FF55 bör omfatta även mindre fartyg

Europeiska kommissionen presenterade i juli 2021 åtgärdspaketet FF55 med förslag på ett flertal olika styrmedel som tillsammans ska bidra till att uppnå EU:s skärpta klimatmål om minst 55 procent lägre nettoutsläpp av växthusgaser till år 2030. VTI har i en tidigare artikel ”Effekter av Fit for 55 på sjötransportkostnader” beskrivit FF55. Kort kan sägas att det är förslag på delvis omarbetad, delvis ny lagstiftning inom klimatområdet. Styrmedlen inkluderar att utsläppshandelssystemet (EU ETS) utökas till sjöfart, samtidigt som skatteundantag slopas för marint bränsle, reduktionsplikter införs och infrastrukturen byggs ut. Om de föreslagna styrmedlen införs, innebär det att sjötransportkostnaderna ökar och redare och andra aktörer får incitament till olika typer av anpassningar. Forskare Axel Merkel, utredare Joar Lind, forskningsassistenterna Emma From och Karin Ek och utredningsledare Inge Vierth, samtliga på VTI, har genomfört en studie under hösten 2022 och lämnar den 1 december in rapporten till uppdragsgivaren, Konjunkturinstitutet.

I rapporten redovisas uppskattade bränslekostnadsförändringar för olika fartygssegment inom godssjöfarten samt uppskattningar av anpassningseffekter, det vill säga förändrade trafikslags-, hamn- och fartygsval som följd av förändrade kostnader. Eftersom FF55 fortfarande vid skrivande stund är föremål för förhandling, tas olika scenarier fram för att ta hänsyn till osäkerheter kring vad som kommer att gälla. Rapportens huvudscenario utgår från att FF55 utformas enligt Europeiska kommissionens förslag, men även tre alternativa scenarier som antar olika utformningar av energiskattedirektivet (ETD) och EU ETS redovisas.

Fartyg med en bruttodräktighet på minst 5 000, det vill säga den tilltänkta gränsen för att omfattas av EU ETS, står för 78 procent av CO2-utsläppen från godssjöfarten. Men dessa fartyg utgör endast 56 procent av samtliga godsfartyg som trafikerar svenska hamnar till, från och inom Sverige. Det skulle innebära att en väsentlig del av CO2-utsläppen inom sjötransporter inte träffas och att aktörer kan lockas att i högre grad använda sig av fartyg som inte omfattas på grund av sin storlek.

– Det är att rekommendera att även mindre fartyg omedelbart inkluderas i EU ETS eller att EU planerar och tydligt signalerar till marknaden att även fartyg med en bruttodräktighet på under 5 000 ton ska omfattas på sikt, säger Inge Vierth.

De beräknade kostnadsökningarna för sjöfartens bränsle varierar över de olika segmenten. I huvudscenariot ligger kostnadsökningarna inom EES i intervallet elva till 42 procent som en konsekvens av att sjöfarten inkluderas i EU ETS. Skillnaden mellan segmenten försvinner i scenariot som antar att fartyg med en minsta bruttodräktighet på 400 ton ska ingå i EU ETS, i detta scenario ligger kostnadsökningarna inom EES för samtliga fartygssegment på drygt 40 procent. De samlade bränslekostnadsförändringarna till följd av implementeringen av EU ETS och ETD ligger då i intervallet 17 till 48 procent för trafikering inom EES och i intervallet fem till 21 procent för trafikering till eller från EES.

Vid modellering av olika anpassningar till de beräknade bränslekostnadsökningarna för sjötransporter minskar i huvudscenariot sjöfartens transportarbete på Sveriges territorium med cirka två procent och vägtransportarbetet ökar med cirka en procent. Detta innebär att 0,6 % av det samlade godstransportarbetet flyttas från sjö till land, samma gäller för de andra scenarierna. För majoriteten av Sveriges 14 kustområden beräknas minskade godsmängder med cirka en procent, för området Göteborg beräknas dock en enprocentig ökning. Vidare modelleras tonkilometer (utan territoriell begränsning) med Ro-Ro-fartyg minska med 16 procent och tonkilometer med Ro-Pax-fartyg öka med en procent, vilket indikerar att en viss överflyttning skulle ske.

Förändringen av de samlade logistikkostnaderna uppskattas i huvudscenariot uppgå (avrundat till heltal) till noll procent och i det mest strikta scenariot till två procent. Däremot beräknas ökade logistikkostnader för gods som fraktas helt eller delvis med fartyg, men den övergripande bilden är att klimatstyrmedlen för sjöfarten inte leder till stora sekundära effekter.

– Vi ser ett behov att utveckla information om bränsleförbrukningen och utsläpp av utrikes sjöfart som komplement till den befintliga statistiken och information kring var och hur fartyg i trafik till, från och inom Sverige bunkrar. Mot bakgrund av bland annat FF55-paketet ser vi ett behov att utveckla analysmöjligheterna för europeiska och internationella styrmedel, säger Inge Vierth.

Vidare föreslås att det ska genomföras en komplett studie av FF55:s förslag på godstransportsektorn och att även förslagen som rör till exempel inkludering av vägtransporter i EU ETS, inkluderas i analyserna. Detta skulle möjliggöra en mer detaljerad, fullständig och säker beskrivning av hur FF55 kan väntas påverka godstransporters kostnader.

Rapport Effekter av Fit for 55 på sjötransporter - Kostnader för svensk godstrafik (2022 Digitala Vetenskapliga Arkivet DiVA)

Text: Tiina Mauritzell/VTI