Tallen tar revansch i skogen – fördubbling i Götaland

– Efter många års enträget arbete så ser vi nu en tydlig trend där skogsägaren planterar tall istället för gran på de här markerna. Det gör också våra skogar mer vitala och robusta vilket gynnar både naturvården och produktionen, säger skogskonsulent och viltexpert Lars Ingemarsson vid Skogsstyrelsen.
Från och med 2016 finns systematiska och över åren sammanvägda mätningar tillgängliga över andelen tall i nya planteringar. Nyligen kom den senaste statistiken för 2022 och den visar att 56 procent av ungskogarna (1-4 meter höga träd) på magra marker i Götaland bestod av tall. Det är en tydlig ökning jämfört med 2021 då andelen var 40 procent och en fördubbling sedan 2016, då andelen låg på 28 procent. Även på så kallade mellanmarker går utvecklingen åt rätt håll.
Ännu en bit kvar till målet
– Vår inventering gäller träd som planteras för flera år sedan och det tar tid innan vi ser resultat. Nu visar den att vi är på rätt väg och försäljningen av tallplantor ökar. Men vi är inte framme än och därför är det viktigt att skogsägarna hänger i och fortsätter öka andelen tall när man planterar på svaga och mellanbördiga marker, säger Lars Ingemarsson.
Det finns enskilda län i Götaland som sticker ut med sämre statistik, lite beroende på olika förutsättningar, där det krävs mer insatser. (Se hur det ser ut i ditt län här: Abin Rapport (skogsstyrelsen.se) ) Samtidigt är det också en bra bit kvar till den önskvärda nivån på minst 85 procent tall i den nya skog som planterats på magra marker.
I Svealand ser situationen över lag bättre ut än i Götaland med en andel tall på 76 procent, men även här syns en uppgång i andelen planterad tall på magra marker. I norra delarna av Sverige men också i Gävleborg och stora delar av Dalarna, har ökad andel gran inte varit ett problem på samma sätt. Där utgör tallen 90 procent på magra marker.
Därför är ökad andel gran ett problem
Under en lång tid har det varit ett problem att gran planterats i allt större utsträckning främst i landets södra men också mellersta delar, på bekostnad av tallen. Det har gjorts för att markägaren vill undvika betesskador från älg och andra hjortdjur som tycker om att äta tall. Betesskadorna leder till kvalitetsskador och produktionsbortfall men kan i värsta fall göra att tallen dör. Utvecklingen med allt större andel gran är en följd av att gran planterats på magra marker där den egentligen inte trivs. Då växer granen sämre och blir mer mottaglig för skador.
Skogsstyrelsen har arbetat intensivt för att vända utvecklingen och så sent som i mars i år infört nya föreskrifter som förbjuder markägare att plantera gran på marker där tall passar bättre.
Skogsstyrelsen har framgångsrikt också drivit satsningen Mera tall i delar av Svealand och Götaland, ett konkret verktyg och koncept där alla aktörer samlas för att vända utvecklingen i skogen.
Länk till all statistik: Abin Rapport (skogsstyrelsen.se)
Mer information:
Lars Ingemarsson, skogskonsulent och viltexpert, 013-32 97 37, lars.ingemarson@skogsstyrelsen.se
Pressjour: tillgänglig vardagar kl. 8.00–20.00 samt helger kl. 10.00–15.00, 036-35 94 91. Under kontorstid kan du även nå oss via mejl: pressjour@skogsstyrelsen.se
Bilder


Länkar
Om
Skogsstyrelsen är en myndighet för frågor som rör skog. Vår uppgift är att verka för att skogen sköts så att de skogspolitiska mål som beslutats av riksdagen kan nås. Målen för produktion och miljöhänsyn är jämställda.
Skogen ska brukas på ett hållbart sätt så att även framtida generationer kan ha nytta av den.
Skogsstyrelsen sorterar under Landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Den lokala förankringen är viktig för oss. Vi har kontor på cirka 75 platser runtom i landet. Vårt huvudkontor ligger i Jönköping.
Vår vision är ”Skog till nytta för alla”.
Följ Skogsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skogsstyrelsen
Ny karta minskar risken för skador på vatten vid skogsbruk7.4.2025 07:38:37 CEST | Pressmeddelande
Nu kan skogsägare och övriga skogsbruket lättare bedöma riskerna för en försämrad vattenkvalitet i samband med till exempel avverkning och andra åtgärder i skogen. Idag sjösätter Skogsstyrelsen den nya Skogsvattenkartan som visar hur en åtgärd kan påverka vattnet och därmed guida skogsägaren till en bättre hänsyn. Kartan är också ett stöd vid återvätning.
Skaderapport: skogar i södra Sverige hårt ansatta av torka3.4.2025 07:50:57 CEST | Pressmeddelande
Skogar i främst södra Sverige lider av återkommande torka, något som accelererade med den torra sommaren 2018. Träden har ännu inte återhämtat sig och har svårt att komma i gång med tillväxten på flera håll. Det visar årets skogsskaderapport för 2024 från Skogsstyrelsen.
Första uppföljningen: långt kvar till en klimatanpassad skog13.3.2025 07:37:28 CET | Pressmeddelande
Det krävs mer insatser för att klimatanpassa skogen och skogsbruket i Sverige. Det visar den första fördjupade uppföljningen som Skogsstyrelsen har gjort. Av de 12 delmål som sattes upp för fem år sedan, är det fyra som helt eller delvis uppnåtts.
Intrångsersättningar ovan fjällnära fortsätter öka samtidigt är intresset fortsatt stort för formellt skyddad skog4.2.2025 09:37:45 CET | Pressmeddelande
Under 2024 betalade Skogsstyrelsen ut nästan 324 miljoner kronor i ersättningar till markägare som nekats avverka i fjällnära områden på grund av höga naturvärden. Det är en fortsatt ökning sedan 2020. Samtidigt var den areal som det bildades formellt skydd för under 2024, den lägsta sedan 1996 trots stort intresse för formellt skydd.
Omfattande skador i Norra Jämtland efter stormen, 17-18 januari3.2.2025 13:55:23 CET | Pressmeddelande
Stora delar av Norra Sverige har påverkats av ovädret som drog fram under den 17-18 januari. Mest drabbat är nordvästra Jämtland. En preliminär bedömning är att cirka 100 000 kubikmeter volym skog har skadats i stormen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum