utan elnät - ingen ny industri

Sveriges nettoöverskott av el har historiskt sett inneburit låga elpriser. Det gör Sverige till ett attraktivt land för etablering av elintensiv verksamhet, såsom batterifabriker och serverhallar. Sådan industrietablering är på många sätt fördelaktig för en region. Det kan skapa arbetstillfällen, ligga till grund för forskning och ny teknik, locka spetskompetens och leda till regional utveckling. Men, det många tycks glömma är att elintensiv industri kräver el. Och att el kräver elledningar.

Få tecken tyder i dag på en avsevärt minskad elanvändning i Sverige. Energieffektivisering och energibesparing äts med råge upp av befolkningstillväxt, elektrifierad transportsektor och en omställning av industrin till elintensiva processer. 

Under lång tid har det svenska elsystemet kunnat ta emot nya kunder – nya bostadsområden och industrier. Att ansluta sig till elnätet har varit oproblematiskt och har närmast tagits för givet. Men situationen har förändrats och det finns idag stora utmaningar med att möta behovet av el. Redan i det korta perspektivet börjar nämligen elnätet helt enkelt bli fullt på sina håll. Då blir snabbt anslutningen av nya elanvändare problematisk.

När nya bostadsområden byggs planerar man noga för kommunikationsmöjligheter och samhällsfunktioner. Vägar, tunnelbana, förskolor och skolor planeras in. Men att hushållen och tunnelbanan behöver el finns sällan med i planeringen. Och när elintensiv industri vill ansluta sig till nätet är utmaningen än större. En ort som är fördelaktig från vissa perspektiv, som närhet till kommunikationer och tillgång till kompetens, kan vara sämre ur ett elnätsperspektiv. Helt enkelt för att dagens elledningar på orten inte räcker till. 

Varför är det då så? Det enkla svaret är att elnäten inte byggs på spekulation. Nätutbyggnaden måste gå hand i hand med produktions- och förbrukningstakten. Ett elnät med överkapacitet, som inte nyttjas optimalt och fullt ut, är inte försvarbart ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. 

Vad kan då Svenska kraftnät göra när nätet är fullt? I många fall är svaret att bygga nya ledningar. Men att utreda, få tillstånd och bygga elledningar tar tid – 10 till 15 år för en ny stamnätsledning. Dessutom möts enutbyggnad av stamnätet sällan med jubelrop. Kommuner och regioner gläds förvisso över ny industri, men motsätter sig ofta infrastrukturen som ska göra den möjlig. 

Och till alla de som kräver att Svenska kraftnät snabbt hanterar bristsituationen i nätet ställer jag frågan: när nätet är fullt – vilka befintliga kunder ska då tas bort? En elintensiv industri kan ensam förbruka mer el än en mellanstor svensk stad. Svaret kan inte vara att koppla bort redan befintliga hushåll och företag. Och gällande önskemål om att vissa kunder ska få förtur hänvisar jag till den för myndigheterna bärande principen om likabehandling. Svenska kraftnät ska inte sätta sig till doms över vilka som ska få, eller inte få, förtur till elnätet. Vi behandlar alla lika.

Hur gärna Svenska kraftnät än vill vara möjliggörare så håller vi inte i nyckeln i det korta perspektivet. Det gör istället regionala aktörer genom att tillåta ökad produktion inom regionen och exempelvis tillåta elproduktion i värmekraftverk. En annan dellösning kan vara att man regionalt eller lokalt avtalar om laststyrning av förbrukning för att, i avvaktan på att nätet hinner byggas ut, säkerställer att förbrukningen totalt sett håller sig inom de gränser som nätet tål. Och tilläggas kan att den som snabbt vill etablera en elintensiv industri snabbt bör börja med att beakta var en etablering är möjlig ur elnätsperspektiv. Inte förutsätta det omvända. 

För att på längre sikt möjliggöra för etablering av nyelintensiv industri och för att tillväxt i form av jobb och regional utveckling ska kunna realiseras, är några delar helt nödvändiga ur ett elnätsperspektiv:

1. Väl fungerande tillståndsprocesser, regelverk och lagstiftning inom elnätsområdet måste till om inte elnätet, som historiskt bidragit till en svensk konkurrenskraftig industri, ska sätta käppar i hjulet för densamma. I dag tar processen att bygga en ny kraftledning lång tid och den redan knappa kapaciteten riskerar att påverkas ytterligare när befintliga elledningar måste flyttas på grund av krocken mellan ellagen och miljöbalken.

2. Ny infrastruktur för el, högre nätkapacitet och nya utlandsförbindelser krävs även om det tar mark i anspråk. Allt för att klara av etableringar av elintensiv industri och omställningen till ett förnybart elsystem.

3. Lagringstekniker och flexibla kunder som svarar på tydliga prissignaler på en elmarknad med incitament att ändra eller flytta sin elförbrukning kommer att bli ett avgörande systemstöttande inslag tillsammans med elpriser som tydligt svarar på hög efterfrågan.

4. Dialogen mellan "nya" elförbrukare, regionala aktörer och nätägare måste utvecklas ytterligare och påbörjas tidigare. Ny industri kan gå snabbt att etablera, men när infrastrukturen som är en förutsättning för dess framväxt tar ett decennium att få till och ofta möter hinder längs vägen, måste regionala och lokala nätägare involveras mycket tidigare i industrins planer.

Svenska kraftnäts uppdrag är i förlängningen att möjliggöra statsmakternas klimatpolitiska ambitioner och att möjliggöra tillväxt genom ett effektivt stamnät som skapar förutsättningar för konkurrenskraftiga elpriser. Men det är också att övervaka en ständig kortsiktig balans mellan produktion och förbrukning av el i Sverige – eller lite förenklat: se till att landet aldrig slocknar.

Vi kan inte med kort varsel laborera med driftsäkerhetskriterierna för att tillmötesgå önskemål om industrietableringar. Det spelar då inte någon roll hur gynnsamt det är utifrån andra aspekter. Driftsäkra och trygga elnät är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle, såväl för den framväxande industrin som för de redan befintliga kunderna i elnätet. Och utan tillräcklig kapacitet i elnätet – ingen ny industri.

Ulla Sandborgh, generaldirektör Svenska kraftnät