Personlighetstester: Hur vetenskapliga är de?

– Om ett test resulterar i att du blir en typ eller en viss färg, då har det inte särskilt mycket med vetenskap att göra. Då går det lika bra att använda astrologi för att dela in och kategorisera människor, det är på samma nivå. Och det har ingenting att göra med hur bra du är på jobbet, säger Magnus Lindwall, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.

Studio Akavia Möter är fackförbundet Akavias nya forum för webbsända panelsamtal, där gäster bjuds in för att diskutera aktuella ämnen.

Förutom Magnus Lindwall deltog Malin Holm, legitimerad psykolog, och Ingemar Persson, coach i ledarskap och grupputveckling, i ett samtal kring personlighetstester. 

Det finns två olika huvudkategorier av de personlighetstester som används vid rekrytering och andra arbetsrelaterade sammanhang. Den ena kategorin kallas typtester (se faktaruta) och dit hör bland annat det flitigt använda Myers Briggs/MBTI och andra varianter av tester är Thomastestet och DISC/DISA.

De tester som ingår i den andra huvudkategorin bygger alla på den så kallade femfaktorsmodellen, där resultatet är en uppskattning av hur mycket eller lite personen har av olika egenskaper. Det handlar till exempel om hur utåt- eller inåtvänd man är eller om hjälpsamhet och noggrannhet.

Femfaktorsmodellen är till skillnad från typtesterna en vetenskapligt grundad metod som har ett brett stöd av forskare inom området, konstaterar Magnus Lindwall.

– Båda testkategorierna kan mycket väl förekomma i rekryteringssammanhang, och det kan vara svårt för någon som inte är i branschen att avgöra vad det är för sort. Det finns många varianter av dem, med olika upplägg.

Men även om de vetenskapligt baserade tester som bygger på femfaktorsmodellen är accepterade av forskarna, så understryker Magnus Lindwall att de enbart bör användas som komplement till andra urvalsmetoder.

– Man kan kombinera olika tester och sedan använda dem som en grund för ett samtal. Tar man även in arbetsprover så lär resultatet – träffsäkerheten – antagligen bli ännu bättre. Samtidigt är det så mycket annat som påverkar arbetsprestationen, som exempelvis hur personen fungerar i gruppen. Det kommer man aldrig kunna veta med hjälp av tester, säger han.

Se Studio Akavia Möter och samtalet här. 

FAKTA:

Femfaktortester (kallas även ”Big five” eller ”egenskapstester”)

Dessa tester utgår från fem mänskliga egenskaper, med olika förgreningar, som varje människa har mer eller mindre av. De bygger på etablerad forskning och anses inom den akademiska världen vara det mest seriösa sättet att mäta personlighet.

Typtester

Tester som delar in människor i olika personlighetstyper som kan symboliseras av olika bokstavskombinationer eller färger.

Myers Briggs (MBTI), som delar in människor i 16 olika personlighetstyper, räknas som världens mest använda personlighetstest.

Andra varianter av typtester är DISC/DISA – en modell som delar in människor i fyra olika personlighetstyper efter färg – och Thomastestet.

Forskare inom området anser att typtester inte kan förutsäga framtida arbetsprestationer.

Certifierade tester

Personlighetstester som används i Sverige kan kvalitetsgranskas och få en certifiering efter godkännande av granskningsinstitutet Det Norske Veritas, DNV. 

Det finns för närvarande 14 certifierade personlighetstester i Sverige, och alla bygger på femfaktorsmodellen.

Sedan några år tillbaka finns det en certifiering även av personer som utför personlighetstest. Certifieringen sköts av Stiftelsen för tillämpad psykologi, STP, som sorterar under Sveriges psykologförbund.

Legitimerade psykologer kan använda uppgiftsbaserade tester som komplement till femfaktortester. De kan identifiera hur personer faktiskt agerar och hur det stämmer med hur de skattar sig själva. Dessa används oftast i sluturval till högre positioner. 

Källa: Magnus Lindwall, professor vid Göteborgs universitet och Malin Holm, leg psykolog.