Fyra av tio sitter trötta bakom ratten

Trötthet och sömnighet bakom ratten är en vanlig orsak till olyckor i trafiken. I mellan 10 till 40 procent av olyckorna på svenska vägar bedöms trötthet ha varit en bidragande orsak, enligt Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI). Förartrötthet är därmed ett trafiksäkerhetsproblem ungefärligen i samma storleksordning som rattfylleri.

Utbredningen av trötthet och sömnbrist blir också allt större rent generellt i samhället. I SCB:s senaste nationella folkhälsoundersökning, från 2016/2017, uppgav 23 procent av männen och 33 procent av kvinnorna att de hade sömnbesvär – att jämföra med de 14 respektive 21 procent som sade sig ha besvär med sömnen för tjugo år sedan.

Enligt Ifs undersökning tar också många med sig den tröttheten in i bilen. Över fyra av tio bilister som deltog i undersökningen uppgav att de ibland satte sig bakom ratten trots att de varit för trötta för att känna sig som säkra förare.

- En trött förare är en osäker förare. Man har längre reaktionstid, är mindre uppmärksam och har sämre omdöme än i utvilat tillstånd. Ändå tar många betydligt mer lättvindigt på trötthet än, exempelvis, alkoholpåverkan, trots att det i båda fallen leder till försämring av körbeteendet, säger Irene Isaksson-Hellman, trafiksäkerhetsforskare på If.

Värst ser det ut bland småbarnsfamiljer, i Ifs undersökning, där så många som 55 procent svarar att de ibland kör trots att de egentligen är för trötta för att vara säkra förare.

- Det är klart att småbarnsföräldrar i många fall har långt ifrån normala sömnvanor i tillägg till en ofta stressig vardag. Då bör man tänka sig för en extra gång innan man ger sig ut i trafiken, fortsätter Irene Isaksson-Hellman.

Alla lyssnar inte på varningar

Biltillverkare har under de senaste åren successivt förbättrat systemen för att minimera riskerna med olika typer av ouppmärksamhet hos bilförare, och i många nyare bilmodeller finns inbyggda system som varnar när föraren uppvisar tecken på trötthet.

Det är dock inte alla som lyssnar på dylika varningar, enligt Ifs undersökning. Av de respondenter som uppgav att de hade sådana system i sin bil svarade omkring tre av fyra att man stannar och tar en rast (53 procent), eller äter/dricker något (27 procent). Men mer än var tredje skärper bara till sig och kör vidare (26 procent), eller väljer att ignorerar varningen (11 procent)

- Det är bra med varningar, men som sagt är det inte alltid de är tillräckliga. Samtidigt går teknikutvecklingen fort och nya idéer tar form. Nyligen presenterade exempelvis Volvo Cars att man planerar att införa kameror i bilar som ska kunna övervaka förarens tillstånd. Bilen kan då gripa in med säkerhetsåtgärder om inte föraren reagerat och situationen blir kritisk, till exempel om föraren är påverkad eller på väg att somna, avslutar Irene Isaksson-Hellman.

Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av försäkringsbolaget If. Under perioden 27 mars – 28 mars 2019 har sammanlagt 1011 intervjuer via internet genomförts med män och kvinnor 18 år och äldre i Sverige. Av dessa var 817 bilförare, medan 358 personer hade varningssystem i sin bil.