Akademiska sjukhuset

Allt fler unga söker vård för könsutredning

Dela
Allt fler barn och ungdomar söker psykiatrin för att de upplever sig leva i fel kropp och känner ett starkt lidande eller obehag av det, så kallad könsdysfori. På Akademiska sjukhuset har antalet könsutredningar av personer under 16 år nästan tredubblats sedan 2015. Den 23 mars arrangerar BUP en utbildning för vårdpersonal i Uppsala för att sprida kunskap om hur man arbetar med könsutredningar och behandling.
Allt fler barn och ungdomar söker psykiatrin för att de upplever sig leva i fel kropp, så kallad könsdysfori. På Akademiska sjukhuset har antalet könsutredningar av personer under 16 år nästan tredubblats sedan 2015.
Allt fler barn och ungdomar söker psykiatrin för att de upplever sig leva i fel kropp, så kallad könsdysfori. På Akademiska sjukhuset har antalet könsutredningar av personer under 16 år nästan tredubblats sedan 2015.

– Att känna att man lever i fel kropp kan leda till psykiskt lidande och/eller försämrad förmåga att fungera i vardagen. Eftersom många i samhället träffar unga med könsdysfori är det viktigt att sprida kunskap om hur vi bemöter dem samt hur könsutredning och könsbekräftande behandling går till. Prognosen är betydligt bättre om behandlingen sätts in tidigt, säger Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP vid Akademiska sjukhuset, som håller i utbildningen.

Det senaste decenniet har antalet unga som söker vård för misstänkt könsdysfori och könsbekräftande insatser ökat kraftigt. Orsaken är okänd, men flera faktorer anses bidra, bland annat miljöfaktorer, ökad tillgång till vård, ökad kunskap (via internet) och ökad öppenhet i samhället för frågor som rör könsidentitet.

Till Akademiska sjukhuset remitteras patienter från Uppsala, Gävleborg, Dalarna, Västmanland och Värmland. Inom BUP utreddes 14 barn/ungdomar under 16 år 2015, 2016 var siffran 25 och i fjol 36. På Astrid Lindgrens barnsjukhus, som de senaste åren utrett merparten av dessa patienter, har man sett en nästan hundraprocentig ökning varje år sedan 2011.

– Det är vanligt att könsdysfori förstärks i samband med puberteten. Vissa patienter behandlas med pubertetsblockerande läkemedel under maximalt två-tre år. Från 16 år kan man behandla med könskonträra hormoner, testosteron och östrogen. För att ändra juridiskt kön och genomgå underlivskirurgi måste man vara 18 år, berättar Malin Indremo.

Könsdysfori innebär brist på samstämmighet mellan personens upplevda/uttrycka könstillhörighet och det tilldelade könet samtatt personen lider av detta. Det har inget med sexuell läggning att göra. En person med könsdysfori har en stark önskan att leva och bli bekräftad utifrån sin identitet. Av de barn vars identitet inte överensstämmer med det kön man fått vid födseln är det en minoritet (ca 20 procent) som fortsätter ha den upplevelsen efter puberteten.

På Akademiska utreds barn och unga under 16 år av ett specialiserat könsidentitetsteam inom BUP i nära samverkan med endokrinolog på barnsjukhuset. Därefter tar vuxenteamet på affektiva specialmottagningen över ansvaret, dock ofta i samarbete med BUP-teamet. I gruppen vuxna är det vanligare att personer med tilldelat manligt kön önskar könsbekräftande behandling medan personer med tilldelat kvinnligt kön är vanligare i barn och ungdomsgruppen. (Cirka 75 procent av dem som remitteras till BUP för utredning har tilldelats kvinnligt kön vid födseln.)

BUP:s könsdysforiteam kan ta emot patienter inom cirka fem månader. Om patientens hälsotillstånd är mer akut tar övriga BUP ansvar under tiden man väntar på könsutredning. Väntetiden till utredning inom vuxenteamet är för närvarande cirka ett år.


För mer information, kontakta:

Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP, Akademiska sjukhuset,
Tel: 018-611 22 73 eller 073-868 26 83, e-post: malin.indremo@akademiska.se

Kontakter

Elisabeth TyskPresschef - Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen

Akademiska sjukhuset har inte pressjour utanför kontorstid. Vid förfrågningar kvällar och helger, till exempel gällande presskommuniké vid olycksfall, kan chefsläkarjouren kontaktas via växeln 018-611 00 00.

Tel:018-611 96 11 070-622 24 21elisabeth.tysk@akademiska.se

Bilder

Allt fler barn och ungdomar söker psykiatrin för att de upplever sig leva i fel kropp, så kallad könsdysfori. På Akademiska sjukhuset har antalet könsutredningar av personer under 16 år nästan tredubblats sedan 2015.
Allt fler barn och ungdomar söker psykiatrin för att de upplever sig leva i fel kropp, så kallad könsdysfori. På Akademiska sjukhuset har antalet könsutredningar av personer under 16 år nästan tredubblats sedan 2015.
Ladda ned bild
Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP vid Akademiska sjukhuset
Malin Indremo, psykolog inom könsdysforiteamet/BUP vid Akademiska sjukhuset
Ladda ned bild

Om

Akademiska sjukhuset
Akademiska sjukhuset

751 85 Uppsala

018-611 00 00https://www.akademiska.se/

Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.

Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.

Följ Akademiska sjukhuset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset

Tio år med banbrytande immunterapi firas på slottet13.5.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

För tio år sedan fick den första patienten i Europa banbrytande immunterapi, så kallade CAR T-celler, på Akademiska sjukhuset. Idag används CAR T-celler som behandling av flera cancersjukdomar såsom lymfom och akut lymfatisk leukemi samt vid återfall av maligna lymfom. Behandlingen har även visat effekt hos patienter med myelom och inflammatoriska sjukdomar såsom SLE och MS där kliniska studier pågår i USA och planeras att starta i Sverige. Idag uppmärksammas framstegen på ett symposium förlagt till Uppsala slott.

Precisionsscreening visar: 16 procent av kvinnor under 49 år löper risk för genetisk bröstcancer22.4.2024 14:00:00 CEST | Pressmeddelande

Drygt 16 procent av alla kvinnor i åldern 30–49 år har förhöjd risk att utveckla genetisk bröstcancer och bör erbjudas en individuellt anpassad screeningsstrategi. Det framgår av preliminära resultat från BRIGHT-studien som genomförs i Sverige, Estland och Portugal. Syftet med studien är att förbättra möjligheter för tidig upptäckt av bröstcancer baserat på genetisk risk, till skillnad från dagens standardiserade mammografiscreening som endast baseras på ålder. Resultaten presenteras under ett seminarium på Akademiska sjukhuset idag.

Mer omfattande behandling minskar inte risk för ny hjärtinfarkt9.4.2024 09:17:03 CEST | Nyheter

I två stora studier visar forskare från Uppsala Clinical Research Center (UCR) vid Uppsala universitet att två behandlingar som varit etablerade vid hjärtinfarkt kan tas bort utan att resultatet blir sämre. Det handlar om förebyggande ballongvidgning av kranskärl och behandling med så kallade betablockerare, när hjärtfunktionen inte är nedsatt. Resultaten publiceras i medicinska tidskriften New England Journal of Medicine (NEJM).

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye