Ny undersökning: Greppa Näringen ökar lantbrukets hållbarhet

Totalt får Greppa Näringen ett högt nöjdhetsresultat (77 av ett 100-gradigt index). 86 procent av de lantbrukare som anlitat Greppa Näringen har fått konkreta förslag på förändringar och råd anpassade till den egna gårdens verksamhet. Lantbrukarna bedömer i hög grad att de föreslagna förändringarna är genomförbara i verksamheten.

– Vi hoppade med på Greppa Näringen direkt från start och vi har huggit på många uppföljande utvecklingsområden, troligen de flesta faktiskt. Totalt sett har jag inte varit med om något annat projekt som gett så mycket paypack både i miljö, effektivitet och ekonomi, säger lantbrukaren Per Brunberg på Björketorps gård i Ronneby.

Mest nöjda är lantbrukarna med råden kring våtmarksplanering. Den innebär en bedömning om det finns förutsättningar för att anlägga en våtmark på gården. Rådgivaren informerar om hur man går tillväga för att ansöka om anläggningsstöd för våtmarker. Rätt utformad ger den ett minskat läckage av växtnäring. Den blir också ett trevligt inslag på gården och ett uppskattat tillhåll för fåglar och andra djur.

Andra åtgärder från Greppa Näringen som upplevs som en stor hjälp är test av mineralgödselspridare, översyn av dränering, växtskyddshantering och utfodringskontroll av nötdjur. Rådgivningen kring mineralgödsel förbättrar möjligheterna att fördela gödseln med rätt mängd jämnt över fältet, vilket minskar risken för spridning utanför fältkanter och läckage. När gödseln hamnar där den ska och i den bestämda dosen minimerar lantbrukaren riskerna för näringsförluster till vattendrag.

Utfodringskontrollen gör lantbrukaren medveten om hur överutfodring och foderspill påverkar klimatet, växtnäringsförluster och gårdens lönsamhet. Ett bättre utnyttjande av näringsämnen minskar ammoniak, lustgas och metanavgång från djuren.

Den rådgivning som uppvisar högst förändringsbenägenhet är översyn av dränering (index 77) tillsammans med underhåll av diken (index 76) och mullhalt och bördighet. En ökande mullhalt är en av flera faktorer som ökar bördigheten och skördenivåerna i odlingen.

I nöjdhetsundersökningen kan man se att de rådgivningar som blir högst rankade av lantbrukarna är de som är lätta att ta till sig och som ger direkt utdelning. Men i den sammanställning av växtnäringsbalanser som gjorts fram till 2016 kan man även se att Greppa Näringens grunduppdrag, att minska överskottet på kväve och fosfor på gårdarna och få ett bättre näringsutnyttjande, också har varit framgångsrikt. I sammanställningen av gårdar som gjort två växtnäringsbalanser och haft minst fyra rådgivningsbesök har till exempel överskottet av fosfor minskat signifikant på alla typer av driftsinriktningar. Även överskottet av kväve har minskat på alla typer utom på gårdar med köttdjur.

Om undersökningen:

Undersökningen görs kontinuerligt och svaren sammanställs för en tvåårsperiod (kv1 2019 - kv 4 2020). De flesta uppger sin huvudsakliga produktion som antingen mjölkproduktion (31 procent), växtodling (27) eller nötkött (20 %). Det är relativt jämnt fördelat mellan personer som är under 40 år, mellan 41-50 år och 51-60 år. Det är en något lägre andel som är 61 år eller äldre. Den geografiska spridningen är stor med högst andel är hemmahörande i Västra Götalands län (23 procent), Skåne län (18) och Östergötlands län (10). Det är även stor spridning i antalet rådgivningar, 37 procent har fått 1-3 rådgivningar, 34 procent har fått 4-7 och 29 procent har fått 8 eller fler.

Läs mer om sammanställningen av växtnäringsbalanser på greppa.nu/omgreppanäringen

Bilden: Lantbrukaren Per Brunberg på Björketorps gård i Ronneby har förbättrat både miljö, effektivitet och ekonomi genom Greppa Näringen. Foto: Privat

För mera information, kontakta Karin Hugosson, Greppa Näringen 010-184 43 46 

Greppa Näringen är ett projekt inom landsbygdsprogrammet och svenskt lantbruks största miljöprojekt någonsin. Det drivs av Jordbruksverket i samarbete med LRF, länsstyrelserna och ett stort antal rådgivningsföretag inom lantbruksbranschen. Rådgivningen bygger på frivilligt deltagande från lantbrukarnas sida med målet att både lantbruket och miljön tjänar på föreslagna åtgärder.