Förslag på lagkrav sparar inte energi och bromsar nödvändiga renoveringar
Regeringen föreslår att fastighetsägare som bygger nytt eller renoverar ska se till att energin för värme, kyla eller varmvatten till en lägenhet kan mätas. SABO anser att krav på IMD riskerar att hämma nödvändiga renoveringar. Ett lagkrav borde ta hänsyn till om det är ekonomiskt rimligt, tekniskt möjligt och proportionerligt i förhållande till de energibesparingar som kan uppnås. Erfarenheter från allmännyttiga bostadsföretag visar att energianvändningen ofta blir högre med IMD värme, då många hyresgäster väljer att betala mer för en högre temperatur. Det har också visat sig vara svårt att leverera önskad temperatur, om en hyresgäst vill ha 24 grader och grannen vill ha 18 grader.
- Flera av våra medlemsföretag som infört IMD värme har därför valt att ta bort det. Min bedömning är att ett lagkrav motverkar hela syftet med EU-direktivet; att spara energi. Däremot har individuell mätning och debitering av varmvatten i många fall visat sig vara framgångsrikt, säger Kurt Eliasson.
Enligt förslaget ska Boverket få i uppdrag att bedöma i vilken typ av byggnader det är tekniskt genomförbart och kostnadseffektivt att installera individuella mätare i befintligt bestånd.
- Vi delar regeringens uppfattning att det skulle drabba fastighetsägarna oskäligt hårt med ett absolut krav på IMD värme och varmvatten i befintligt bestånd. Det är ofta tekniskt komplicerat och olönsamt. Våra medlemsföretag vill satsa på lönsamma åtgärder som säkerställer energibesparingar. Boverkets utredning blir därför mycket viktig i sammanhanget, säger Kurt Eliasson.
Erfarenheter från Örebro
”Vi införde tidigt individuell värmedebitering i ett stort antal lägenheter och fick i praktiken uppleva att svenska flerbostadshus inte har rätt förutsättningar för ett sådant system. Byggnadskonstruktionerna gör att värmen förflyttar sig mellan fasad och lägenheter. Energikostnaderna blev högre eftersom vi tvingades erbjuda högre temperaturer generellt - trots att en del hyresgäster ville ha lägre temperatur.
Enkäter i berörda hus visade att 85 procent av hyresgästerna ville ha 21 grader, 10 procent ville ha mer än 21 grader och 5 procent under.
Det är svårt att förstå att det ska lagstiftas om ett system som vi dels vet inte har förutsättningar att fungera, dels leder till högre energiförbrukning och klimatbelastning - samtidigt som fastighetsägarens incitament till energieffektivisering minskar.
Vi är redan hårt belastade ekonomiskt med att kunna renovera våra stora miljonprogramsområden. Nu finns det all anledning att använda de resurser vi har på rätt sätt. Det vill säga att uppnå så mycket energieffektivitet som möjligt för investerade medel."
Jonas Tannerstad, teknikansvarig, ÖrebroBostäder AB
Detta händer nu
Remisstiden går ut den 16 september. SABO kommer med anledning av förslaget om IMD, som vi bedömer får stora konsekvenser för våra medlemsföretag, genomföra en hearing efter sommaren. Hela direktivet ska vara genomfört i svensk lagstiftning senast den 5 juni 2014.
Kontakt
Therese Rydstedt, energiexpert, SABO, 070-519 55 16
Jonas Tannerstad, teknikansvarig, ÖrebroBostäder AB, 070-719 43 98
Charlotta Lundström, pressansvarig, SABO, 070-721 20 11
Nyckelord
Kontakter
Josefin MorgePresschef
Tel:08-406 55 25josefin.morge@sverigesallmannytta.seOm
Sveriges Allmännytta är bransch- och intresseorganisationen för 320 allmännyttiga kommunala och privata bostadsföretag som bygger och förvaltar hyresbostäder för alla i hela landet. Tillsammans har de över 975 000 hyresbostäder
Vi bistår våra medlemmar så att de kan vara långsiktiga och konkurrenskraftiga aktörer på bostadsmarknaden. På så sätt bidrar vi gemensamt till en hållbar utveckling – ekonomiskt, miljömässigt och socialt.
Följ Sveriges Allmännytta
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Sveriges Allmännytta
Ekonomiska utmaningar för allmännyttiga bostadsbolag trots höjda hyror25.6.2024 06:00:00 CEST | Pressmeddelande
Trots att hyrorna har höjts mer än vanligt de senaste åren, täcker dessa höjningar inte kostnadsökningarna. Under 2023 ökade kostnaderna i snitt med cirka 12%, medan hyresintäkterna endast ökade med 4,8%. Detta har lett till sjunkande resultat för de allmännyttiga bostadsbolagen, där en fjärdedel av medlemmarna rapporterade negativa resultat för året.
Vinnaren av Allmännyttans bästa bygge 2024 är utsedd29.5.2024 10:45:00 CEST | Pressmeddelande
Nu har juryn avgjort vilket projekt som vinner tävlingen om Allmännyttans bästa bygge! Segrande ur finalstriden går Fristadbostäder med trähusprojektet Prästhöjden. ”Ett vackert och fint inplacerat seniorboende intill skogen, där det syns och känns att de boende trivs”, skriver juryn i sin motivering. Eskilstuna Kommunfastigheter får ett hedersomnämnande för innovativa energilösningar med energidelning mellan husen i projektet Skogstorp.
Trots löften om sänkningar - elnätspriserna fortsätter stiga28.5.2024 08:05:00 CEST | Pressmeddelande
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och skillnaderna ökar. Mellan den dyraste och billigaste kommun har skillnaden ökat till 4 300 kr per lägenhet och år, från tidigare drygt 3 500 kr per bostad och år.
Kraftigt stigande elnätspriser i Östergötlands län28.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Östergötlands län är elnätspriserna högst i Kinda (4 767 kr/lägenhet, år) och lägst i Linköping (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 64 procent högre i Kinda jämfört med Linköping. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.
Kraftigt stigande elnätspriser i Örebros län28.5.2024 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Efter förra årets rekordhöjningar av elnätsavgifter fortsätter de kraftiga höjningarna, med drygt 5 procent över hela Sverige, där det finns flera fall med prisökningar över 30 procent. För Örebros län är elnätspriserna högst i Askersund (4 767 kr/lägenhet, år) och lägst i Ljusnarsberg (2 796 kr/lägenhet, år). Det innebär att elnätspriserna är 70 procent högre i Askersund jämfört med Ljusnarsberg. Medel för hela Sverige uppgår till 3 645 kr/lägenhet.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum