Pandemin har förstärkt befintliga utmaningar i skolväsendet

Covid-19-pandemin har inneburit en extraordinär situation för skolan där förutsättningarna för att undervisa förändrades kraftigt. Sverige var ett av få länder som höll förskolor och grundskolor öppna och gjorde det möjligt för barn och elever att ha en fungerande vardag.
- Lärare, rektorer och huvudmän har gjort en stor insats för att få undervisningen och omsorgen om barn och elever att fungera under pandemin. Det har begränsat pandemins påverkan på elevers lärande och mående, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
Viktigt säkerställa tillräckliga kunskaper i matte
Den höga lärar- och elevfrånvaron i förskolan och grundskolan och undervisning på distans i de högre skolformerna har haft en negativ påverkan på barns och elevers kunskapsutveckling. Påverkan har dock varit ojämn och det är framför allt inom vissa elevgrupper och ämnen som rektorer och lärare sett ett kunskapstapp under pandemin. Elever i behov av stöd, med redan hög frånvaro eller med annat modersmål än svenska har påverkats mest. Tydligast har påverkan varit i ämnena matematik och moderna språk där det ofta varit svårt att både lära ut och att lära sig på distans. Många lärare har upplevt att det varit svårare att se hur eleverna hängt med i matematikundervisningen på distans och många elever har dragit sig för att be om hjälp när hela klassen varit uppkopplad samtidigt på en skärm.
- Vi vill särskilt lyfta vikten av att skolorna fortsätter följa upp elevernas kunskapsutveckling i matematik och sätter in stöd om det behövs. Vi ser också att språkutvecklingen har hämmats för vissa förskolebarn och elever med annat modersmål än svenska. Här behöver huvudmän och rektorer rikta särskilda insatser för att motverka långvarig påverkan, säger Peter Fredriksson.
Pandemin har ökat skillnaderna
Pandemin har förstärkt flera av de utmaningar som redan fanns i skolväsendet. De elever som redan hade svårigheter med sin skolgång bedöms ha drabbats hårdast av pandemin, i synnerhet när hemmiljön fick större betydelse vid undervisning på distans. Det har också varit stora skillnader mellan hur olika skolor kunnat få tag på vikarier och upprätthålla en god undervisning. Tillgång till tekniska lösningar för undervisning på distans och kompetens att använda dem har varierat stort.
- Eleverna har inte fått samma förutsättningar för lärande under pandemin och skolans kompensatoriska uppdrag har försvårats. Det har särskilt drabbat elever med stödbehov, mindre gynnsamma socioekonomiska hemförhållanden eller med annat modersmål än svenska, säger Peter Fredriksson.
Konsekvenser av pandemin i korthet
- Pandemin synliggjorde och förstärkte redan befintliga utmaningar med likvärdighet i skolväsendet.
- Frånvaro, restriktioner och undervisning på distans påverkade kunskapsutvecklingen i vissa ämnen och elevgrupper.
- Elevhälsoarbetet försvårades och blev mindre proaktivt.
- Arbetsbelastningen ökade för lärare, förskollärare och annan personal.
- Förutsättningarna för bedömning och betygssättning försämrades på grund av frånvaro, undervisning på distans och inställda nationella prov.
- Vissa elevers mående försämrades – främst på högstadiet och gymnasieskolan.
- Sociala färdigheter påverkades i vissa fall – samarbete och grupparbete försvårades.
- Styrkedjan mellan stat och kommun förändrades, vilket upplevdes som otydligt av huvudmän och rektorer.
- Det skedde ett digitalt språng som också medförde nya arbetssätt som är här för att stanna - exempelvis digitala möten och utvecklingssamtal.
Om slutredovisningen:
Skolverket har av regeringen haft i uppdrag att följa upp pandemins konsekvenser för skolväsendet och ge stöd i hanteringen av pandemin på både kort och lång sikt. I denna slutredovisning ges Skolverkets samlade bild av pandemins påverkan och rekommendationer för arbetet framåt. Slutredovisningen ger även analyser och lärdomar viktiga för framtida kriser.
Ta del av slutredovisningen:
Covid-19-pandemins konsekvenser för skolväsendet – slutredovisning
Mer information:
Uppföljningar av pandemins konsekvenser
Hantera pandemins konsekvenser – stöd inom olika områden
Kontakt:
För önskemål om intervju eller kommentar, kontakta Skolverkets presstjänst 08-527 333 00 eller presstjanst@skolverket.se
Nyckelord
Bilder

Om
Skolverket ska främja att alla barn och elever får tillgång till en utbildning och verksamhet som är likvärdig och av god kvalitet i en trygg miljö. Vi ska bidra till goda förutsättningar för barns utveckling och lärande samt förbättrade kunskapsresultat för elever.Skolverket tar fram kunskapskrav, föreskrifter, allmänna råd och nationella prov. Vi ansvarar också för den officiella statistiken på skolområdet och gör uppföljningar och utvärderingar.
Följ Skolverket
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Skolverket
Ny internationell studie visar på fortsatta likvärdighetsproblem inom skolan9.12.2025 10:00:00 CET | Pressmeddelande
Elevers bakgrund spelar roll för hur mycket de lär sig i matematik och naturvetenskap, och det är elever med en mindre gynnsam socioekonomisk bakgrund som halkar efter. De lågpresterande eleverna har till och med sämre resultat i årskurs 9 än i årskurs 8, vilket är anmärkningsvärt. Det framgår av Timss Longitudinal Study, där samma elever som deltog i Timss 2023 fått göra om studien ett år senare.
Förskolepersonalen trivs med sitt yrke men många upplever hög stress2.12.2025 11:10:00 CET | Pressmeddelande
Nio av tio som jobbar i förskolan i Sverige är nöjda med sitt arbete. Det visar den internationella undersökningen Talis förskolan 2024 som Sverige deltog i för första gången 2024. Men många uppger även att de är stressade i sitt arbete. Det som stressar mest är att ha för många barn i barngruppen.
Resultaten av Talis förskola presenteras imorgon kl. 111.12.2025 07:35:05 CET | Pressinbjudan
Hur trivs förskollärare, barnskötare och rektorer i den svenska förskolan? Hur ser de på sin yrkesvardag och hur skiljer sig deras upplevelse från förskolepersonal i andra länder?
Omtag kring digitala nationella prov28.11.2025 12:14:46 CET | Pressmeddelande
Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Dels har Skolverket inte lyckats ta fram en tillräckligt bra provplattform, dels är ett antal stora reformer på gång. Digitaliseringen av de nationella proven behöver ske i takt med kommande reformer. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper de närmaste åren.
Fler elever tar gymnasieexamen inom tre år27.11.2025 08:00:00 CET | Pressmeddelande
Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år ökar på både högskoleförberedande program och yrkesprogram. I våras var det 82,6 respektive och 75,9 procent av eleverna som tog examen. Det är en ökning på 1,2 procentenheter sedan förra året. Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år är den högsta sedan Gy11 infördes.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum
