Svag lönsamhet bromsar investeringar

Lantbruket har en allt viktigare roll i omställningen till ett hållbart samhälle och i att stärka Sveriges totalförsvar. Ingen annan bransch kan leverera på så många miljömål samtidigt som den är avgörande för livsmedelsförsörjningen. Höga förväntningarna som stiger ytterligare, men investeringstakten hänger inte med.

"Lantbruket är en nyckelspelare i den gröna omställningen och totalförsvaret. Men utan en kraftig ökning av investeringarna riskerar vi att inte nå målen att stärka livsmedelsberedskapen och grönauppväxling tappar fart". Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande. 

Det är främst växtodlare som nu uppvisar ett svagt index medan animalieproducenter ser ut att ha klarat sig betydligt bättre. Det är de mycket låga priserna på framför allt spannmål som vete och korn som gör att växtodlarna misströstar.  Skörden 2025 i Sverige har inneburit rekordskördar på spannmål och växtodlarna är nöjda med skördeutfallet, men inte med priserna. Även globalt finns det ett ovanligt stort utbud av spannmål som pressat ned priserna under 2025. För rapsen ser prisläget bättre ut. Jämfört med föregående år upplevs lönsamheten väsentligt sämre, men man är inte riktigt lika negativ till kommande årets lönsamhet. 

”För att stärka konkurrenskraften samt öka och säkra den svenska matproduktionen krävs det åtgärder som sänkerkostnadsnivå. Men politiska åtgärder riskerar istället att exempelvis göra gödseln västligt dyrare i närtid. Att Sverige som ett av få länder valt att inkludera jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner i EUs nya utsläppshandelssystem ETS2 ökar kostnaderna kraftigt utan tydliga klimatvinster. Samtidigt behövs det säkerställas tillgången till effektiva växtskydd och kraftigt minska de dyra viltskadorna som kostar lantbruket miljarder varje år”. Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Konjunkturläget i skogsbruket faller hela 23 enheter jämfört med kvartal 4 2024 och befinner sig nu på den lägsta nivån sedan våren 2020. En dämpad världskonjunktur leder till lägre priser på sågade trävaror och avsalumassa. Sett till de faktiska prisjusteringarna är skogsägarnas reaktion överraskande kraftig, orsaken till den är frustration över uteblivna och utlovade politiska beslut. Avverkningsanmäld areal, som 2025 var högre än 2024 fram till och med augusti, föll i september 2025 med 8 procent jämfört med september 2024, vilket tyder på en lägre aktivitet i skogen. En ökad oro hos skogsägarna avseende restriktioner kring brukande av skogen kan förstärka bilden av ett försvagat konjunkturläge.

Idag uppgår de årliga investeringarna i jordbruket till cirka 10–15 miljarder kronor. Det är nivåer som inte räcker för att upprätthålla dagens produktion över tid. Animalieproduktionen är ett tydligt exempel där investeringarna länge legat under kritiska nivåer. Även om antalet mjölkkor ser ut att öka något under 2025, visar statistik över nya stallbyggen fortsatt låg framtidstro.

En samlad uppskattning visar att investeringarna behöver öka med närmare 5 miljarder kronor per år för att täcka det ackumulerade underskottet och möta målen i Livsmedelsstrategi 2.0. Till detta kommer investeringar i den gröna omställningen, cirka 5 miljarder årligen under 15–20 år. Sammantaget innebär det att branschen behöver växla upp till omkring 20–25 miljarder i årliga investeringar, vilket nästan är en fördubbling

”Bankernas statistik över utlåning pekar i samma riktning. Sedan 2022, då räntorna steg snabbt i spåren av invasionen av Ukraina, har utlåningen minskat markant. Vilket vittnar om anpassningsförmåga, men också om att investeringar skjuts på framtiden när riskpremien ökar. Trots politiska målsättningar om ökad livsmedelsproduktion finns ännu få tecken på det trendbrott som skulle krävas för att fördubbla investeringarna på 15 års sikt”. 

Säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och avslutar,

”För lantbrukarna är skogen en ekonomisk trygghet när skörden blir dålig. Skogen bidrar till att kunna investera i lantbrukare verksamheter. Det är skogen som ger oss kapital att investera i att stärka livsmedelsberedskapen. Med skogens stabila intäkter i ryggen vågar vi satsa på nya företag och bidrar till landsbygdens sysselsättning. Därför är det av yttersta vikta att regeringen går vidare med Skogutredningens förslag och reformering av artskyddet”

Sammanfattning av delbranschindex

Växtodling: Lägsta nivå sedan 2023

Index för växtodling sjunker till 78 (98,9 Q4 2024), den lägsta nivån sedan slutet av 2023. Trots rekordskördar, den största på 40 år enligt Jordbruksverket, är lönsamheten svag. Mycket låga spannmålspriser, orsakade av överskott och stora lager både i Sverige och globalt, pressar marknaden. Vete och korn drabbas hårdast, medan rapsen står sig bättre.

Trädgårdsnäringen: Stabil men pressad

Trädgårdsindex ligger kvar på 99 (102,1 Q4 2024). Produktionen har haft en god säsong men utmanas av importkonkurrens, höga insatskostnader och fortsatt brist på växtskyddsmedel. Bekämpning av plattmasken är kostsam och osäkerheten kring arbetskraftsförsörjning kvarstår.

Animalieproduktion: Stark trend fortsätter

Animalieindex stiger till 112 (107,8 Q4 2024) och bekräftar den positiva utvecklingen under 2025. Höga avräkningspriser, stark efterfrågan på svenskt kött och mjölk samt låga foderkostnader stärker lönsamheten. Den begränsade tillgången på nötkött driver upp priserna och gynnar svenska producenter.

Skogsbruk: Kraftigt ras

Skogsbruksindex faller med över 23 enheter till 97,6 (121,2 Q4 2024), den lägsta nivån sedan 2020. Svag dollarkurs, exporttullar och en dämpad världskonjunktur pressar priserna på sågade trävaror och massa. Minskad avverkningsaktivitet och oro för restriktioner kring brukande av skogen försvagar framtidstron.

Framåt: Splittrade förutsättningar och behov av investeringar

Lantbruket går in i 2026 med stora skillnader mellan branscherna och ett tydligt behov av långsiktiga åtgärder för stärkt konkurrenskraft. Investeringsnivån måste öka för att nå Sveriges produktionsmål – men dagens lönsamhet räcker inte för satsningar i den omfattning som krävs.