Försäkringskassan

Så påverkade pandemin sjukförsäkringen: slutrapport

Dela
Pandemin har gjort att risken för sjukskrivning ökat inom flera yrkesgrupper och minskat inom andra. Inom till exempel vård, skola och omsorg – vilket är kvinnodominerade yrkesgrupper – har pandemin lett till både högre risk att utsättas för smitta på arbetet men också en ökad risk för högre arbetsbelastning. Inom yrkesgrupper med kontorsarbete har risken för sjukskrivning istället minskat.

Idag släpps Försäkringskassans tredje och avslutande del av analysen kring pandemins effekter på sjukförsäkringen. Analysen visar att samma yrkesgrupper som innan pandemin hade ett stort behov av sjukförsäkringen också haft det under pandemin, och inom vissa yrkesgrupper har risken för sjukskrivning ökat.

Till mansdominerade yrkesgrupper med högst relativ risk för sjukskrivning under pandemin hör taxi-, buss- och spårvagnsförare, som under pandemin haft runt 40 procents högre risk för sjukskrivning än den genomsnittliga risken för anställda i alla yrkesgrupper.

– I de stora kvinnodominerade kontaktyrkena inom vård, skola och omsorg har pandemin både lett till högre risk att utsättas för smitta på arbetet och inneburit en ökad risk för högre arbetsbelastning, vilket i sig ökar risken för sjukskrivning. Ett exempel är yrkesgruppen undersköterskor inom hemtjänst och äldreomsorg som under pandemin haft 36 procents överrisk för sjukskrivning, säger Fanny Jatko, analytiker på Försäkringskassan och huvudförfattare till rapporten.

Distansarbete har sänkt sjukfrånvaron för vissa grupper

Yrkesgrupper som utför kontorsarbete har generellt sett en lägre risk för sjukskrivning och denna risk har ytterligare minskat under pandemin.

– Kontorsarbetande har under pandemin i stor utsträckning arbetat på distans och därmed har de i lägre grad utsatts för smittorisk på arbetet, både för covid-19 men också för andra säsongsvirussjukdomar. Den här gruppen har också i lägre grad behövt avstå från arbete om de har drabbats av covidliknande symtom, vilket ytterligare har sänkt sjukfrånvaron i denna grupp, säger Fanny Jatko.

Sjukförsäkringen viktig under pandemin

Sjukförsäkring är en mycket viktig del av Sveriges välfärdssystem som fått ökad betydelse under pandemin. Sedan 2020 har flera anpassningar av sjukförsäkringen gjorts som både syftat till att minska vårdens belastning och att begränsa smittspridningen.

– Under pandemin har fler människor haft behov av ersättning för förlorade arbetsinkomster på grund av sjukdom och smitta. Samtidigt har regeländringar i sjukförsäkringen gjort att fler och nya grupper har kunnat få ersättning. Till exempel har drygt två miljoner fått ersättning för karens, säger Fanny Jatko.

Inflödet inom sjukpenning och smittbärarpenning har – var för sig – nått rekordnivåer. Försäkringskassan har även fått nya uppgifter i form av nya pandemirelaterade ersättningar, till exempel ersättning för karens, ersättning till riskgrupper samt en ny utformning av ersättning till arbetsgivare för höga sjuklönekostnader. Trots att socialförsäkringen och Försäkringskassan har varit utsatt för ett exceptionellt högt tryck under pandemin har Försäkringskassan klarat sitt uppdrag.

Nyckelord

Dokument

Länkar

Om

Följ Försäkringskassan

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Försäkringskassan

Sjukfall orsakade av skador ökar på sommaren18.6.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande

Uteliv, studsmatta, hoppa från båten till bryggan och olycka vid altanbygget: under sommaren ökar antalet fysiska skador som leder till sjukskrivning. För psykisk ohälsa och sjukdomar i rörelseorganen, till exempel ryggvärk, är utvecklingen den motsatta – generellt minskar sjukfrånvaron under sommaren. Men inte för den tredje största diagnosen ”skador” som då ökar. Idag publicerar Försäkringskassan årssiffror för år 2023 för sjukfrånvaro på detaljerad nivå.

Socialförsäkringen allt mindre del av statens utgifter10.6.2024 08:00:00 CEST | Pressmeddelande

Utgifterna för socialförsäkringen ökar årligen och var 242,4 miljarder kronor år 2023. Sett som andel av BNP är dock utvecklingen sedan början av 2000-talet den omvända och utgifterna var under förra året de lägsta på 25 år. En orsak till att socialförsäkringen står för en lägre andel av BNP är minskande utgifter för sjukförsäkringen vilket främst beror på minskad sjukfrånvaro och regeländringar. Att det föds färre barn påverkar också utgifterna för föräldrapenning och barnbidrag. Det visar årets upplaga av Socialförsäkringen i siffror som presenteras idag.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye