Besvikelse när regeringen sparar in på jordbruket

När regeringen i morgon presenterar vårbudgeten saknas 1 miljard kronor till svenska lantbrukare.

EUs återhämtningsfond, för att minska effekterna från coronaepidemin, ger 1,4 miljarder extra i det svenska landsbygdsprogrammet. Istället för det extra stödet under corona verkar den svenska regeringen välja att dra bort samma summa från den nationella medfinanseringen till landsbygdsprogrammet. En besparingsåtgärd som drabbar en ekonomiskt hårt trängd sektor.

­– Avsikten från EUs håll kan knappast vara att pengarna till stor del bara ersätter nationella medel för befintliga satsningar, säger Palle Borgström.

Som visst plåster på såren har regeringen, efter förhandlingar med samarbetspartierna, beslutat att tillföra landsbygdsprogrammet 417 extra miljoner kronor för åren 2021–2022.

– Vi välkomnar givetvis det tillskottet men vi tycker att det är anmärkningsvärt att regeringen inte använder alla pengar till att förstärka programmet, säger Palle Borgström.  

Konsumenterna gillar svenskproducerat men svenska lantbrukare är hårt trängda av konkurrensen från andra EU-länder. Därför är investeringsbehovet i svenskt lantbruks stort för att hävda sig i konkurrens från import från länder med sämre djuromsorg och mindre miljökrav.

– Det behövs rejäla politiska insatser för att vi ska nå de mål riksdagen ställt upp i den nationella livsmedelsstrategin. Regeringens strategi i det här fallet underlättar tyvärr inte en ökad svensk livsmedelsproduktion, säger Palle Borgström.  

LRF skulle gärna se att regeringen redan nu satsar på vissa förändringar av kompensationsstödet och inte väntar till år 2023. Uppskattningar från Jordbruksverket är att ändringarna av kompensationsstödet kommer att kosta knappt 150 miljoner kronor per år. Torkan 2018 tydliggjorde att dagens konstruktion av kompensationsstödet inte är anpassat för verkliga förhållanden. Torkan kostade då lantbruket cirka 10 miljarder kronor. Med de 417 miljoner kronorna inräknade uppgår landsbygdsbudgeten till cirka 5,6 miljarder kronor per år, inklusive nationell medfinansiering.  

Jordbruksverket har tydliggjort att programmets omfattning inte räcker för att nå målen med en ökad livsmedelsproduktion. Det behövs en bättre anpassad budget.  LRF anser att till exempel pengar till bredbandsutbyggnad är en gemensam samhällsfråga och inte bör finansieras inom jordbruksbudgeten. 

– Det är helt avgörande för svenskt lantbruks möjligheter att regeringen ser till att det blir en kraftfull budget för nästa CAP från år 2023, säger Palle Borgström.