2022: Migrationsverket avgjorde fler ärenden än någonsin

Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 har präglat det gångna året, även för Migrationsverket. EU:s massflyktsdirektiv aktiverades för att snabbt hantera de många ansökningarna och Migrationsverket introducerade elektroniska ansökningar för att effektivisera prövningen. Under året fick drygt 45 000 ukrainare uppehållstillstånd i Sverige. Andra skyddssökande som fick asyl i Sverige kom från bland annat Afghanistan, Irak och Syrien. Totalt inkom drygt 16 000 asylansökningar, exklusive Ukraina, under förra året jämfört med drygt 11 000 ansökningar under 2021.

– 2022 var ett dramatiskt år, det gäller även för medarbetarna på Migrationsverket. De har hanterat Ukrainakrisen på ett föredömligt sätt samtidigt som de effektiviserat prövningen i andra ärendekategorier. Det är imponerande, säger generaldirektör Mikael Ribbenvik.

88 000 arbetstillståndsärenden avgjorda

Under året har Migrationsverket avgjort cirka 58 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd och cirka 30 000 ansökningar om att förlänga tillstånd.

– Vi har avgjort fler arbetstillståndsärenden under 2022 än tidigare. Parallellt har vi vidtagit åtgärder och anställt nya medarbetare för att effektivisera processen och komma tillrätta med handläggningstiderna i förlängningsärenden, säger Mikael Ribbenvik.

Medborgarskap har vänt trenden

Lite i skymundan av Ukraina och arbetstillstånd har Migrationsverket fortsatt att effektivisera handläggningen av medborgarskapsärenden. Under året beviljades drygt 77 000 ansökningar om svenskt medborgarskap.

– Det är också fler ärenden än tidigare. Vi har lyckats vända trenden och korta handläggningstiderna inom medborgarskap. Det tar vi med oss in i 2023, säger Mikael Ribbenvik.

Ny inriktning 2023

Bortsett från Ukrainakrisen är en annan trend under ett par år tillbaka att antalet personer som söker skydd minskar samtidigt som antalet ansökningar om arbets- och studerandetillstånd ökar. Migrationsverkets verksamhet har under de senaste tio åren förändrats och rört sig från asyl- till tillståndsprövning.

Utmärkande för 2022 var även att Sverige fick en ny regering vars målsättning är att genomföra ett migrationspolitiskt paradigmskifte.

– Inför 2023 har vi en ny politisk agenda ökat fokus på kontroll och uppföljning av redan fattade beslut. Det är ett utvecklingsarbete som vi i vissa delar redan påbörjat och nu intensifierar, säger Mikael Ribbenvik.

Se mer statistik på Migrationsverkets webbplats