Ungdomsrånen har ökat i hela landet
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare, Brå.
De flesta ungdomsrån sker i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån, vilket är särskilt tydligt bland pojkar.
– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå.
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år med utländsk bakgrund och som bor i socialt utsatta områden. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar, status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång.
Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat, från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.
– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.
Fakta
Brå har kartlagt utvecklingen över tid av rån mot unga personer under 18 år samt den geografiska fördelningen avseende brottsplatser, misstänkta och brottsutsattas boendeområden. I rapporten beskrivs också vem som misstänks och vem som utsätts, karaktären på brotten samt ungdomars erfarenheter av personrån.
Underlag för studien är Brås kriminalstatistik, register- och geografiska data från Polismyndigheten och SCB, enkätundersökningar riktade till ungdomar, förundersökningar som rör ungdomsrån samt intervjuer med unga gärningspersoner, brottsutsatta samt föräldrar till brottsutsatta.
Ladda ner rapporten på bra.se. Där finns också kartor som visar i vilka kommuner som det har skett ungdomsrån under perioden 2015–2019.
För mer information
Kontakta Brås presstjänst:
Tfn: 072-99 58 500, e-post: press@bra.se.
Om
Brottsförebyggande rådet (Brå) är en myndighet som verkar för att brottsligheten ska minska och tryggheten öka i samhället genom att ta fram fakta och sprida kunskap om brottslighet och brottsförebyggande arbete. Brå producerar även den officiella kriminalstatistiken, utvärderar reformer, bedriver forskning och stödjer lokalt brottsförebyggande arbete. www.bra.se
Följ Brå
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Brå
Nära hälften av unga politiker utsätts för trakasserier, hot och våld9.11.2023 09:30:00 CET | Pressmeddelande
29 procent av de förtroendevalda i riksdag, kommuner och regioner uppger att de blivit utsatta för trakasserier, hot eller våld under valåret 2022. De yngsta politikerna är de som är mest utsatta. Det visar Politikernas trygghetsundersökning som Brå publicerar idag.
Tonåringar utnyttjar barn i kriminella nätverk1.11.2023 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Barn i 12–15-årsåldern rekryteras till kriminella nätverk av andra unga som ofta är 15–20 år. Rekryteringen kan gå snabbt, ibland på mindre än en dag. För de kriminella nätverken är nyrekryteringen ett sätt att bygga ut distributionskedjor för narkotika i närområdet. Det är svårt för ett barn att lämna ett kriminellt nätverk, men ibland uppstår tillfällen till avhopp när barnets rekryterare lämnar landet eller hamnar i fängelse och därmed inte kan övervaka barnet på samma sätt. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå.
Polisen kan göra mer för att minska riskerna för etnisk diskriminering26.10.2023 07:00:00 CEST | Pressmeddelande
Polismyndigheten behöver ta fram en vägledning för poliser i yttre tjänst om vad som förväntas av dem när de kontrollerar någon som misstänks för brott. I polisens organisation behövs också en djupare kunskap om riskerna för diskriminering, och en ökad medvetenhet om hur polisarbetet kan påverka olika grupper i samhället. Det visar en ny studie som Brå publicerar idag.
Pressinbjudan – Barn och unga i kriminella nätverk24.10.2023 11:00:00 CEST | Pressmeddelande
Brottsförebyggande rådet, Brå, har på regeringens uppdrag studerat hur barn och unga involveras i kriminella nätverk. Resultaten presenteras vid en presskonferens på Brå, Tegnérgatan 23, Stockholm, den 1 november kl 9.00.
Byggföretagens arbete för att motverka arbetskraftsexploatering får pris för bästa brottsförebyggande insats12.10.2023 09:22:52 CEST | Pressmeddelande
Sund konkurrens i byggbranschen är årets vinnare i den svenska brottsförebyggande deltävlingen till European Crime Prevention Award (ECPA). Arbetet bedrivs som ett brett samarbete mellan alla delar av branschen för att säkerställa att alla som arbetar på byggarbetsplatser gör det under schyssta villkor.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum