Lantbrukarnas Riksförbund

Vildsvinsskador i jordbruket är massivt matsvinn

Dela
Ofta illustreras matsvinn med bilden att vi konsumenter slänger var femte matkasse. Få känner till att motsvarande 1 375 000 matkassar per år aldrig ens når butiken. De förstörs redan på åkern, framför allt av bökande vildsvin.

Vildsvin orsakar skador i jordbruket för 1,1 miljarder kronor per år (Källa: SLU). Räkneexemplet ovan baseras på PROs noterade kostnad för en av de dyrare matkassarna i Sverige 2019, 800 kronor.

– Det är lätt att förstå att detta är en ödesfråga för Sveriges bönder, som bokstavligen plöjer ner pengar och arbete i sina åkrar för att sedan se skördarna förstöras av vilda gratisätare,ofta flera gånger per odlingssäsong till stora kostnader och tidspillan. Jag vet hur det är, för jag är själv drabbad i mitt lantbruk, säger Palle Borgström, förbundsordförande för Lantbrukarnas Riksförbund, LRF.

Viltskadorna är också ett allvarligt hot mot svensk livsmedelsproduktion. Pandemin har visat på vikten av ett lands försörjningstrygghet och livsmedelsproduktionen klassas av regeringen som samhällsviktig verksamhet.

– 2017 antog riksdagen en nationell livsmedelsstrategi som säger att svensk livsmedelsproduktion ska öka. Strategin blir omöjlig att förverkliga om viltskadorna inte drastiskt minskar. Regeringen har också i flera sammanhang, senast vid presentationen av budgetpropositionen, uttryckt ambitionen att Sverige ska bli ett fossilfritt välfärdsland. Att då inte ta itu med viltskadorna på åkern och i skogen strider mot allt hållbarhetstänk, säger Palle Borgström.

Så hur hamnade vi här?

  • Jaktlagen från 1987 beslutades när nuvarande förhållanden i viltstammar och mängden viltskador inte kunde förutses.
  • Fortfarande är det tillåtet att gynna vildsvin genom utfodring, samtidigt som statens expertmyndighet säger att skador som orsakas av samma viltart ska halveras inom fem år.
  • Politikerna har lämnat över frågan till parterna, där de som brukar marken enbart har kostnader och det mesta av värdena hamnar hos icke-markägande jägare.

LRF vill

  • att politiken erkänner viltskadorna som ett samhällsproblem.
  • att regeringen tillsätter en ny jaktlagsutredning.
  • att regeringen snarast beslutar om effektiv reglering av utfodring av klövvilt.

LRF har tagit fram en egen handlingsplan mot viltskador. I den presenteras ytterligare kostnader orsakade av vilt. Förutom skadorna i jordbruket förstör älg och kronhjort skog till en kostnad av 11,9 miljarder per år (Källa: Skogsbranschen), en betydande förlust av förnybar råvara och biobränsle.

Trafikolyckor, inklusive spårbunden trafik, orsakade av vilt kostar samhället årligen 5 miljarder kronor (Källa: SLU och Trafikverket).

Dessa sammanlagda årliga kostnader på 18 miljarder ska ställas mot jaktens värde, inklusive rekreation, på 4,5 miljarder per år (Källa: SLU).

Nyckelord

Kontakter

För mera information, kontakta LRFs pressavdelning, 010-184 40 70.

Dokument

Om

Lantbrukarnas Riksförbund
Lantbrukarnas Riksförbund
Franzéngatan 1
11251 Stockholm

010-1844000https://www.lrf.se/

Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, är en intresse- och företagarorganisation för det gröna näringslivet med cirka 140 000 medlemmar. Gemensamt för flertalet av medlemmarna är att de har sin bas i jord, skog, trädgård och landsbygdens miljö. LRF är också en samlande organisation för lantbrukskooperativa företag, som exempelvis Arla och Lantmännen. LRFs medlemmar driver omkring 70 000 företag och LRF är därmed Sveriges största småföretagarorganisation. Totalt omsätter hela det gröna näringslivet, det vill säga jord- och skogsbruk, trädgård, fiske och vattenbruk samt livsmedels- och skogsindustrier, 143 miljarder kronor, vilket är 3,6 procent av landets BNP. Källa: SCB 

www.lrf.se

Följ Lantbrukarnas Riksförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Lantbrukarnas Riksförbund

Svag lönsamhet bromsar investeringar1.12.2025 05:52:00 CET | Pressmeddelande

Konjunkturen för gröna näringar försvagas med stora skillnader mellan branscherna under fjärde kvartalet 2025 (100,7 jmf 109,1 Q4 2024). Det samlade indexet faller, drivet av fortsatt nedgång inom växtodling och ett kraftigt ras inom skogsbruket. Samtidigt står animalieproduktionen stark, medan trädgårdsnäringen och förädlingssektorn uppvisar stabilitet. Kvartalet präglas av stora skillnader mellan branscherna, från rekordlåg lönsamhet till fortsatt starka positioner. LRF gröna näringslivsindex för fjärde kvartalet 2025 visar på att nödvändigheten att få till politiska beslut i närtid för att lantbruket ska kunna producera mer.

Rapportsläpp: Svensk livsmedelsproduktion kan öka med 40 procent – men det krävs flera politiska beslut för att stärka Sveriges beredskap26.11.2025 09:24:12 CET | Pressmeddelande

LRF presenterar idag rapporten ”Vi gör jobbet – ge oss förutsättningarna!”, som visar att svensk livsmedelsproduktion kan öka med upp till 40 procent. Samtidigt kan lant- och skogsbruket leverera över 50 TWh ny förnybar energi, stärka den biologiska mångfalden och bidra till en mer robust beredskap över hela landet.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye