Tiofaldig ökning av inrapporterade misstänkta biverkningar 2021

Huvudmän för hälso- och sjukvård är skyldiga att rapportera misstänkta biverkningar, vilket innebär att läkare, tandläkare, sjuksköterskor samt farmaceuter inom hälso- och sjukvården ska rapportera misstänkta biverkningar. Denna grupp har stått för 17 294 rapporter.

Även patienter och konsumenter uppmuntras att rapportera misstänkta biverkningar som de upplever av läkemedel och vacciner, och från den gruppen har 73 438 rapporter inkommit.

Under år 2021 tog Läkemedelsverket emot totalt 99 211 rapporter om misstänkta biverkningar, vilket är en stor ökning från 2020 då antalet rapporter var 7 999. Ökningen kan förklaras av inkomna rapporter om misstänkta biverkningar för vacciner mot covid-19.

- Vi har uppmuntrat alla som har vaccinerat sig att rapportera in om de upplever tänkbara biverkningar. Tack vare rapporteringen har vi kunnat hitta nya ovanliga biverkningar som har bidragit till mer kunskap om vaccinerna och hur de bör användas, säger Veronica Arthurson, enhetschef på Läkemedelsverket.

Utöver vaccinerna mot covid-19 var de mest förekommande läkemedlen i rapporteringen från hälso- och sjukvården apixaban, hormonspiral med gestagen och rivaroxaban. Från konsumenter rapporterades främst misstänkta biverkningar av hormonspiral med gestagen, vaccin mot influensa och levotyroxin.

Under året inkom 11 951 rapporter som klassificerats som allvarliga och av dem hade 458 rapporter minst en misstänkt biverkning angiven som dödsorsak.

- Inrapporteringen är mycket värdefull och bidrar till att den samlade kunskapen ökar om vacciner och läkemedels säkerhet. Men det är viktigt att skilja på de rapporterade händelserna och de biverkningar som har ett utrett och fastställt samband, säger Veronica Arthurson.

Det går inte att dra några slutsatser om hur vanlig eller ovanlig en biverkning är utifrån de inrapporterade misstänkta biverkningarna, sådant kan bara avgöras i kontrollerade kliniska studier.

Alla rapporter som kommer in till Läkemedelsverket registreras, granskas och handläggs. De sparas sedan i det nationella biverkningsregistret och skickas också till den europeiska säkerhetsdatabasen där de blir en del i den ständigt pågående säkerhetsövervakningen av läkemedel nationellt och inom EU.

Två exempel på säkerhetssignaler som har utretts under 2021 är trombotiskt trombocytopent syndrom (TTS) efter vaccination med Vaxzevria samt ökad risk för myokardit och perikardit efter vaccination med Comirnaty och Spikevax.