Radikalisering hotar demokratin – kunskapen behöver breddas

Vid rekrytering in i en radikal rörelse är det ofta svaren på svåra frågor som lockar. Detta beteende kan vi se även hos Donald Trump och en del av hans anhängare, där uttalanden om att valet stals ifrån dem ledde till en rad oroliga uppror där stormningen av Capitolium var ett av dem. Problemet med radikalisering blir mer och mer aktuellt och är alltså inget som måste vara kopplat till en religiös åskådning.

– Utan förståelse för hur radikala rörelser fungerar riskerar vi att få två omedgörliga parter som hatar varandra, vilket i sin tur blir ett hot mot demokratin. Alla grupper vill inte samhället väl men ett krig mot dem är inte rätt väg att gå, säger Håkan Järvå.

Det gemensamma för alla fundamentalistiska rörelser är att de livnär sig på sina medlemmar och utnyttjar dem med olika syften som makt eller sex. Ofta är det unga människor som söker spänning eller känner att de inte har en plats i samhället.

Att få människor att lämna radikala grupper är mycket svårt och det kan vara lätt att följa insikten att argumentera emot och förklara varför rörelsen är fel. Istället måste man skapa sig en förståelse kring varför en person har dragits in i en radikal rörelse och vad som är drivkraften bakom beteendet, menar han.

– Man behöver hejda sin önskan att korrigera personen, det är faktiskt bättre att inte göra något än att argumentera emot stark fundamentalism. Skam och hot har tyvärr motsatt effekt eftersom dessa rörelser lever på att samhället hatar dem, säger Håkan Järvå.

Med boken Radikalisering - vägar in i och ut ur fundamentalism vill Håkan Järvå ge fler personer bättre verktyg att arbeta med problemen på ett vettigt sätt. Fokus ligger på att förse yrkesverksamma med handgripliga verktyg för att handskas med problemet – både i förebyggande och i rehabiliterande syfte. Det finns mycket som kan göras och framförallt många fällor som kan undvikas. Boken kan exempelvis hjälpa behandlare, skolor eller socialtjänst att fånga upp någon innan det går för långt.

– Om man förstår det så kan man också motverka det. Man kanske inte alltid kan få personen att lämna, men man kan komma ett steg på vägen. Vi behöver bli bättre på att visa att det finns en meningsfull plats för alla i normalsamhället. Stänger man dörren dit så står dörren till extremiströrelsen alltid öppen, säger Håkan Järvå.