Ny rapport om barn och fysisk aktivitet: Barn vill röra på sig mer. Varför hindrar vi dem?

1 av 3 unga uppger att de vill röra på sig mer än vad de gör idag, det visar en Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Bris. Samtidigt går trenden åt fel håll. Barn och unga i Sverige når fortfarande inte upp till WHO:s rekommendationer om en timmes fysisk aktivitet om dagen, och både den fysiska och psykiska ohälsan fortsätter att öka.

Barn berättar för Bris att de saknar ork eller förmåga att utöva någon fysisk aktivitet och slutar idrotta på grund av ångest, depression eller sömnsvårigheter - vilket i sin tur leder till en ond cirkel av inaktivitet och psykisk ohälsa.

– Vi vet att vinsterna med fysisk aktivitet är många, såväl för den enskilde som för samhället i stort. Ansvaret för detta växande folkhälsoproblem kan inte läggas på barn själva. Den viktigaste slutsatsen i Bris nya rapport är att samhället behöver göra mycket mer för att bryta den negativa trenden, bland annat genom att börja inkludera barns åsikter i alla beslut som påverkar barn, i allt från skola till stadsplanering, säger Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog. 

Rapporten synliggör flera områden där barns fysiska aktivitet idag begränsas, exempelvis på fritiden, i idrottsföreningar, i skolan och i den egna boendemiljön. Samtidigt vittnar barn om att de vill röra på sig mer, framförallt utomhus. De berättar också om tråkiga (men säkra) lekplatser, om skolgårdar som är för små och ofta saknar lek- och sportutrustning. De vittnar om orättvisor inom föreningsidrotten och hur svårt det är att delta om man saknar ekonomi eller stöd från familjen.

”Vi har ingen riktig skolgård så vi sitter mest inne på rasterna.”

-Att be barn gå ut och röra på sig är svårt om det saknas en plats att leka på. Därför är det oroande att svenska skolgårdar krymper och bortprioriteras i stadsplaneringen. Samtidigt förväntas barn lägga ifrån sig sina telefoner och gå ut och leka. Hur motiverar man den uppmaningen som beslutsfattare? Samhället behöver ge barn bättre förutsättningar för att kunna vara fysiskt aktiva, framförallt i vardagen. Vi kan inte säga att alla barn ska cykla till skolan om det inte finns säkra cykelvägar. Vi kan inte heller uppmana tonåringar att testa nya sporter om föreningsidrotten stänger dörrarna redan i lågstadieåldern, säger Emma Bennwik, barnrättsspecialist på Bris.

Syftet med rapporten är att visa hur barns möjlighet till rörelse kan främjas här och nu så att vi får ett hållbart samhälle idag och imorgon. Sammanfattningsvis uppmanar Bris samhället att:

• Inkludera barn i högre utsträckning i frågor som rör dem, deras hälsa och deras möjligheter till fysisk aktivitet.
• Skapa förutsättningar för barns rörelse i vardagen, exempelvis genom att satsa på kreativa utemiljöer, och prioritera ökad möjlighet till rörelse inne i skolan.
• Se barns behov av rörelse som en folkhälsofråga. Det handlar om att prioritera barns och ungas förutsättningar att röra sig, till exempel genom att fokusera på säkra skolvägar i samhällsplaneringen.
• Fokusera på jämlikhet. Samhället måste aktivt kompensera de grupper av barn som riskerar att missgynnas genom särskilt fokus på jämställdhets- och hbtqi-perspektiv, barn med funktionsnedsättning och barn i socioekonomisk utsatthet.

Rapporten är en sammanställning av forskning, myndighetsrapporter och barns röster och erfarenheter, vilka har samlats in genom enkätundersökningar och djupintervjuer. Rapporten har tagits fram med stöd av Astra Zeneca.