Hjärtmuskelinflammation sällsynt biverkning efter mRNA-vaccination
20.4.2022 17:02:00 CEST | Läkemedelsverket | Pressmeddelande
Preliminära resultat från den nordiska studien under hösten 2021 har legat till grund, dels för Folkhälsomyndighetens beslut att pausa användningen av Spikevax för individer yngre än 30 år, dels för den bedömning som europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté, PRAC, gjorde i december 2021. Då konstaterade PRAC att hjärtmuskelinflammation (myokardit) och hjärtsäcksinflammation (perikardit) är biverkningar som i mycket sällsynta fall kan uppstå efter vaccination med covid-19-vaccinerna Comirnaty (Pfizer/Biontech) och Spikevax (Moderna).
Risken högre efter andra dos
Risken för myokardit inom 28 dagar efter vaccination var högre efter andra dosen än efter första. Den var högre efter Spikevax än efter Comirnaty, och var högst för unga män.
- Jämfört med ovaccinerade män i åldrarna 16–24 år förekom det mellan 4 och 7 extra fall av myokardit per 100 000 vaccinerade inom 28 dagar efter andra dos av Comirnaty. Efter andra dos av Spikevax var samma siffra mellan 9 och 28 extra fall, säger Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och ansvarig för studien.
De extra fallen bland män 16–24 år betyder att det är 5 gånger vanligare att få myokardit efter Comirnaty och ca 15 gånger vanligare efter Spikevax jämfört med ovaccinerade.
Majoriteten av myokarditerna inträffade inom de första 7 till 10 dagarna efter vaccination. Genomsnittlig vårdtid för myokardit efter vaccination var cirka 4–5 dagar, samma som för myokarditer som uppkommit hos ovaccinerade personer. Under studieperioden från 27 december 2020 till 5 okt 2021 inträffade inga dödsfall bland de under 40 år som drabbats av myokardit.
Det finns också en förhöjd risk för kvinnor som vaccinerats med mRNA-vaccin att drabbas av myokardit men risken är mycket lägre än för män. Även risken för perikardit (hjärtsäcksinflammation) är förhöjd efter vaccination, men på en lägre absolut nivå jämfört med risken för myokardit.
Samlat nordiskt resultat
De myndigheter som deltagit i den nordiska studien, Statens Serum Institut i Danmark, Institutet för hälsa och välfärd i Finland, Folkehelseinstituttet i Norge och Läkemedelsverket i Sverige har utfört analyser i sina respektive nationella befolkningsregister kopplade till nationella vaccinations- och hälsodataregister. Därefter har resultaten vägts samman och publicerats i en vetenskaplig tidskrift. (länk) I studien ingår drygt 23 miljoner invånare.
- Myokardit är sällsynt och då behövs en större population för att kunna studera dessa samband. I och med att vi i alla nordiska länder har liknande hälso- och sjukvårdssystem och heltäckande register är det nordiska samarbetet en styrka i dessa sammanhang, fortsätter Rickard Ljung.
Forskarna har under arbetets gång löpande informerat den europeiska läkemedelsmyndigheten och den europeiska folkhälsomyndigheten ECDC samt andra myndigheter utanför det europeiska samarbetet om preliminära resultat. Ett kontinuerligt analysarbete pågår för att närmare studera dessa risker och samband samt prognos för de som drabbats. Kunskapsläget kan därmed komma att förändras.
Comirnaty är centralt godkänt inom EU för att förebygga covid-19 för vuxna och barn från 5 år, och Spikevax har ett motsvarande godkännande för vuxna och barn från 12 år. På grund av risken för myokardit rekommenderar Folkhälsomyndigheten inte att Spikevax ges till personer under 30 år.
Förekomst av myokardit och perikardit efter vaccination är mycket sällsynt, och fördelarna med dessa vacciner att minska risken för svår covid-19 sjukdom och död uppväger riskerna för biverkningar.
Nyckelord
Kontakter
Pressjour
Tel:018-18 36 25press@lakemedelsverket.seLänkar
- Användningen av Modernas vaccin mot covid-19 pausas för alla som är födda 1991 och senare
- Coronavaccin, vaccin mot coronaviruset (covid-19)
- Läkemedelsverket
- Myokardit och perikardit - mycket sällsynta biverkningar för mRNA-vacciner mot covid-19
- SARS-CoV-2 Vaccination and Myocarditis in a Nordic Cohort Study of 23 Million Residents
Om
Läkemedelsverket arbetar för att patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva produkter och att de används ändamålsenligt och effektivt. Läkemedelsverkets vision är att vara en ledande kraft i samverkan för bättre hälsa.
Följ Läkemedelsverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Läkemedelsverket
Ny information om läkemedelstillgänglighet i söktjänst och på webbsidor1.4.2026 16:56:03 CEST | Pressmeddelande
Läkemedelsverket publicerar nu även information om planerade försäljningsuppehåll för läkemedel, både tillfälliga och permanenta. Samtidigt byter tjänsten namn från Sök restanmälda läkemedel till Sök anmälda försäljningsuppehåll och webbinformationen om läkemedelstillgänglighet har uppdaterats. Förändringarna ger vård, apotek och företag en mer samlad och aktuell bild av tillgänglighet för läkemedel.
Spårbarhet avgörande för säker användning av medicinteknik1.4.2026 09:16:01 CEST | Pressmeddelande
Alla som hanterar medicintekniska produkter i vården behöver bidra till att det går att följa en produkt från tillverkare till brukare. Utan fungerande spårbarhet riskerar produkter med brister att inte åtgärdas i tid – vilket kan få allvarliga konsekvenser för patienters säkerhet.
Gemensam informationsstruktur ska stärka kliniska prövningar i Sverige31.3.2026 08:25:12 CEST | Pressmeddelande
Idag saknas ett enhetligt sätt att följa upp hur kliniska prövningar genomförs i Sverige. Det gör det svårt att få en samlad bild av exempelvis antal pågående prövningar, hur lång tid det tar att starta dem och om mål för att rekrytera patienter uppfylls. Nu startar ett nationellt projekt för att ändra på det.
Kristian Seth ny ledamot i Läkemedelsverkets styrelse27.3.2026 08:30:00 CET | Pressmeddelande
Regeringen har utsett Kristian Seth till ny ledamot i Läkemedelsverkets styrelse. Kristian Seth är chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten.
Miljön kan spela större roll än väntat i spridningen av antibiotikaresistens23.3.2026 12:32:53 CET | Pressmeddelande
Antibiotikaresistens är ett av de största globala hoten mot folkhälsan. En ny rapport från Läkemedelsverkets Kunskapscentrum för läkemedel i miljön visar att miljöns roll i utvecklingen och spridningen av resistens kan vara mer betydande än vad som ofta antas. Rapporten ska bidra till arbetet med Sveriges strategi mot antimikrobiell resistens (AMR) 2026–2035.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
