Sverige behöver fler kommunala hyreskontrakt för svaga hushåll

Bostadsbristen i Sverige gör det svårare för utsatta personer att få en bostad. Rätt hanterade är därför de kommunala kontrakten, även kallade sociala kontrakt, viktiga verktyg för kommunerna när de ska ta sitt medborgaransvar och hjälpa dessa personer att ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden. Därför har SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, identifierat fyra nödvändiga åtgärder för att förbättra och utveckla kontrakten:

Samtliga personer som hyr med kommunala kontrakt och sköter sitt boende och betalar hyran i tid ska garanteras ett ordinarie hyreskontrakt efter högst 18 månader.

-De kommuner och fastighetsägare som låter kontrakten löpa slentrianmässigt och brister i de regelbundna, professionella uppföljningarna måste skärpa sig, säger Kurt Eliasson.

Kommunernas markanvisningar till byggande av bostäder ska innehålla krav på att fastighetsägaren tecknar samarbetsavtal med kommunen om att upplåta ett visst antal lägenheter med kommunala kontrakt.

- Kommunen har här ett kraftfullt styrmedel för att säkra tillgången på bostäder till svaga hushåll. Kraven och uppföljningarna är idag alldeles för få. Med tanke på bostadsbristen och det stora behovet av byggande, måste kommunerna bli betydligt mer aktiva i sina markanvisningar, säger Kurt Eliasson.

Kommunernas interna samarbeten och stöd till de boende måste bli bättre. Dels handlar det om garanterade åtgärder för hyresgäster som med relativt enkelt stöd klarar sina åtaganden och på så sätt kan bo kvar. Dels om ansvar för de hyresgäster som tydligt missköter sig och därför inte bör bo kvar med kommunala kontrakt.

- Att hyresgäster hotar grannar och fastighetsägare och förstör bostaden är oacceptabelt. Inom ramen för kommunens medborgaransvar ingår det att ordna en lämpligare bostad, till exempel boende med utbildad personal, säger Kurt Eliasson.

De privata fastighetsägarna måste ta sitt ansvar.

- Enligt Boverket samarbetar 89 procent av landets kommuner med allmännyttan för att få fram bostäder till de som inte blir godkända som hyresgäster på den ordinarie marknaden. Motsvarande på den privata sidan är bara 34 procent. Vill de vara ansvarsfulla samhällsaktörer måste de visa på ett handfast agerande i denna fråga, säger Kurt Eliasson.

En del av SABOs föreslagna åtgärder praktiseras redan i vissa kommuner. Till exempel arbetar Göteborg med markanvisningar som villkoras med krav på att skriva samarbetsavtal om kommunala kontrakt. I Göteborg kan även hyresgäster som skött sitt boende få ett eget hyreskontrakt efter 18 månader.

Förutom åtgärder för att öka och förbättra de kommunala kontrakten måste regeringen se över bostadsbidragens nivåer, anser SABO.

- Det är inte rätt att låginkomsttagare, på grund av det urholkade bostadsbidraget inte klarar av att betala hyran och därför behöver försörjningsstöd, säger Kurt Eliasson.

Socialstyrelsen har i dagarna överlämnat rapporten Den sekundära bostadsmarknaden till regeringen. 29 kommuner har intervjuats om hur bostadsmarknaden för utsatta personer fungerar och kan förbättras. Myndigheten konstaterar att kommunerna måste förbättra sina system och samarbeta bättre för att säkra bostäder till sårbara grupper.

- Rapporten har barnfokus, vilket är mycket angeläget och bra. En stor del av socialstyrelsens udd riktas mot kommunernas interna organisation. SABOs förslag på bättre hantering av de kommunala kontrakten hjälper kommunerna att gå framåt i just de frågorna, säger Kurt Eliasson.

Kontakt:
Charlotta Lundström, pressansvarig SABO 070-721 20 11