Rätten att larma mot missförhållanden

Sedan 2017 finns lagen rörande visselblåsning, lagen om särskilt skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden.

– En visselblåsare är en person som slår larm om missförhållanden eller oegentligheter. Oftast är det oegentligheter som man har upptäckt i sitt arbete. Det kan handla om alltifrån mutor eller att skattemedel använts på ett felaktigt sätt eller allvarliga arbetsmiljöproblem, säger Karin Lundin, chefsjurist på Akavia.

Redan nu i år, i december, väntas en ny lag träda i kraft. Detta beror på att EU har antagit ett direktiv om visselblåsare, vilket ställer krav på Sverige om att införa en rapporteringsfunktion om den nuvarande lagen inte har och att man utvidgar skyddet till fler än arbetstagare och inhyrda som den nuvarande lagen omfattar. Samtidigt finns yttrandefrihet och meddelarfrihet.

– Visselblåsarlagen är framför allt av betydelse på den privata delen av arbetsmarknaden. Meddelarskyddet gäller för de som är anställda inom offentlig sektor och även arbetstagare som jobbar inom offentligt finansierad verksamhet inom vård, skola och omsorg. Och det innebär ju att man kan gå till medierna och lämna uppgifter utan att straffas för det av sin arbetsgivare. Och skulle arbetsgivare då veta vem det är som har rapporterat så finns det ett repressalieförbud i meddelarskyddet som innebär att arbetsgivare inte får vidta några negativa åtgärder av något slag.

Om en statlig eller kommunal arbetsgivare bryter mot detta kan man vända sig till sin lokala fackliga företrädare om det finns en sådan eller till fackförbundet centralt då. Det finns även två myndigheter som har tillsyn över tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen, Justitiekanslern och Justitieombudsmannen.

– JK kan väcka åtal om det skulle vara så att arbetsgivare har överträtt repressalieförbudet eller efterforskningsförbudet, säger Karin Lundin.

Se hela samtalet i Studio Akavia Möter här.