Framgång för DO i EU-domstolen

Medgivandet från flygbolaget att betala det begärda ersättningsbeloppet gjordes utan att erkänna diskrimineringen och var i stället enligt flygbolaget att betrakta som ”goodwill”. Enligt svensk rätt innebar det ändå att DO ansågs ha vunnit målet, och att det därför inte fanns någon anledning att pröva om någon diskriminering skett.

Men eftersom den man DO företrädde inte ansåg sig upprättad genom beloppet i sig överklagade DO tingsrättens avgörande till hovrätten och Högsta domstolen. I överklagandet till HD begärde DO att domstolen skulle inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen. Det gjorde också HD, som bland annat frågade EU-domstolen om det fanns en skyldighet för en domstol att pröva om diskriminering skett när den som anklagades för diskriminering nekade till det.

– Vår erfarenhet är att de enskilda vi företräder i regel inte drivs av ekonomiska intressen. De vill ha upprättelse och uppger ofta att de vill förhindra att den diskriminering de har upplevt drabbar andra, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius.

EU-domstolen har nu i sin dom gett DO rätt och har etablerat att en enskild har rätt till en prövning av om en rättighetskränkning har skett så länge den som anklagas för diskrimineringen inte erkänner den. Den rätten kan inte blockeras genom ett medgivande av det slag som flygbolaget gjorde.

– Det här är en fråga av stor principiell betydelse som handlar om rätten till domstolsprövning. Det domstolen säger är att det inte ska inte vara möjligt för företag att köpa sig fria från anklagelser om diskriminering mot individens vilja, säger Lars Arrhenius.

Nu återstår det att se vad Högsta domstolen beslutar med anledning av domen. DO har begärt att målet återförvisas till tingsrätten så att en prövning av diskrimineringsfrågan kan ske i enlighet med mannens önskemål.

Fakta

DO:s mål handlar om en man som på grund av sitt utseende ska ha utsatts för etnisk profilering i samband med en flygresa. När frågan behandlades av tingsrätten valde flygbolaget att göra ett så kallat ”abstrakt medgivande” av talan. Det innebär att flygbolaget medgav att betala det yrkade beloppet utan att erkänna att det fanns en skyldighet att betala beloppet på grund av den påstådda diskrimineringen. Samtidigt var bolaget noga med att ange att man förnekade diskrimineringen och att ersättningen endast var en ”goodwill-ersättning”.

Det abstrakta medgivandet ledde till att tingsrätten i enlighet med svensk processrätt meddelade sin dom utan att någon prövning av själva diskrimineringen hade ägt rum. EU-domstolens dom innebär att det i ett fall där den som anklagas för diskriminering förnekar diskrimineringen måste finnas en möjlighet till en prövning av diskrimineringsfrågan oavsett om det skett ett ”abstrakt medgivande” eller inte. EU-domstolens dom har meddelats i stor avdelning med tolv domare, vilket innebär att domstolen har bedömt att målet har särskild principiell betydelse för hela EU. Det ankommer på nu på Högsta domstolen att närmare ange på vilket sätt en sådan prövningsmöjlighet ska åstadkommas inom ramen för svensk processrätt.