Ny forskning om hur arbetsmiljön påverkas när man får en robot som kollega

– Vi ska studera vad som händer när man inför en chatbot, en kollaborativ robot eller en humanoid robot som kollega på arbetsplatser i offentlig och privat sektor, säger Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap vid Karlstads universitet.

– Vi är specifikt intresserade av hur robotar med mänskliga uttryck påverkar de anställda och deras arbetsmiljö. Och så vill vi ta reda på hur chefer och HR-personal ser på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i samband med införande av robotar.

Kristina Palm har tidigare forskat på hur det ökade användandet av bärbara datorer och smarta telefoner i arbetslivet påverkar förekomsten av stress och ohälsa. Hon har bland annat studerat de utmaningar det medför att den digitala tekniken gör oss mer tillgängliga för arbete på vår fritid och för vårt privatliv på arbetstid. Nu ska hon undersöka hur arbetsmiljön påverkas när bemanningen på en arbetsplats utökas med en robot.

– De senaste två åren har det gjorts några litteraturstudier av hur robotiseringen påverkar den psykosociala arbetsmiljön, vilka visar att man fortfarande vet ganska lite om det. I en studie vi själva gör av digitaliseringen i kommunal sektor har vi sett att en robot kan effektivisera arbetet. Men det har till exempel också visat sig att om en av medarbetarna sedan slutar så är det inte säkert att man anställer någon ersättare, vilket innebär att arbetsbelastningen i slutändan ändå ökar, säger Kristina Palm.

– Det finns också en studie av kirurger som har fått en robot som assistent. Det har visat sig fungera bra och ge dem avlastning i arbetet. Skulle kirurgerna däremot enbart ha robotar som assisterar dem kan man undra om de inte skulle känna sig socialt isolerade.

Armband som mäter stress och kamera som registrerar känsloskiftningar

I projektet planerar man att studera införandet av robotar i bland annat kommuner, industrin, handeln och i banker. En av Kristina Palms kollegor, Poja Shams, har utvecklat teknik som gör det möjligt att mäta hur anställda upplever det att samarbeta med en robot.

– Vi kommer både att använda ett armband som mäter stress och en kamera som registrerar känslomässiga reaktioner i ögon och ansikte hos deltagarna. Så tanken är att personerna som medverkar i studien ska bära armbandet när de interagerar med den robot de jobbar med på sin arbetsplats, samtidigt som vi registrerar deras emotionella skiftningar med hjälp av kameran, säger Kristina Palm.

– Därefter ska vi intervjua personerna och tillsammans med dem titta på den insamlade datan. Då kommer vi att kunna be dem beskriva vad i interaktionen med roboten som framkallade de registrerade känslorna. Vi kommer också att intervjua chefer och HR-personal om hur de förhåller sig till arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete i samband med införandet av robotar. Avslutningsvis ska vi bjuda in samtliga deltagare till seminarier för diskussion och lärande om hur man får till en bra arbetsmiljö i samband med att man utökar personalstyrkan med en eller flera robotar.

Vad hoppas du på av projektet?
– Min största förhoppning är att arbetsgivare ska förstå att när man inför en robot på en arbetsplats så påverkar det arbetsmiljön. Många gånger tänker man nog att en robot kommer att effektivisera, utan att se kopplingen till arbetsmiljön, säger Kristina Palm.

– Nu hoppas jag såklart att deltagarna i vårt projekt tycker att roboten på deras arbetsplats bidrar med något positivt, men jag tror också att vi kommer att kunna visa att det finns negativa aspekter av robotisering som måste beaktas. Förhoppningsvis kan vi bidra med ökad kunskap om hur man kan införa robotar på en arbetsplats med hänsyn tagen både till effektivitet och arbetsmiljö.

Forskning som kommer till praktisk nytta

– Vi vill långsiktigt bidra till att främja en god arbetsmiljö med färre arbetsskador och minskad ohälsa. Det gör vi bland annat genom att stödja forskning som kommer till nytta på arbetsplatserna, säger Ulrika Hektor, chef för Afa Försäkrings FoU-avdelning.

– Ett av huvudkriterierna när vi beslutar vilka projekt som får stöd är just att forskningen ska komma till praktisk nytta. Nu har vi beviljat stöd till Kristina Palm och ett nytt projekt som är viktigt ur ett förebyggande perspektiv.

Projektet Robot som kollega – hjälp eller jippi? startar i november 2022 och pågår i tre år.

Läs mer om projektet och om andra forskningsprojekt Afa Försäkring finansierat inom arbetsmiljö och hälsa i fler pressmeddelanden på Afa Försäkrings webbplats.

Kontakt:
Kristina Palm, professor i arbetsvetenskap, Karlstads universitet, 076–109 20 65, kristina.palm@kau.se.
Barbro Jacobsson, forskningshandläggare på FoU-avdelningen, Afa Försäkring: 070–893 95 48, barbro.jacobsson@afaforsakring.se.
Adam Fredholm, skribent, Afa Försäkring: 070–376 41 87, adam.fredholm@afaforsakring.se.

Afa Försäkring finansierar forskning som kommer till nytta i arbetslivet
Varje år satsar vi 150 miljoner kronor på forskning och utveckling för att förbättra arbetsmiljö och främja hälsa. Syftet är att bidra till färre arbetsskador och minskad långvarig sjukfrånvaro för anställda inom det privata näringslivet, kommuner och regioner. Mer information finns på Afa Försäkrings FoU-webb.