Årsrapport Kollektivtrafikbarometern: Allt fler återvänder till kollektivtrafiken

Marknadsandelen av de motoriserade resorna är 28 procent, vilket är en fortsatt ökning sedan förra året men ännu inte på samma nivå som 2019 (32 procent). Svensk Kollektivtrafik kommer även att börja ta fram marknadsandelen i personkilometer framöver, detta för att kunna jämföra med statens mål kring kollektivtrafik som mäts på detta sätt.

Distansarbetet fortsatt högt
Under pandemin ersattes många kollektivtrafikresor med bilresor men även med hemarbete. I årsrapporten syns tydligt att distansarbetet har kommit för att stanna. Under pandemin var många hemma och arbetade hela tiden, under 2022 har distansarbetet övergått till mer sällan men ändå frekvent. Det är främst de som arbetar på kontor som distansarbetar. De som arbetar kvällstid är de som arbetar allra mest hemifrån.

Oron att smittas i kollektivtrafiken har minskat kraftigt sedan pandemin, men man ser tydligt koppling till ökad oro vid mediarapportering om att smittan ökar. Tyvärr sitter myndigheternas uppmaningar under pandemin att undvika kollektivtrafiken fortfarande djupt rotade hos resenärerna, trots bristande evidens på att de resande i den regionala kollektivtrafiken faktiskt bidrog till smittspridning.

Verktyg för branschmålet
Förra året enades kollektivtrafikbranschen om att jobba mot ett gemensamt mål att 4 av 10 motoriserade resor ska ske med kollektivtrafik 2030.
– Kollektivtrafikbarometern är ett viktigt verktyg för Svensk Kollektivtrafik, dess medlemmar och branscharbetet. Det ger kunskap i hur kollektivtrafiken upplevs både av resenärer och ickeresenärer. Utifrån resultatet kan man sedan se över hur kollektivtrafiken kan förbättras och hur vi får fler att vilja åka kollektivtrafik, konstaterar Mattias Andersson, projektledare på Svensk Kollektivtrafik.

Vad kan få resandet att öka?
– Resultaten visar att det som påverkar resenärerna mest är framför allt känsla och möjlighet att resa kollektivt, alltså användbarheten. Priset är för de allra flesta en mycket liten faktor för avgörandet om man reser med bil eller kollektivt. Går det ingen buss kan du inte åka, oavsett om biljetten kostar 0 eller 50 kronor, konstaterar Mattias Andersson.

Det är också tydligt att de regioner där marknadsandelen är låg har en högre frekvens bilister. Som orsak till bilvalet anger många att avgångstiderna inte passar. Resbehovet finns alltså, men kollektivtrafiken förmår inte att locka bilisterna. Här finns det utrymme att pröva nya former av kollektivtrafik. Kanske kan en utvecklad närtrafik och ökad integrering med kommunernas färdtjänst och skolresor öka utbudet och därmed attraktiviteten att resa kollektivt.

Ökade åtgärder för punktlighet
I årets rapport är det färre av resenärerna som lyfter argumentet att välja kollektivt på grund av en konkurrenskraftig restid. Fortsatt bristande framkomlighet i städerna för kollektivtrafiken och allt för låg punktlighet för järnvägen påverkar.

– Nu krävs krafttag både från kommunerna och staten vad gäller väg- och järnvägsinfrastrukturen, det behövs för att kunna skapa förutsättningar för punktlighet och framkomlighet. Även regeringen bär ansvar för att genomföra en rad nödvändiga åtgärder, särskilt om de menar något med att stötta klimatmålen där kollektivtrafiken spelar en avgörande roll för att kunna uppnås på ett kostnadseffektivt sätt, säger Mattias Andersson.

Urval av fakta från årets rapport:

Vilka hittas ombord på kollektivtrafiken?
40% ska till arbetet, 15 % är på väg till skolan, nästan 15% är på väg till inköp och serviceärenden och 25% ska hälsa på någon eller är på väg till annan fritidsaktivitet.

Var görs de långa resorna?
Störst andel resor över 2 mil gör resenärerna i Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne.

Hur många resor görs med elsparkcykel?
Region Stockholm har högst antal med 0,5% av samtliga resor.

Vilka väljer bilen framför kollektivtrafiken?
Gruppen bilister är som störst bland pensionärerna, där är de många fler i jämförelse med grupper som de som arbetar, studerar eller är föräldralediga där fler är växlare eller rena kollektivtrafikresenärer.

Fakta om Kollektivtrafikbarometern
Kollektivtrafikbarometern  är en landsomfattande resvane- och attitydundersökning för landets regionala kollektivtrafikmyndigheter som samordnas av branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik. Undersökningen används som ett verktyg att följa ett mätbart och objektivt resultat för kundupplevd kvalitet på sin trafik, både lokalt och regionalt. Undersökningen som startade 2001 sker löpande och med mixad metod (webb- och telefonintervjuer). För 2022 besvarades frågorna av ca 108 000 slumpmässigt utvalda respondenter.