Akademiska först i Sverige med HIPEC behandling vid spridd äggstockscancer
- Tidigare studier har visat att just kombinationsbehandlingen förlänger överlevnaden vid äggstockscancer,den gynekologiska cancersjukdom som har högst dödlighet. Innan HIPEC behandling kan bli klinisk praxis behöver effekten utvärderas i en större internationell klinisk studie där Akademiska som enda svenska sjukhus medverkar, säger Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet.
Vid äggstockscancer (ovarialcancer) har en cancertumör uppstått på äggstocken, i någon av äggledarna eller i den del av bukhinnan som är nära äggstockarna eller äggledarna. De som får cancerformen är oftast kvinnor över 60 år. Symtomen är diffusa, med exempelvis magont och svullen mage, vilket gör den svårupptäckt. Inte sällan har sjukdomen hunnit sprida sig i bukhålan när diagnos ställs. Kirurgi med borttagning av alla synliga tumörer har central betydelse i behandlingen.
Den så kallade OVHIPEC-2-studien startade 2020 men pausades något under pandemin. Målgruppen är kvinnor med spridd äggstockscancer, så kallad carcinomatos, vilket innebär att cancercellerna har spridits till den andra äggstocken, äggledarna, livmodern och bukhinnan. För att inkluderas i studien ska patienten kunna opereras radikalt, alternativt inte ha någon eller bara minimal tumör kvar. När det kirurgiska ingreppet är klart, randomiseras de inkluderade patienterna antingen till standardbehandling, dvs utförd kirurgi, eller tillägg av HIPEC med cytostatika uppvärmd till 40-42 grader som får cirkulera i bukhålan för att få bort cancerceller som kan vara kvar. Värmen gör att cancercellerna blir mer känsliga för den cirkulerande cytostatikan.
- I Sverige startade studien tidigare i år och vi räknar med att inkludera cirka 25 patienter årligen tills vi nått cirka 100 deltagare. Då avslutas rekryteringen både från vårt eget län och patienter som remitteras till oss från universitetssjukhuset i Örebro och regionsjukhusen i Eskilstuna, Falun, Gävle, Hudiksvall och Nyköping. Internationellt har över 100 patienter randomiserats in i studien i Europa och USA, berättar Marta Lomnytska.
HIPEC behandling utförs sedan cirka 30 år tillbaka för patienterna med vissa former av tjocktarmscancer, som spridits till bukhinnan. Kirurgkliniken på Akademiska är en av fyra centra i Sverige som utför den högspecialiserade vården.
- Studiens resultat kan få stor betydelse, särskilt eftersom den är internationell och randomiserad. Om det visar sig att överlevnaden förlängs kommer sannolikt riktlinjerna för behandling att ändras, avrundar hon.
FAKTA: OVHIPEC-2-studien
- Främsta syftet är att utvärdera överlevnaden vid spridd äggstockscancer efter kirurgi med HIPEC jämfört med enbart kirurgi.
- Startade 2020 internationellt och beräknas pågå fram till 2025 och inkludera 538 randomiserade patienter.
- Patienterna slumpas in i två grupper strax efter operationen, där den ena får traditionell kirurgisk behandling och den andra en kombination av kirurgi och HIPEC.
- Efter fem år analyseras skillnaden i överlevnad mellan grupperna. Forskarna ska även analysera skillnader i tiden för återfall, livskvalitet och hälsoekonomiska aspekter.
- Inom ramen för studien är det dessutom inplanerat att internationellt samla vävnadsprover för analys i Sverige i syfte att hitta markörer som kan förutsäga resultat av HIPEC behandling och därmed bättre kunna avgöra för vilka patienter behandlingen har störst effekt.
- Den internationella forskningsstudien sponsras av nederländska cancerinstitutet, NKI, med tumörkirurgen och forskaren Willemien van Driel som holländsk huvudprövare.
För mer information/intervju, kontakta:
Huvudprövare för OVHIPEC-2 i Sverige:
Marta Lomnytska, överläkare vid kvinnokliniken Akademiska sjukhuset;
018-611 35 74 eller 073-866 59 53,
marta.lomnytska@akademiska.se
Medprövare:
Ilvars Silins, överläkare vid kvinnokliniken och kirurgkliniken, Akademiska sjukhuset;
018-6115755 eller 073-669 84 95,
ilvars.silins@akademiska.se
Karin Glimskär Stålberg, överläkare och medicinskt ledningsansvarig för gynekologisk tumörkirurgi vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset;
018-611 57 77 eller 073-868 15 06,
karin.glimskar.stalberg@akademiska.se
Nyckelord
Bilder
Om
Akademiska sjukhuset erbjuder specialiserad och högspecialiserad vård lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.
Sjukhuset har cirka 8 400 medarbetare, varav 1 500 läkare och 2 750 sjuksköterskor/barnmorskor.
Sjukhuset har 850 vårdplatser. Här görs varje år cirka 722 000 öppenvårdsbesök, 45 300 slutenvårdstillfällen och 32 200 operationer.
Följ Akademiska sjukhuset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Akademiska sjukhuset
Ny studie: Högflödesbehandling i hemmet utvärderas på patienter med kronisk andningssvikt10.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Patienter med kronisk andningssvikt orsakad av KOL eller lungfibros behandlas vanligtvis med torr syrgas via grimma i hemmet. Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet medverkar i en nationell studie där forskarna ska undersöka hälsoeffekter av kompletterande högflödesbehandling som innebär att man får en blandning av syrgas och luft, med högre flöden.
Lovande resultat av ny behandling med transplantation av genmodifierade pankreasöceller mot typ 1-diabetes8.1.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Under 2024 startade en klinisk studie på Akademiska sjukhuset där patienter med typ 1-diabetes för första gången i världen erbjuds transplantation med genmodifierade, hypoimmuna insulinproducerande celler från Langerhanska öar som behandling. Cellerna transplanteras utan samtidig användning av immundämpande läkemedel. Förhoppningen är att patientgruppen därmed på sikt ska kunna botas från sjukdomen. Första resultaten från den första patienten som behandlats visar att cellerna undviker upptäckt av immunförsvaret och att de fortsätter fungera efter transplantationen.
Effektivare diagnostik och behandling vid sepsis hos barn med leukemi fokus för studie på Akademiska17.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Sepsis innebär att en infektion ger en livshotande påverkan på kroppens organ och innebär att hjärtat, lungorna, hjärnan och njurarna inte fungerar som de ska. Barn med leukemi har en förhöjd risk att drabbas eftersom sjukdomen i sig och många behandlingar, exempelvis cytostatika, påverkar immunförsvaret. På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet har en studie startats som syftar till att utveckla mer träffsäker diagnostik och behandling för denna patientgrupp.
Magnetstimulering och tuberkulosläkemedel prövas mot svårbehandlad depression6.12.2024 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Magnetstimulering av hjärnan används sedan några år inom rutinsjukvården till patienter med svårbehandlad depression. I en klinisk behandlingsstudie, ledd från Akademiska sjukhuset, ska forskare utvärdera magnetstimulering i kombination med läkemedlet d-cycloserin, ett gammalt välbeprövat tuberkulosläkemedel, för att boostra effekten.
Uppsalaforskare får miljonanslag för parkinsonforskning28.11.2024 11:37:56 CET | Nyheter
På Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet pågår flera kliniska studier inriktade på bland annat tidig diagnostik vid Parkinsons sjukdom. Nu har forskare i Uppsala tilldelats 1,25 miljoner kronor i projektanslag för 2025 från Parkinsonfonden vilket bidrar till att forskningen kan drivas framåt.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum