
Glädjande beslut om ökat skydd av hajar och sköldpaddor
Havssköldpaddor är hårt drabbade av illegal handel med skal och ägg. Bilden på karettsköldpaddan är tagen på södra Sulawesi i Indonesien. Foto: Jurgen Freund, WWF.
Många länder förvaltar inte hajbestånden och saknar effektiv kontroll av fisket.
–Det är därför hoppfullt att länderna på CITES-mötet beslutat att ökat skyddet av hajar och rockor genom att stärka kontrollen av import och export. Det blir en välkommen livlina för arter som hotas av den oreglerade och illegala handeln med fenor och kött, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Ett 50-tal arter av gråhajar samt hammarhajar och hajrockor får nu ökat skydd. De förs in på bilaga B på CITES-listan. Det innebär skärpta krav på tillstånd från myndigheter och handeln tillåts bara om den sker uthålligt från säkra bestånd.
I samband med CITES-mötet i Panama 14-25 november presenterade WWF ett verktyg för att lättare kartlägga den illegala handeln med havssköldpaddor. Med hjälp av DNA- provtagning från havssköldpaddor vid olika äggläggningsstränder går det att spåra produkterna till djurens ursprungsområde där de fångats.
–Idag är det omöjligt att veta var en sköldpaddsprodukt kommer ifrån, eftersom det oftast är en lång och slingrig väg från fångst till köpare. Honorna lägger alltid sina ägg där de en gång själva föddes. Med hjälp av DNA-databasen ”Shellbank” har man större möjlighet att sätta in åtgärder där de fångas, säger Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.
Sex av sju havssköldpaddor i världen är idag hotade. Trots ett globalt förbud från CITES sedan 1977, kvarstår många hot. Under de senaste 30 åren har minst 1,1 miljoner havssköldpaddor exploaterats illegalt i 65 länder.
Förutom de positiva besluten för hajar, rockor och sköldpaddor på CITES-mötet ökade skyddet för sångfåglar och mer än 140 tropiska trädarter.
Fakta:
CITES-konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter trädde i kraft 1975. Syftet är att se till att internationell handel med vilda djur och växter inte utgör ett hot för arternas överlevnad i vilt tillstånd. Under konventionen regleras internationell handel med nästan 40 000 arter i olika bilagor, beroende på hur hotade de är. Tidigare listade marina arter omfattar till exempel ål, vithaj och valhaj, olika arter av rockor, sjöhästar, koraller, havssköldpaddor, snäckor och sjögurkor.
I Sverige ansvarar Jordbruksverket för prövning av tillstånd för import och export av arter och artdelar.
Fakta om hajar: Det finns ungefär 800 arter av hajar och rockor i världen som tillhör släktet broskfiskar (Condrichthyes). Två tredjedelar finns på IUCNs globala rödlista.
Sköldpaddsprojektet om DNA-databasen (ShellBank) är ett initiativ från WWF i samarbete med regeringar, ideella organisationer och universitet.
https://www.wwf.se/illegal-handel/#att-tanka-pa
För mer information, kontakta:
Inger Näslund, senior havsexpert WWF, 070-105 30 57
Marie von Zeipel, senior pressekreterare WWF, 070-629 10 77
Bilder
Om

Världsnaturfonden WWF är med sina sex miljoner supportrar en av världens ledande ideella natur- och miljöorganisationer.
Vi arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer - genom att bevara den biologiska mångfalden, använda förnybara naturresurser på ett hållbart sätt samt minska föroreningar och ohållbar konsumtion.
Följ WWF
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från WWF
WWF: Vargen är i fara med ett referensvärde på 170 individer14.3.2025 10:46:55 CET | Pressmeddelande
Naturvårdsverket svarade idag på regeringens uppdrag hur man ska upprätthålla gynnsam bevarandestatus med ett nytt referensvärde på 170 vargar i Sverige. Det är nästan en halvering mot de 300 individer som gäller i dag. WWF menar att en sådan sänkning kan äventyra vargens överlevnad.
Ny rapport: Här hamnar den svenska strömmingen13.3.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Merparten av den strömming som fiskas av svenska fiskare i Östersjön går till olika former av djurfoder, främst som fiskolja och fiskmjöl för odling av fisk. För att säkra mer hållbara val för konsumenten behövs en ökad spårbarhet av var strömmingen tar vägen efter fångst. Det visas i en ny rapport från RISE, framtagen på uppdrag av WWF.
Klimatbarometern 2025: Stor oro för kommande generationer27.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Sju av tio svenskar är oroliga för att klimatförändringarna ska påverka kommande generationer. Och lika många tycker att regeringen borde göra mer för att både begränsa klimatförändringarna och bevara och skydda natur i Sverige. En åtgärd som svenskarna vill se för att främja klimatomställningen, både i städer och på landsbygd, är bättre kollektivtrafik. Det framkommer i WWFs Klimatbarometer 2025, som baserar sig på 2000 intervjuer under februari månad.
WWF om lodjursjakten: satsa på förebyggande arbete istället20.2.2025 15:43:45 CET | Pressmeddelande
Den 1 mars startar årets licensjakt på lodjur, en art som är fridlyst och klassad som sårbar i Sverige. 87 individer kommer att få fällas under årets jakt. WWF efterfrågar dock större satsningar på förebyggande arbete och full kompensation för skador på tamdjur.
WWF uppmanar länder att enas om finansiering på FN-mötet om biologisk mångfald18.2.2025 06:00:00 CET | Pressmeddelande
Om de länder som är med på FN:s konferens om biologisk mångfald (COP16.2) 25-27 februari i Rom inte kan komma överens om finansiering, blir det ett stort bakslag för naturen. I så fall riskerar genomförandet av det globala ramverket för biologisk mångfald att tappa fart.