Vad karaktäriserar män respektive kvinnor som är idrottsledare och hur ser fördelningen av män och kvinnor ut?

Riksidrottsförbundets nya rapport - Jämställdhet bland idrottens ledare - visar att vägen till en jämställd idrott är längre när det gäller ledare i landslagsverksamhet och för barn- och ungdomsidrott än i styrelserummen. Med hjälp av statistiken beskrivs vad som karaktäriserar män respektive kvinnor som är idrottsledare och varför det ser ut på det sättet.

71 procent av ledarna inom landslagssammanhang är män och 29 procent kvinnor – när det gäller herrlandslag är det 88 procent av ledarna som är män, fördelningen för damlandslag är 58 procent män och 42 procent kvinnor.

– Vi kan konstatera att idrottsrörelsen inte når målen för en jämställd idrott. En del av förklaringen är att könsstereotypa föreställningar möter föreställningar om ledarskap. Män och maskulinitet utgör normen inom idrotten och utifrån det har vi uppfattningar om vad som är en bra ledare. Män uppfattas som mer naturliga och självklara. Medvetenhet om normer och medveten rekrytering, kunskap om strukturer och hur ledaruppdrag utformas är några av de delar som idrottsrörelsen behöver se över, säger Jenny Svender, forsknings- och jämställdhetsansvarig Riksidrottsförbundet. 

Det kvantitativa målet som ska vara uppnått år 2025 är att andelen kvinnliga respektive manliga tränare inom idrottens olika organisationer ska uppgå till minst 40 procent. Statistiken som redovisas i rapporten är hämtad från befintliga register och inhämtade data som Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna har till förfogande. Studien har utgått från fyra olika områden: ideellt arbete bland kvinnor och män, könsfördelningen bland ledare för barn- och ungdomsidrotten, ledare/tränare för landslag samt ledarutbildningar inom SISU idrottsutbildarna.

Med hjälp av den samlade statistiken har nedan förenklad summering om vad som karaktäriserar en manlig respektive kvinnlig ledare tagits fram.

MÄN

• Utför helst det ideella arbetet inom idrotten, vanligen som aktivitetsledare, styrelseuppdrag och inom utbildning – alltså nära den konkreta idrottsaktiviteten.
• Är primärt barn- och ungdomsledare i åldern 36 till 50 år.
• Är ledare tillsammans med bara män i dart, biljard och issegling (i princip också i cricket, bandy och ishockey).
• Är ledare i idrotter med stor andel pojkar bland utövarna samt i idrotter som är relativt könsjämna.
• Är vanligen den som leder landslag och i synnerhet herrlandslag….
• …och är då nästan alltid huvudtränare.

KVINNOR

• Utför helst det ideella arbetet utanför idrotten. Inom idrotten är det ideella arbetet särskilt kopplat till kommunikation, information, opinionsbildning samt penninginsamling – alltså aktiviteter som inte är direkt kopplade till den konkreta idrottsaktiviteten.
• Endast i en åldersgrupp är kvinnor i majoritet bland barn- och ungdomsledarna: 13-20 år.
• Är i klar majoritet som barn- och ungdomsledare i ridsport, konståkning och gymnastik, där en stor andel av utövarna är flickor.
• Utgör en tredjedel av landslagsledarna, både i lag- och individuell idrott…
• …men sällan som huvudtränare.
• När kvinnor är barn- och ungdomsledare utbildar de sig i högre utsträckning än män.

Här hittar du hela FoU-rapporten ”Jämställdhet bland idrottens ledare”

För mer information kontakta

Anna Setzman
Pressansvarig Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
070-564 52 16, 08-699 61 90