Skådespelaren Lil Terselius har gått bort

– Lil var en fantastisk skådespelare som varit en del av Dramatens moderna historia. Intelligent, vital, knivskarp, total tonsäkerhet i text och med en oemotståndlig förmåga att finna humor i det svarta. Det är med stor sorg vi tar emot beskedet om Lils bortgång. Hon kommer vara djupt saknad av alla kollegor som fick förmånen att arbeta med henne, säger Mattias Andersson, teaterchef och konstnärlig ledare för Dramaten.

Lil Terselius blev tidigt en folkkär skådespelare, mycket tack vare sina insatser i flera TV-serier, bland annat Någonstans i Sverige 1973, De tre från Haparanda 1974, Selambs 1979 och Det var då 1989.

Lil Terselius utbildade sig till skådespelare vid Statens skola för scenisk utbildning i Stockholm 1967-70 och kom därefter till Dramaten. Hon debuterade samma år som Aksinia i Leo Tolstojs testamente av Arne Törnqvist och i regi av Mats Ek. Lil var teatern trogen i många år och har totalt spelat 92 roller på Dramaten. Hon har bland annat spelat i Trettondagsafton 1975 i regi Ingmar Bergman, titelrollen i Thorbjörn Egners Klas Klättermus 1983 i regi av Jackie Söderman, samt i Lars Noréns Höst och Vinter 1989 i regi av Brigitte Ornstein och Tiden är vårt hem 1993 i regi av Björn Melander, i Agneta Pleijels Standard Selection 2000 i regi av Lennart Hjulström och i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander i regi av Stefan Larsson.

Lil Terselius översatte även pjäser, bland annat monologen Zelda av Paul Robinson Hunter 2002, som hon spelade själv, i regi av Lena Söderblom och Små äktenskapliga brott 2008 av Eric Emmanuel Schmitt, där hon och Reine Brynolfsson spelade de två rollerna, i regi av Eva Dahlman.

Helsingborgs Stadsteater var också en scen som anlitade Lil Terselius i flera uppsättningar under hennes karriär, bland annat spelade hon Sally Bowles i Cabaret 1978. En annan musikal som hon medverkade i var Chicago på Oscarsteatern år 2000.

I sitt samarbete med filmregissören Anja Breien blev hon belönad med en guldbagge för rollen som Lydia i Den allvarsamma leken 1978 och med de italienska filmkritikernas pris vid filmfestivalen i Venedig 1980 för sin insats i Førfølgelsen.

År 2000 tilldelades hon Dramatens O’Neill-stipendium och 2004 medaljen Litteris et Artibus av Hans Majestät Konungen.

Lil hade en roll i Mattias Anderssons version av Dostojevskijs Idioten 2015. Hennes sista roll på Dramaten blev i Ulla Kassius uppsättning av Svetlana Aleksijevits De sista vittnena som hade premiär 2017 med nypremiär 2019.

Lil Terselius blev 76 år. 
Familjen ber om att få bli lämnad i fred.