Nya prismodeller kan krävas för att möta nytt sätt att resa

– Massmedialt har kollektivtrafiken utmålats som en högriskmiljö och tillsammans med rekommendationer om att arbeta hemifrån, avstå sociala aktiviteter och undvika kollektivtrafik har det bidragit till att resandet med kollektivtrafiken har minskat. Förtroendet för kollektivtrafiken har fått sig en törn och nu står regionala kollektivtrafikmyndigheter inför en tuff utmaning att vinna tillbaka både resenärer och deras förtroende, säger Jonas Ihlström, som forskar vid VTI.

I en ny forskningsrapport från VTI beskrivs hur pandemin har inverkat på människors sätt att resa och hur det framtida resandet kan komma att påverkas.

– Digitaliseringstrenden har tagit extra stora kliv under pandemiåret och mycket av sådant som det tidigare krävdes ett resande för har i stället gjorts digitalt, som till exempel arbete, inköp och andra aktiviteter. Det är sannolikt att trenden kommer bestå i viss utsträckning även efter pandemin.

–Om vi gör mer och mer på distans, till exempel arbetar, minskar behovet av vardagligt resande och därmed incitamenten för människor att lösa exempelvis månadskort. För kollektivtrafikens del skulle det kunna innebära att man behöver se över sina prismodeller för att svara mot de nya behoven.

Bilden om bilåkandet är komplex eftersom det både har ökat och minskat. För den grupp som inte har kunnat arbeta hemifrån har bilåkandet ökat, men för de som har kunnat arbeta från hemmet har bilåkandet däremot minskat. Forskarna kan dock inte se någon varaktig förändring i hur de intervjuade tänker om resandet i framtiden

– I vår studie kan vi inte se att människor skulle ha börjat tänka annorlunda och fått andra värderingar vad gäller hållbart resande. Snarare är det så att bilen framhålls som det mest attraktiva färdmedlet till en rad aktiviteter även i framtiden, liksom flyg vid resor utomlands. Viljan att gå tillbaka till ungefär hur det var innan pandemin framstår som central. Ändå finns en potential i att det totala resandet minskar i framtiden, men inte på grund av andra värderingar, säger Jonas Ihlström.

I studien undersöktes även konsekvenser av pandemin för olika socioekonomiska grupper. Resultaten visade bland annat att nästan var femte person under pandemin var beroende av kollektivtrafik för att ta sig till och från arbete eller utbildning. En känsla som uppkom på grund av förändrade förutsättningar att transportera sig under pandemin var ensamhet. Det problemet upplevde låginkomsttagare i väsentligt högre grad än medel- och höginkomsttagare, visar undersökningen.

Resande under covid-19 och blickar mot framtiden, (2021, Digitala Vetenskapliga Arkivet, DiVA)

Ytterligare information

Jonas Ihlström, 013–20 42 63, jonas.ihlstrom@vti.se