Därför är jakt viktigt för samhället
Den tid då jägarna planlöst gick ut i skogen och fällde djur utan syfte och mål är för länge sedan förbi. Idag ingår all jakt i något som kan liknas vid ett jättestort pussel. Där varje jaktlag är en pusselbit med en roll i den totala viltförvaltningen.
– Tillsammans gör vi otroligt många postiva saker som samhället drar nytta av. Faktum är att inga andra än jägarna utför dessa moment. Detta har många av de politiska partierna insett, vilket bidragit till att jägarna är viktigare för förvaltningen av naturen än vad den vanlige medborgaren kanske vet om, säger Magnus Rydholm.
Men vad är det då som gör jägarna viktiga för samhället? Jo, den självklara delen är att man reglerar viltstammarnas storlek.
– När samhället vill minska en viltart är det jägarna som behöver göra en insats. Och det gör vi. När markägarna ville minska älgstammen fick jägarna successivt reducera stammen. När vildsvinen skapade problem för jordbruket klev jägarna ut för att skydda grödorna. Nu minskar vildsvinsstammen, vilket har varit ett mål. Tack vare vår jakt finns det numera gott om möjligheter att köpa klimatsmart viltkött – vilket är en mycket eftertraktad produkt, säger Magnus Rydholm
Jägarna är inte ute efter att få erkännanden för sina insatser. Men de vill att fler i samhället förstår att den moderna viltförvaltningen är en del av naturvården. Kanske är det därför som Sverige har en rekordhög folklig acceptans för jakt?
Jakten och avskjutningen ger även fakta om trender i viltstammarna. Den bidrar till kunskaper om hur det exempelvis går för bävern och skogsharen. Dessa uppgifter är efterfrågade av såväl myndigheter, lärosäten och politiker.
Men det finns mycket annat som jägarna gör som ganska få känner till. Exempelvis vilken viktig roll Svenska Jägareförbundet har för att stödja Statens Veterinärmedicinska anstalt i arbetet med sjukdomsövervakningen – det vill säga att ha koll på de vilda djurens hälsa.
– Vi bidrar med både provtagningar, insamlingar och att skicka in självdöda djur vilket ger myndigheten fakta och kunskap om vilka sjukdomar som finns i viltstammarna. De pengar jägarna betalar in för det statliga jaktkortet har också finansierat merparten av all viltforskning i landet.
En samhällsnytta som däremot allt fler känner till är det arbete som läggs ned på att spåra upp trafikskadat vilt.
– Vi utbildar eftersöksjägare och stödjer Nationella viltolycksrådet. Idag får jägarna en viss kostnadsersättning för sina insatser. Men det är få länder i världen som har professionella jägare som dygnet runt hjälper polisen med viltolyckor. De brinner för sitt uppdrag och är mycket seriösa. Hundarna som används är specialtränade för att lösa dessa uppgifter.
– Jakten ger således många nyttor för samhället och skapar en meningsfull och rolig sysselsättning för nästan 300 000 jägare, säger Magnus Rydholm.
Faktaruta: Några av jägarnas samhällsnyttor
- Viltinventeringar. Jägarna inventerar mycket av det vilt som finns i skogarna. Det sker genom olika inventeringsmetoder. Resultaten används bland annat av viltforskare och för att skapa mer kunskap om de vilda djuren.
- Invasiva arter. Djurarter som inte hör hemma i den svenska naturen och kan ställa till med skador för den biologiska mångfalden behöver stoppas från att etablera sig i landet. Svenska Jägareförbundet driver projekt, som finansieras av Naturvårdsverket, för att genomföra riktade insatser mot exempelvis mårdhund, bisam och mink.
- Trafikeftersök: Var nionde minut – dygnet runt, året runt – inträffar en viltolycka. Jägare spårar upp och avlivar vilt för att minska djurens lidande.
- Utbildar jägare: För att jägare ska ha rätt kunskaper och etik som speglar samhällets förväntningar hålls årligen mängder med utbildningar. Svenska jägare har i ett internationellt perspektiv en mycket hög kunskap.
- Sjukdomsövervakning: Djur blir sjuka ibland. Utbrott av olika smittor dyker upp. För att kunna hantera och minska sjukdomar behövs kunskap om vilka sjukdomar viltet har. Jägarna hjälper myndigheterna att samla in bland annat prover och skicka in självdöda djur.
- Viltstammarnas storlek: Genom avskjutningsrapporter och olika inventeringar får samhället kunskap om hur det går för de olika viltarterna. Genom de verktyg och metoder kan man utläsa trender i stammarna.
- Kunskap: Såväl politiker, myndigheter, kommuner som allmänhet behöver och vill ha aktuell kunskap om viltarter och hur jakten bidrarr till samhällsbygget. Utan ett systematiskt arbete och sammanställningar av forskning kan inte viltförvaltningen byggas på fakta. Svenska Jägareförbundet har därmed en viktig roll att förmedla kunskap.
- Viltforskning: Jägarnas avgifter till det statliga jaktkortet samlas i Viltvårdsfonden, som har finansierat stora delar av all viltforskning i landet.
- Viltvård: I det intensiva brukandet av jord och skog behövs ibland insatser för att återskapa våtmarker, förbättra biotoper och skapa foder. Den viltvård som jägarna utför i jordbrukslandskapet gynnar inte bara det jaktbara viltet utan även fåglar, insekter, fjärilar.
- Rädda viltarter: Under lång tid har Svenska Jägareförbundet varit aktivt i att hjälpa arter som har det svårt. Utter och bäver är två arter som det idag går bra för. Numera arbetar förbundet bland annat med att rädda den hotade fjällgåsen.
Kontakter
Magnus RydholmKommunikationschef Svenska Jägareförbundet
Foto: Madeleine Lewander
Bilder
Om
Svenska Jägareförbundet är en folkrörelse med cirka 153 000 medlemmar. Förbundet bildades 1830 i syfte att rädda viltstammarna samt att främja en långsiktigt hållbar jakt. Svenska Jägareförbundet har även uppdrag från myndigheter för att leda den praktiska jakten och viltvården i Sverige.
Följ Svenska Jägareförbundet
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Svenska Jägareförbundet
Flest viltolyckor sker under vintern21.11.2024 08:41:30 CET | Pressmeddelande
Under den mörka årstiden sker flest viltolyckor med viltarter som älg, hjort, rådjur, vildsvin och älg. – Många djurarter rör sig vid skymning och gryning. När skymning och gryning sammanfaller med tidpunkten när människor åker till och från sin arbetsplats ökar viltolyckorna, säger Jesper Einarsson, ansvarig för Viltolycksarbetet på Svenska Jägareförbundet.
Svenska Jägareförbundet: Så kan du rapportera stora rovdjur14.11.2024 09:39:34 CET | Pressmeddelande
Det enklaste sättet för en privatperson att bidra med fakta om de stora rovdjuren är att ladda ned en app som heter Skandobs. I den kan man sedan enkelt registrera allt från spår, spillning eller om du sett en björn, lo, varg eller järv. – Det går bra att rapportera i appen Skandobs året runt. Men det är observationer från 1 oktober till 28 februari för lo, 1 oktober till 31 mars för varg samt 1 februari till 31 juli för järv som räknas till länsstyrelsernas kvalitetssäkrade rapport, säger Jonatan Lilja, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet.
Oetiskt att tillåta drönare vid jakt19.9.2024 15:54:07 CEST | Pressmeddelande
Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) vill tillåta användning av drönare vid skyddsjakt efter vildsvin. Förslaget är ute på remiss och Svenska Jägareförbundet protesterar högljutt. – All form av jakt ska vara hållbar och ske på ett etiskt sätt. Förslaget – att tillåta motordrivna hjälpmedel – bryter mot all jaktetik och svensk jakttradition, säger förbundsordförande Peter Eriksson.
Nu startar en älgjakt präglad av försiktighet28.8.2024 09:00:00 CEST | Pressmeddelande
Sedan några år tillbaka startar älgjakten i norra Sverige med fast datum 1 september. I år infaller jaktstarten därmed nu på söndag. Många jägare verkar vilja ta ännu mer ansvar och vara extra försiktiga med att skjuta stora produktiva älgar med anledning av en minskad älgstam.
Lämna nyfödda djurungar ifred22.4.2024 09:37:15 CEST | Nyheter
Den gulliga ankungen, rävvalparna på håll eller det söta rådjurskidet ser ut att vara ensamt och övergivet. Men det är det inte. Gå därifrån, lämna det ifred.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum