Brister i arbetsmiljön hotar kvinnors hälsa

Det behövs ett jämställdhetsperspektiv i arbetsmiljöarbetet. Annars missas risker för arbetsrelaterad ohälsa hos kvinnor. Det är en av slutsatserna i det treåriga projektet Kvinnors arbetsmiljö, som idag lämnar sin slutrapport till regeringen.

Att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem har varit målet med projektet Kvinnors arbetsmiljö, som Arbetsmiljöverket arbetat med sedan 2011. Idag lämnas projektets slutrapport till regeringen.

– Det här projektet är viktigt som ett led i arbetet med att komma tillrätta med kvinnors större arbetsrelaterade ohälsa. Att det både innehållit handfast arbete som tusentals inspektioner, liksom kunskapshöjande delar som forskningsrapporter och nya metoder har varit en styrka, säger Erna Zelmin Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.

Inom ramen för projektet har 4 100 arbetsställen inspekterats och krav på åtgärder har ställts. I anslutning till internationella kvinnodagen varje år har projektet också inspekterat och fört samtal om genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet med totalt 2 600 arbetsgivare. Forskare från flera lärosäten har också sammanställt kunskaper om olika arbetsmiljöfaktorer och genus.

Flera faktorer påverkar varför kvinnor i högre utsträckning än män drabbas av arbetssjukdomar än män, visar projektet. En är den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige, alltså att kvinnor och män arbetar inom olika yrken och att villkoren skiljer sig åt.

–I kvinnodominerade branscher, som vård och omsorg, har många en ohälsosam arbetsbelastning och fysiskt tunga arbetsuppgifter. Det kan leda till belastningsbesvär, som ofta är förrädiska och smyger sig på under flera år. Till detta kommer att kvinnors arbete traditionellt värderas lägre, vilket gör att arbetsmiljörisker inte synliggörs och därför inte åtgärdas i tillräckligt hög grad, säger Boel Callermo, projektägare.

I en inspektionsinsats jämfördes arbetsmiljön inom den mansdominerade tekniska förvaltningen med den kvinnodominerade hemtjänsten i sextiofem kommuner. Insatsen visade bl.a. att hemtjänsten hade mindre resurser i form av utrustning och fordon, att chefer generellt sett har betydligt fler medarbetare under sig, och att personalen var mer stressad inom hemtjänsten än inom teknisk förvaltning.

Projektet har även visat att när kvinnor och män har samma yrke, så arbetar de ofta med olika arbetsuppgifter. Kvinnor arbetar oftare med ensidiga och repetitiva arbetsuppgifter. Också när kvinnor och män arbetar med samma saker på samma arbetsplats, belastas de ändå olika, eftersom verktyg och arbetsutrustning ofta är anpassade efter män.

– Arbetsgivare behöver bli mycket bättre på att kritiskt undersöka vilka arbetsuppgifter som kvinnor och män utför och analysera riskerna med olika arbetsmoment. Då blir arbetsmiljön bättre för både kvinnor och män, säger Boel Callermo.

Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik visar att kvinnor totalt sett har ett större ohälsotal än män. Det är också fler kvinnor som av hälsoskäl tvingas sluta sitt arbete i förtid. Belastningsskador på grund av tungt arbete, ensidiga arbetsrörelser och påfrestande arbetsställningar svarar för en stor del av den arbetsrelaterade ohälsan.

– Kostnaden för bristande jämställdhet i arbetsmiljön är hög, för samhället, arbetsgivare och enskilda individer. Arbetsgivare och andra med ansvar för arbetsmiljön måste bli mycket bättre på att ha ett genusperspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet, det vill säga, uppmärksamma, analysera och förebygga risker i arbetsmiljön för både kvinnor och män. Det är enda chansen att undanröja kvinnors förhöjda risk att drabbas av arbetsrelaterad ohälsa, säger Boel Callermo.

Projektet Kvinnors arbetsmiljö har pågått under åren 2011-2014 och följts av en referensgrupp med representanter från bl.a. arbetsmarknaden parter, Försäkringskassan, Sveriges Företagshälsor och Karolinska Institutet. Nyligen beslutade regeringen att projektet kommer att fortsätta under 2015.

Läs hela slutrapporten.
Läs mer om projektet Kvinnors arbetsmiljö. 

Kontakt på Arbetsmiljöverket
Boel Callermo, projektägare, telefon 010 730 92 87.
Minke Wersäll, projektledare Ergonomi i Kvinnors arbetsmiljö, telefon 010 730 97 45.
Christina Johnsson, projektledare Hållbar arbetsmiljö med kvinnor i fokus,
telefon 010 7309489.
Presstjänsten, telefon 010 730 91 55.