Sverige alltmer en tjänsteekonomi – kunskapsintensiva företagstjänster driver utvecklingen

– Den privata tjänstesektorn ökar i betydelse, både globalt och i Sverige. År 2020 stod den för nästan 68 procent av det svenska näringslivets förädlingsvärde och 31 procent av exporten. Dessutom utgörs en stor del av vår varuexport i realiteten av tjänster, säger Patrick Joyce, chefekonom på Almega.

I den nya rapporten Kunskapsintensiva företagstjänster är allt viktigare för Sverige har Almega låtit Nima Sanandaji, teknologie doktor, kartlägga utvecklingen av svensk tjänsteproduktion. Rapporten visar att den det främst är kunskapsintensiva företagstjänster, tjänster till andra företag och som ofta kräver medarbetare med längre utbildning eller djupt yrkeskunnande, som driver utvecklingen.

– Tillväxten inom kunskapsintensiva företagstjänster är central för den svenska ekonomins förändring mot en alltmer kunskapsbaserad produktion. Mellan 2008 och 2020 ökade produktionen med 77 procent och de kunskapsintensiva företagstjänsterna står numera för 12,3 procent av BNP i Sverige, säger Patrick Joyce.

Tillväxten har främst skett inom programmering och konsulttjänster där produktionen, i löpande priser, mer än fördubblats från 2008 till 15,9 miljarder euro 2020. Även produktionen inom arkitektur och ingenjörsverksamhet har vuxit kraftigt. De kunskapsintensiva företagstjänsterna blir också allt viktigare för sysselsättningen.

– Mellan 2008 och 2020 ökade antalet sysselsatta inom sektorn från 502 000 till 708 000 personer. Var fjärde, 160 000 personer, arbetar inom programmering och konsulttjänster. Sammantaget står de kunskapsintensiva företagstjänsterna för 15 procent av svensk sysselsättning, säger Patrick Joyce.

I jämförelse med andra europeiska länder har kunskapsintensiva företagstjänster stor betydelse för Sverige. Sektorn har vuxit snabbare i Sverige än i de flesta länderna i Europa och Sverige placerar sig på sjunde plats sett till sektorns andel av BNP.

– Sverige har en välutbildad befolkning vilket gynnar den kunskapsintensiva sektorn, trots höga arbetskraftskostnader jämfört med övriga Europa. Den kunskapsintensiva sektorn växer dock snabbt i länder med många välutbildade unga och låga kostnader för arbetskraften som Bulgarien, Slovakien och Kroatien. För att den kunskapsintensiva sektorn ska behålla sin konkurrenskraft i Sverige krävs bland annat fortsatta satsningar på utbildning, säger Patrick Joyce.

Rapporten bifogas pressmeddelandet.